• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

tre år efter examen

God etablering trots lågkonjunktur men den jämställda karriären sackar

Benny Johanssons bild
tors, 2013-03-21 16:17 av Benny Johansson
Civilekonomerna mäter varje år, i samarbete med Föreningen Företagsekonomi i Sverige (FEKIS), hur det gått för de examinerade tre år efter examen. Efter tre år är man etablerad på arbetsmarknaden, många har t.o.m. haft tre arbeten. Några resultat ur rapporten presenteras och kommenteras av Civilekonombloggen.

Undersökningen Tre år efter examen avser situationen 2009. Då rådde det lågkonjunktur. Antalet ekonomstudenter har successivt ökat under en lång följd av år. Nu är det cirka 35 000 som studerar ekonomi. Den naturliga frågan är hur detta påverkat möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden.

Inte så mycket visar det sig till vår glädje. Nästan hälften har t.o.m. fått arbete innan studierna avslutats och 88% hade fått det inom sex månader. Den siffran har varierat under åren mellan 82% och 94%. Lägst var den 2003 under IT-kraschens dagar. Efter tre år är 95% i arbete. Det visar att den successiva utbyggnaden av antalet ekonomsstudenter inte nämnvärt har påverkat etableringen på arbetsmarknaden. Det rådde ju också en sämre konjunktur 2009.

Ekonomer är en grupp som arbetar för att meritera sig. 39% har studerat utomlands, vilket är en liten ökning jämfört med året innan. 14% har påbörjat eller avslutat en annan utbildning om minst 100p. Under studietiden har 31% förvärvsarbetat mer än 25%.

När studenterna tillfrågas vad de saknat i sin utbildning uppger 61% praktik. En tredjedel saknar träning i ledarskapsfrågor, 27% karriärplanering och likaledes 27% IT-verktyg. Allt detta skulle öka studenternas förmåga att etablera sig på arbetsmarknaden. Civilekonomerna arbetade för civilekonomexamen bl.a. för att den skulle ge möjlighet att bygga in management i utbildningarna.  Annars är man överlag nöjd med sin utbildning - 73% tycker att de har stor eller ganska stor nytta av utbildningen.

Det stora smolket i årets undersökning är att kvinnornas andel i chefsbefattningar minskar jämfört med föregående år. Kvinnorna har i högre utsträckning titlar som handläggare och assistent, medan männen tituleras analytiker eller specialister. Det är faktiskt 24% av männen mot 12% av kvinnorna som har chefsbefattningar efter tre år. VD eller företagsledare är 5% av männen och 1% av kvinnorna, för mellanchefer är det 6% respektive 2%.

Den tillbakagången är en stor besvikelse för oss som utgått ifrån att kvinnorna genom sin kompetens och att det är något fler kvinnor än män som examineras skulle på ett naturligt sätt ta sig in i chefsbefattningar. Så enkel är uppenbarligen inte världen och denna omständighet måste vi nu analysera och arbeta vidare med.

Civilekonomerna - för en jämställd karriär.

Intresse styr valet av utbildning

Benny Johanssons bild
tis, 2012-11-20 09:33 av Benny Johansson
Adecco har gjort en karriärundersökning. Den visar att intresset väger tungt när unga gör sitt utbildningsval. På Adecco verkar man vara lite förvånade över resultaten. Civilekonombloggen är det inte.

Undersökningen visar att 37% väljer utbildning efter hur arbetsmarknaden ser ut, enligt artikel i SvD: Intresset väger tungt. Resten har ingen kunskap om förutsättningarna eller bryr sig. Projektledaren på Adecco uttrycker förvåning: "Vi trodde nog att studenterna skulle titta mer på hur arbetsmarknaden ser ut vid valet av utbildning, men det är en tydlig trend att de unga väljer mer efter intresse".

Civilekonombloggen är inte lika förvånad och ser några goda skäl för det:

Prognoser över arbetsmarknaden är just prognoser och verkligheten kan se annorlunda ut än när prognosen gjordes. Ett närmast övertydligt exempel är IT-kraschen, som kom snabbt och närmast som en blixt från klar himmel. Alla som valt IT-utbildningar efter alla glättiga prognoser kom istället ut till en mycket kärv arbetsmarknad. Det slog istället på intresset, så fortfarande vid mitten av 2000-talet hade man för få utbildade och sökande. Jag tror att de lärdomarna bidrog till att företagen behöll mycket av sin utbildade arbetskraft i nedgången 2009.

