• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

utbildningskvalitet

Är det fel på lärarna eller är det fel på studenterna?

Benny Johanssons bild
tors, 2013-03-21 16:05 av Benny Johansson
Utbildningsdiskussionen rullar vidare. Studenternas inlärningsförmåga kritiseras av en lärare och studenterna replikerar att lärarnas pedagogiska förmåga är för dålig. När krubban är tom bits hästarna. Med mer resurser till den akademiska utbildningen skulle de pedagogiska möjligheterna öka.

Utbildningsdiskussionen löper vidare. I Metro idag uttalar sig Erik Arroy, ordförande i SFS, under rubriken Studenterna:  det är lärarna som är dåliga. Det gör han nu inte i oträngt mål utan efter ett utspel från högskolelektorn Ebba Lisberg Jensen som uttalat att studenter har svårt att förstå frågor och instruktioner. Studenterna är ovana att citera och vet inte vad begrepp som "inledning" innebär, har hon sagt enligt artikeln.

I den temperaturmätning som Civilekonomerna gjorde inför den utbildningspolitiska debatt som förbundet nyligen arrangerade Kan vi bli mer konkurrenskraftiga (se tidigare blogginlägg) har de lärare som svarat givit uttryck för liknande åsikter som Ebba Lisberg Jensen gjort.  Utbildningen blir mer och mer gymnasielik, sammanfattade några respondenter det hela med.

I förbundets temperaturmätning kom det också fram att studenternas kunskaper också har förändrats i positiv riktning över tid. Engelskakunskaperna är överlag bättre. Studenternas förtrogenhet med elektroniska hjälpmedel överstiger många gånger lärarnas förmåga. Studenterna är duktiga på att i realtid söka den information som behövs.

Frågeställningen tål att diskuteras. Däremot vore det olyckligt att gräva skyttegravar mellan studenter och lärare. Den förändring som sker kan inte kritiseras bort. Svaret torde snarast ligga i att det behövs mer av smågrupper som ger möjlighet till individuell handledning. Om lärarna får tid får utökad tid med studenterna kan de bättre förstå dem och bättre handleda dem till framgångsrika studier.

Alltså: Arbeta gemensamt för att få en bra utbildnings- och läraresituation på landets universitet och högskolor.

Civilekonomerna - förbundet för ekonomer och civilekonomer

Kan vi bli mer konkurrenskraftiga?

Benny Johanssons bild
ons, 2013-03-20 14:14 av Benny Johansson
Det var frågan när Civilekonomerna bjöd in till utbildningspolitisk debatt. Utgångspunkten var PISA-mätningarna som visar sämre förkunskaper i viktiga ämnen samtidigt som resurserna till ekonomutbildningarna är alltför begränsade. Svaret på frågan var - inte oväntat - ja.

Ett underlag för debatten var en temperaturmätare om lärarnas uppfattning om studenters förkunskaper och studieintresse som Civilekonomerna genomförde i samarbete med Föreningen Företagsekonomi i Sverige (FEKIS).

"De har större social kompetens och lättare att prata inför andra, men på bekostnad av väsentligt lägre kunskapsnivå och ambitionsnivå".

Över 70% av de svarande anser att studenternas förkunskaper har förändrats under de senaste 10 - 15 åren. Studenterna kräver mer lärarledd undervisning och fler instruktioner. "Studenterna vill bli matade istället för att söka kunskap". På pluskontot räknas att studenterna blivit bättre på kommunikation och kreativ problemlösning. Ett antal pekar på att förkunskaper inom ekonomirelaterad allmänbildning sjunkit bland studenterna. "Mycket tid får läggas på språk och grammatik istället för analys".

Debattörerna, universitetskanslern Lars Haikola, statssekreterare Peter Honeth (FP), generaldirektör Anna Ekström och Ibrahim Baylan som är utbildningspolitisk talesperson för (S) var förvånansvärt samstämmiga. En påpekade att när man tappar förmåga att i skrift uttrycka sig på ett klokt sätt tappar man i nästan alla andra färdigheter också. Kunskaperna i språk och matematik måste höjas. Moderator var professor Lars Engwall, som med akademisk säkerhet ledde samtalet.