Ett bra exempel är också ekonomutbildningarna. De har expanderat kraftigt och många prognosmakare har under åren varnat för en överutbildning. Från Civilekonomernas sida har vi inte settmörkt på situationen och vår studie Tre år efter examen visar att ekonomstudenterna får arbete. De som skulle avstått från att läsa efter intresse hade missat en stor möjlighet i livet och dessutom hade arbetslivet gått miste om hängivna personer.

Bygger man på intresse och arbetsmarknaden är kärv när man studerat klart finns andra vägar att gå i första hand. En är att komplettera sin utbildning genom att bredda den, att fördjupa sig i t.ex. ett språk eller att skaffa sig färdigheter som inte ingår i universitetsutbildningen. En annan väg är att bygga erfarenheter av förenings- eller arbetsliv och att där bygga vidare på det kontaktnät man skaffar under studietiden.

Individerna blir nog trots allt lyckligast till gagn för arbetslivet om man läser det man har intresse för.

Civilekonomerna - samlar Sveriges Ekonomer i 75 år.

Examensarbeten - även för ekonomer

Benny Johanssons bild
tis, 2012-09-25 10:29 av Benny Johansson
Sajten Ingenjörskarriär skriver om examensarbeten som ska locka ingenjörer. Det har blivit en väg in i företagen. I ett inlägg berättas om teknikkonsulten Reinertsen, som vill växa och ständigt söker fler ingenjörer.

Examensarbeten har länge varit en väg in till företag för ingenjörer. Ingenjörer har en god arbetsmarknad och examensarbeten är ett sätt att locka dem att prova på en bransch och ett företag. För ekonomer är examensarbeten inte lika vanliga. Det borde de vara!

Diskussionen kring arbete och möjligheterna för unga att få arbete pågår intensivt. Olika lösningar diskuteras, oftast en i taget. Företagen har stora möjligheter att knyta yngre personer till sig utan åthävor och regelförändringar. Det handlar till stor del om att vilja och att avsätta tid och resurser för introduktion. Det är tveksamt om olika stödformer är den bästa stimulansen för den viljan.

Examensarbeten kan vara ett bra sätt för företag att få olika frågeställningar belysta och uppgifter lösta av personer som är i takt med de senaste akademiska rönen och med tillgång till handledare på sin utbildning. Men det ger också möjlighet för företaget att under en period lära känna civilekonomer i slutet av sin utbildning.

Teknikkonsulenten Reinertsen kommer att anlita 25 ingenjörsstudenter som skriver sina exjobb på företaget.

- Det har visat sig vara ett bra sätt att samarbete med högskolorna, säger David Hellström, som är VD på företaget.

Detta är utmärkt och examensarbeten borde vara ett bra sätt för företag att också väcka intresse bland ekonomer och få kontakt med olika lärosäten. Tre procent uppger i Civilekonomernas undersökning Tre år efter examen att de fått arbete via examensarbete. Den siffran kan ökas!

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.

Kommunerna och kompetensförsörjningen av ekonomer

Benny Johanssons bild
ons, 2012-08-22 06:44 av Benny Johansson
Idag startar Kommek-mässan i Malmö, som vänder sig till kommunala ekonomer. Vision presenterade igår en undersökning, presenterad i gårdagens DN, där kommunerna spår en framtida brist på ekonomer.

Det kommer att bli många pensionsavgångar i den kommunala sektorn. Medelåldern bland de kommunalt anställda ekonomerna är högre än i privat sektor. Samtidigt är lönerna lägre och glamouren inte självklar. Kan kommunerna klara konkurrensen om attraktiva ekonomer?

Visions undersökning har besvarats av nära hälften av landets kommuner. Frågan om vad övriga anser infinner sig rätt snabbt eftersom det kan ha stor påverkan på resultatet. Men tre av tio anser sig kunna erbjuda konkurrenskraftig lön. Är det representativt så är det naturligtvis bekymmersamt för möjligheten att rekrytera. Civilekonomernas lönestatistik visar att skillnaderna ökar med stigande ålder. Civilekonomer med examensåret 2005, för att ta ett exempel, har nära 90 procent av de privatanställdas lön. För de mer erfarna ekonomerna, med examen mellan åren 1977 - 1981,  gäller att medianen för kommunanställda är 78 procent av de privatanställda. Här är ett lönegap som kommunerna måste minska framöver.