Studenterna ber inte oftare idag om tips på litteratur att fördjupa sig i. Dagens studenter har mer frånvaro vid undervisningsmoment som inte är obligatoriska, men lärarna anser inte att de är mer nyfikna och frimodiga, vilket nog många av oss skulle ha trott. Däremot är de mer resultatorienterade. Variationen i en nybörjargrupp är större idag vad gäller betyg och studieförutsättningar. Anna Ekström är bekymrad över att skillnaderna mellan olika skolor ökar. Det kommer att spä på bekymren i framtiden i den högre utbildningen.

"Det är inte vi lärare som ska jobba mer det är studenterna", var ett frisvar i temperaturmätningen på frågan Hur skulle en 20 procentig ökning av resursfördelningen påverka din undervisning? Svaret var entydigt att kvaliteten skulle öka i utbildningen genom mindre grupper, mer individuell handledning/feed-back. Fler lärarledda timmar i undervisningen skulle också öka kvaliteten. Panelen fick inte just den frågan men tyckte att läget idag ändå är hyfsat, men att man kan oroa sig över utvecklingstendenserna. Det gäller särskilt i relation till att Sverige som utbildningsnation har stora ambitioner.

Ibrahim Baylan pläderade för en borgfred när det gäller debatten om lärarna. Peter Honeth ur aspekten med svårigheterna att rekrytera till lärarutbildningen. Bilden av läraryrket behöver förändras, vilket Anna Ekström nappade på och uppmanade publiken att skicka in namn på lärare som varit föredömen.

Om debatten skulle upprepas om 10 år trodde paneldeltagarna att i stort sett samma frågor skulle ventileras, men utifrån att mycket kommer att uträttas under den kommande tioårsperioden. Peter Honeth sa t.ex. att vid det laget är resursfördelningssystemet förändrat. Och det är något som vi inom Civilekonomerna önskat och krävt. Kanske det bidrog till att jag kände mig nöjd med debatten genom att den genomsyrades av en vilja att gemensamt korrigera det som är fel och vända de oroande utvecklingstendenserna. Till slut kan den ljusnande framtid bli studenternas!

Civilekonomerna - hög kvalitet i utbildningen är en viktig grund för civilekonomers renommé och löneutveckling

 

Utmaningar för svensk ekonomutbildning

Benny Johanssons bild
tors, 2012-11-29 16:30 av Benny Johansson
Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på det föregående, som beskriver vad som utmärker de tio bästa europeiska Masters of Management. Det krävs en resursförstärkning och det finns flera viktiga utmaningar. Hög kvalitet på utbildningen handlar inte bara om individerna och den internationella arbetsmarknaden. Det handlar om att företag och myndigheter utvecklas och att ekonomer efterfrågas på den nationella arbetsmarknaden.

Utifrån beskrivningen av vad som utmärker de bästa utbildningarna drar Civilekonombloggen slutsatser för de svenska ekonomutbildningarna. Även detta underlag bygger på det anförande Allan Malm, professor och Senior Vice Dean höll på konferensen Den Framtida Civilekonomen för en månad sedan. Det saknas inte utmaningar!

I Sverige är undervisningstiden 6-8 timmar i veckan, medan den på de 10 bästa skolorna är 18 - 22 timmar per vecka. Handledning och karriärplanering är en viktig del av utbildningen, men i Sverige finns lite tid för det. I Sverige består utbildningen av ämneskurser som läggs efter varandra, medan man internationellt har fokus på integration. Reality Based Learning är en viktig del av utbildningarna, men i Sverige har vi små resurser för detta. Slutsatsen är given. För att hålla internationell konkurrenskraft krävs en resursförstärkning till ekonomutbildningarna.

En annan stor skillnad är att de europeiska topputbildningarna satsar på internationalisering. Det handlar om studentutbyte, lärare från andra länder, double degrees m.m. Även i detta avseende har svensk ekonomutbildning en utmaning.

Hållbar utveckling och socialt ansvar är givna inslag i de tio bästa europeiska utbildningarna. "Behövs det helt nya doktorandutbildningar" frågade Allan Malm. Eller kan vi utbilda/transformera våra forskare och lärare. Funderingarna vittnar om att det finns mer att göra på dessa viktiga områden. Det handlar också om att förmedla en ny syn och känsla för företagens roll i samhället.

Det saknas inte utmaningar. Tyvärr är känslan att regeringen är kallsinnig inför vikten av en nödvändig kvalitetsförstärkning.

Civilekonomerna - samlar Sveriges ekonomer i 75 år.

Svensk ekonomutbildning jämfört med de 10 bästa i Europa

Benny Johanssons bild
tors, 2012-11-29 15:50 av Benny Johansson
För att skapa en svensk akademisk ekonomutbildning av hög internationell kvalitet är det viktigt att jämföra sig med goda exempel. Civilekonombloggen beskriver vad som kännetecknar de 10 bästa i Europa.

Utbildningsfrågor diskuteras ofta enbart på det nationella planet. Samtidigt talas det om att svensk utbildning ska klara sig bra i ett internationellt perspektiv. Regeringen vill se Nobelpristagare, låt vara att de tycks nöja sig med sådana inom medicin och kanske fysik. Men det är viktigt för alla utbildningsinriktningar att göra jämförelser internationellt.

Allan Malm, professor och Senior Vice Dean på Ekonomihögskolan i Lund har gjort just en sådan benchmarking, som han presenterade på konferensen Den Framtida Civilekonomen för en månad sedan. Det är de 10 bästa Masters of Management i Europa, som han har jämfört.

Hur lång tid är en master?

Längden på masterprogrammen varierar på de studerade skolorna från 10 till 18 månader. Tolv eller arton verkar vanligast. " Man får leta länge om man ska hitta masterprogram som omfattar 2 års teoretiska studier" kommenterar Allan Malm.

Praktik

Alla program erbjuder praktik i företag som del av programmet. I flertalet program är det obligatoriskt. Därutöver uppmuntrar man till ett praktikår mitt i utbildningen och/eller att man arbetar deltid medan man gör sitt examensarbete.

Karriär

Bra skolor lägger ner möda på att hjälpa studenterna till ett första arbete som passar deras förmåga. Karriärplanering är en integrerad del i utbildningen. Anställningsbarhet, begynnelselöner och lön tre år efter examen är viktiga kriterier för en god ranking.

Internationalisering

Andelen internationella studenter är mellan 30 och 70%. Andelen lärare från andra länder är mellan 30 - 50%. Det finns goda samarbeten för studentutbyte eller för att möjliggöra "Double Degree" med universitet i andra världsdelar. Dessutom har de 10 lärosätena goda kontakter med företag för praktik, rekrytering och forskningssamarbete.

Hållbar utveckling och socialt ansvar

Alla topprankade skolor vill verka för socialt ansvar och för hållbar utveckling. De flesta (7 stycken) är medlemmar i PMRE, som är ett samarbete mellan UN Global Contact och ett antal organisationer för Business Schools.

Så ser skillnaderna ut. Mycket av detta är ljuv musik i öronen på oss som verkar för en högkvalitativ akademisk ekonomutbildning. Jag återkommer med Allan Malms summering om utmaningar för svensk ekonomutbildning.

Civilekonomerna - samlar Sveriges ekonomer i 75 år

 

 

Sex lärosäten har bristande kvalitet i ämnet nationalekonomi

Benny Johanssons bild
ons, 2012-04-25 16:07 av Benny Johansson
Högskoleverket har granskat kvaliteten på ekonomutbildningarna. Hela Ekonom-Sverige väntar med spänning på resultatet. Idag släpptes en rapport om ämnet nationalekonomi. Handelshögskolan i Stockholm har fått det högsta betyget. 10 lärosäten får omdömet "hög kvalitet" och sex stycken "bristande kvalitet".