Tre år efter examen ligger offentlig förvaltning i den lägsta medianlönekategorin tillsammans med t.ex. hotell och restaurangverksamhet och intresseorganisationer.

Tidigare fanns det förvaltningssocionomer som utbildades för kommunernas behov av ekonomer. Idag är det civilekonomer som anställs. I det skiftet har många kommuner missat att berätta om de intressanta arbeten som finns för ekonomstudenterna. Likaså har många arbetsmarknadsdagar landet runt fokuserat mest på arbeten i privat sektor. I Civilekonomernas undersökning om var civilekonomer arbetar tre år efter examen är det 7 procent av företagsekonomerna och 8 procent av nationalekonomerna som arbetar inom kommun och landsting.

"Det slog mig aldrig under utbildningen att jag kunde jobba i kommunal förvaltning", säger Jonas Nilsson som var ekonomichef i Hagfors kommun 2008 - 2012 och som intervjuas i tidningen Kommunal Ekonomi nr 4, som ägnar flera sidor åt Ekonomens villkor. Det speglar förhållandet väldigt väl.

Kommunerna kommer att behöva kvalificerade ekonomer för att klara framtidens utmaningar med att upprätthålla välfärden med en begränsad och kanske sviktande ekonomi.

Marknadsför de intressanta jobben, satsa på utveckling av medarbetarna och erbjud attraktiv lön och goda villkor är några basingredienser för att klara rekryteringen av kommunala ekonomer.

Civilekonomerna -  hemvisten även för Sveriges offentligt anställda ekonomer.

Löne- och befattningsskillnader ännu inte utraderade

Benny Johanssons bild
tis, 2011-03-08 08:15 av Benny Johansson
Löneskillnaderna mellan kvinnor och män består. Det faktum att kvinnor i början av karriären återfinns i lägre befattningar i högre grad än män kan också försvåra möjligheterna till VD-jobb och styrelseplatser.

Inom Civilekonomerna har vi arbetat med att kartlägga och förändra oförklarliga löneskillnader mellan män och k vinnor. Två rapporter har visat att löneskillnaderna minskat något mellan 2005 coh 2008. Störst är de oförklarliga löneskillnaderna inom bank och handel. Inom staten har oförklarliga löneskillnader varit lägst i båda undersökningarna och de har dessutom minskat.

Det man slås av av hur trögt arbetet går. Ingen av dem vi träffar säger att de vill att det ska finnas oförklarade löneskillnader. Tvärtom - det arbetas målmedvetet på många håll att åstadkomma förbättringar. Likväl rör hon sig inte - skulle man kunna parafrasera ett känt uttalande.

Hoppfullt är då att Saco igår lanserade en rapport, som visar att kvinnor tjänar på lönesamtal. Lönesamtalsmodellen kallas det när lönerna sätts i en dialog mellan chef och medarbetare. För medlemmar i Akademikerförbund (t.ex. Civilekonomerna) är den vanlig numer. Det har funnits farhågor att modellen skulle missgynna kvinnor och därför är Saco:s rapport oerhört välkommen.

En omständighet som det talas mindre om är det faktum att redan tre år efter examen är det stor skillnad i mäns och kvinnors karriär. Detta kallas förklarliga löneskillnader eftersom lön analyseras bl. a.  efter befattning. Men det är lika oförklarligt att 30 procent av kvinnorna har handläggar- eller assistenttjänster mot 16 procent av männen. Chefer eller tillhör företagsledningen gör 23 procent av männen mot 15 procent av kvinnorna. Det saknas naturligtvis all grund för tron att saklighet skulle leda till den här typen av skillnader. Här finns kanske också en delförklaring till att det är färre kvinnor på VD-nivå och i bolagsstyrelser. Om detta måste vi tala!

Det ska naturligtvis vara självklart att män och kvinnor har lika inflytande och ansvar i alla typer av befattningar och lika lön för lika eller likvärdiga arbeten.