Den nu genomförda utvärderingen avser kandidatprogrammen.  På Högskoleverkets hemsida går det att se resultaten för varje lärosäte. De sex lärosäten som får omdömet "bristande kvalitet" är Högskolan i Dalarna, Högskolan i Halmstad, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola och Örebro universitet.

I Högskoleverkets utvärdering har studenter, avnämare och akademi medverkat. Det är en modell som Civilekonomerna förespråkar. Det är inte ovanligt att studenterna glöms bort när utvärderingar ska göras och det menar vi är fel.

Den här utvärderingen kan leda till kännbara effekter för de lärosäten som fått omdömet bristande kvalitet. Högskoleverket kan dra in examenstillståndet om förbättring inte sker. Vi välkomnar att fokus nu sätts på kvaliteten i ekonomutbildningarna och välkomnar att Högskoleverket är konsekventa i den fortsatta hanteringen.

De utbildningar som fått goda vitsord kommer säkerligen att använda detta i sin marknadsföring. Däremot kommer med största sannolikhet inte bristerna att marknadsföras. Studenterna får därför svårt att välja "rätt" utbildning. Blivande studenter och studenter måste medvetandegöras om att lärosäten har olika kvalitet och uppmuntras att ta reda på dessa.

Schablonbilder finns när det gäller kvalitet i ekonomutbildningen. De utmanas nu och det är väldigt spännande. Men resultaten måste spridas!

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.

Stark kritik mot universitet och högskolor: Producenterna har makten

Benny Johanssons bild
tors, 2011-07-07 20:18 av Benny Johansson
Utbildningsfrågor har seglat upp som en störe fråga än väntat här i Almedalen. Att det är brist på arbetskraft samtidigt som det finns stor ungdomsarbetslöshet och företagens ökande svårigheter att kunna anställa rätt kompetens ligger bakom.

Det är på flera seminarier som den oväntade kritiken har luftats. Svenskt Näringsliv har till och med presenterat en särskild undersökning, Näringsliv och akademi - en omöjlig ekvation? Den konstaterar att 74 procent av de svarande företagarna anser att universitet , högskolor och forskningsinstitut inte är intresserade av samverkan med deras företag. Detta får anses vara en svidande kritik eftersom samverkan med företag är den så kallade tredje uppgiften. Det finns en tilltro bland företagen till tanken att samverkan kan stärka företagens konkurrenskraft, men kärleken känns uppenbarligen obesvarad.

"Lärosätena ser som sin uppgift att finnas till för sina ämnen och inte för sina talanger", sade en VD i en panelsamtal

Almega tycker att generiska kunskaper, såsom att vara serviceinriktad, arbeta i team, kunna vara självständig och veta vad man ska leverera till kund, kundbemötande och kommunikationsförmåga är färdigheter som blir allt viktigare. Det kan nu diskuteras hur mycket av detta som ska vara lärosätenas ansvar, men klart är att Almega har tydlig vilja och mycket resurser för att fortsätta att kritisera lärosätena.

En professor menade att skolan inte är utvecklingsinriktad som resten av samhället. I den allt snabbare internationella konkurensen söker lärosätena konkurrera om och attrahera forskare och studenter. Det behövs mer av långsiktighet, nischer och internationella samarbetspartners. Och det behövs en större olikhet mellan lärosätena.

Nils Karlsson, VD på Ratio, säger att producenterna har makten. De värjer sig mot oberoende mätningar och rankingar.

Mer fokus på talangerna, dvs studenterna, och mindre fokus på att producera papper, dvs dagens strävan att publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter kritiserades också.

Det är tydligt att universitet och högskolor får räkna med att deras göranden och låtanden kommer att granskas och diskuteras från olika utgångspunkter. Det går inte att leva som en isolerad akademisk ö. Det omgivande samhället vill vara med och påverka innehåll och output från verksamheten. Debatten har nog bara börjat.

Vill politikerna det som lärosätena vill?

Benny Johanssons bild
tis, 2011-06-21 08:09 av Benny Johansson
Civilekonombloggen återvänder, med risk för att upplevas lika variationsrik som ett gökur, till hur lärosätena agerar. Politikerna inrättar utbildningar och beviljar medel. De tänker sig troligen att de ska gå till att utbilda studenter efter intresse. Men på lärosätenas vanity fair är det inte alltid så.

En intressant utveckling kan noteras som tycks gälla framför allt de tekniska utbildningarna. I höstas deltog sju svenska universitet och högskolor i en två veckor lång rekryteringsturné till sex stora städer i Indien för att rekrytera studenter. Det var inte första gången några av dem varit i Indien med det syftet. Det är master- och forskarstudenter lärosätena vill locka. Lyckas man inte tvingas lärosätena lägga ned utbildningar, i synnerhet inom de tekniska områdena, där man har för få sökande från Sverige.

När det gäller ekonomiutbildningarna är läget annorlunda. Civilekonomprogrammet vid Stockholms Universitet var ett av de mest sökta i landet. Det är inte för få sökande som gör att man stoppar intagningen.

Är det rätt användning av skattemedel att resa på dyrbara rekryteringsresor för att värva studenter till utbildningar där efterfrågan är svag?

I och med att ett av universiteten som stoppar intagningen till civilekonomprogrammet säger sig vilja konkurrera på den europeiska marknaden om masterstudenter kan detta bli en utveckling som blir aktuell även för ekonomiutbildningar.  Antalet sökande från icke EU/EES-länder har minskat dramatiskt - är svaret då att ta bort utbildningar som beslutats av Sveriges Riksdag, med ett starkt inhemskt söktryck,  för att kanske i ett senare skede använda skattepengar för att rekrytera studenter till utbildningar som konkurrerar på andra marknader?

De tekniska utbildningarna lockar med hög standard på utbildning, med hög lärartäthet och hög klass på pedagogiken. De sjunkande resurserna till ekonomutbildningar leder till att man ska konkurrera med storföreläsningar, för få lärare och små resurser till laborationer och övningar.

Att få lov att ge en civilekonomexamen innebar också att vissa kvalitetskrav skulle uppfyllas. Kvalitet kostar. Resurserna är små. Enklare då att välja bort den utbildningen?

Det finns två förlorare i detta spel - studenten som inte får den valfrihet man kan begära och de politiker som beslutat att inrätta utbildningen och beviljar skattemedel till undervisning och inte till rekryteringsresor.

 

 

.

 

Nu kommer kvalitet att vara i fokus

Benny Johanssons bild
fre, 2011-03-18 09:05 av Benny Johansson
Utbildningsministern var tydlig i denna del när han medverkade i konferensen Högre utbildning formar individ och samhälle i Malmö i veckan. Äntligen!

Det här är ett väldigt efterlängtad besked för alla oss som arbetat med att höja kvaliteten i den högre utbildningen. Det märkliga är nu inte att ministern ger det här beskedet. Det märkliga är att det behövs ges ett sådant besked.

Enligt tidningsreferat säger Jan Björklund att kvalitet går före kvantitet, och att universitet och högskolor ska satsa mer på lärarledd undervisning.

-Antalet lärarledda lektioner är för få på högskolan. Visst ska man ta mycket eget ansvar men nu måste vi satsa mer på lärarledd undervisning, säger Jan Björklund också enligt media. Till Malmö högskola delar regeringen ut 16 miljoner kronor under två år för att förbättra undervisningen inom framför allt humaniora och samhällsvetenskap. Det är den internationella konkurrensen som fått ministern att inse betydelsen av kvalitet.

Beskedet är oerhört glädjande för oss som pekat på den fortgående utarmningen av resurser till utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap. Att ha en hög kvalitet i landets ekonomutbildningar är en investering, för individ, företag och organisationer såväl som för landet i sin helhet.

Jan Björklunds besked åtföljs dock inte av mer konkreta besked kring hur nu ministern har tänkt sig att gå vidare. För det är väl inte enbart Malmö högskola som behöver resurser för att hänga med i den internationella konkurrensen? På regeringens hemsida hittar jag inga uttalanden eller pressmeddelanden i frågan.

Jan Björklund måste väl ha menat mer än att stryka konferensgäster från högskolevärlden medhårs?

Oanvänt gödsel

Benny Johanssons bild
tors, 2011-02-10 09:25 av Benny Johansson
Riksrevisionen har uppmärksammat att de forskningsbidrag riksdagen beviljar inte används. Regeringens iver att prioritera spetsforskning framför satsningar på kvaliteten i grundutbildningen blir därför ett slag i luften.

Inte mindre än 12.8 miljarder, som skulle gått till s.k. spjutspetsforskning, är oanvända skriver SvD idag. Kritiken från Riksrevisionen verkar leda till att universiteten nu sätter alla klutar till för att "beta av de snabbt växande högarna". Blir detta genomtänkt?

Att sprida 12,8 miljarder bara för att "beta av högarna" känns som ett lättsinnigt agerande. Leder det till en omsorgsfull prövning - att skattemedel används på bästa sätt?

När man vattnar en hårt förtorkad jord vet alla att man ska göra det försiktigt och ta god tid på sig.

En jordmån som är i behov av både vatten och gödsel är grundutbildningen! Där finns det idag inte resurser för att upprätthålla ens en rimlig miniminivå av lärarledd undervisning inom det humanistiskt-samhällsvetenskapliga området. Där finns inga högar med pengar att beta av.

Ta nu tillvara den uppkomna situationen! Satsa dessa miljarder, som uppenbarligen forskarvärlden klarat sig utan, på att höja kvaliteten i grundutbildningen. Det rycker inte undan mattan för den ordinarie forskning. Då växer också de plantor upp som vad det lider kan bli forskare. Då behövs pengarna.

 

Distansutbildning eller lärarledd tid?

Benny Johanssons bild
tors, 2011-01-13 13:55 av Benny Johansson
Resurserna till landets ekonomutbildningar är erkänt mycket små. Det medför att det är viktigt att hushålla rätt med de resurser som finns. Hur den hushållningen ska ske för att nå bästa kvalitet i undervisningen kan diskuteras. Ska det ska genom mer lärarledd undervisning eller genom fortsatta satsningar på distansutbildning?

Universitet och högskolor har inte bara att tänka på den "ordinarie" utbildningen. Det bedrivs också distansutbildning vid lärosätena. Distansutbildningen har utvärderats av Högskoleverket, som redovisar resultatet i Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor.

Inte alldeles förvånande visar det sig att ekonomikurser är överrepresenterade bland distanskurserna.

Det är också stor skillnad i prestationsgrad mellan distans- och campusstudenter, vilket Högskoleverket lyfter i sitt pressmeddelande. För all högskoleutbildning är den genomsnittliga prestationsgraden 79 procent. För distansutbildning är den 56 procent. Det är framförallt på de fristående distanskurserna som den är lägre.

Distansutbildningen fyller naturligtvis ett viktigt syfte - det ger fler möjlighet att studera - för att ta ett exempel. Men det är också så att distansutbildningen för många tycks fylla ett annat syfte. Högskoleverket bedömer att den används som vidareutbildning i många fall.

Allt detta är viktigt och angeläget. Det är väldigt bra att Högskoleverket nu gör en ordentlig analys av frågan. I ett läge när resurserna är ytterligt knappa tvingas man till prioriteringar. Det är ju också det som ekonomi handlar om - att hushålla med de resurser som finns.  I den här situationen får inte resurser tas från programverksamheten. Tyvärr rullar det ibland på som om resurserna vore oändliga.

Fakta, eftertanke, omprövning är ledord som känns motiverade!

 

För att kommentera - klicka på rubriken!