• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

tjänstesektorn

Företagande i fokus

Benny Johanssons bild
mån, 2012-01-23 09:43 av Benny Johansson
Akademisk utbildning är till nytta för entreprenörer, konstaterade Jonas Gabrielsson på Saco:s konferens "Så skapar vi tillväxt". Det passar väl in i de utvecklingstendenser som professor Eric Giertz, rektor för KTH Executive School, ser för tjänstesektorn.

Saco-förbunden, bland dem Civilekonomerna, har ett stort antal medlemmar som är egna företagare. I en forskningsrapport "Akademikern som företagare" framgår motivet: viljan att bli sin egen chef och en längtan efter en frihet att själv bestämma över sin arbetstid.

Akademiker har inte alltid setts som typiska entreprenörer, men Jonas Gabrielsson som är lektor i företagsekonomi vid Lunds universitet slår hål på den myten. Hela 94 procent av heltidsföretagarna i studien arbetar med det de är utbildade för. Akademisk utbildning ger inte bara faktakunskaper utan också analytisk förmåga. I rollen som entreprenör har man nytta av båda.

Allt detta får nu sägas vara ganska lyckligt när man lägger ihop det med de utvecklingstrender professor Eric Giertz ser för tjänstesektorn. Han menar bl.a. att effektiviseringen av den breda tjänstesektorn, såväl som etableringen av nya produktbolag rymmer nyckeln till tillväxt. Det rimmar i sin tur väl med vad näringsminister Annie Lööf (C), sa på Saco-konferensen, när hon menade att innovationsbegreppet måste breddas. Lika väl som att handla om teknik kan det handla om tjänster inom den offentliga sektorn.

Eric Giertz pekar på att den kvalificerade uppdragsverksamheten sysselsätter fler och fler. För att få fler framgångsrika verksamheter pekar han på "kedjor" som en utvecklingstrend, bl.a. för konsulter. På så vis kan stordriftsfördelar skapas och också förutsättningar för effektivisering.

När det gäller att bygga upp ett strukturkapital är timdebiteringen ett stort hot, eftersom den motverkar möjligheten att bygga upp ett strukturkapital. Därför finns det risk att svenska företag konkurreras ut av företag från andra länder, som har andra debiteringssystem.

"Spindlar" kallar Eric Giertz  kommersiella nätverksbyggare som knyter samman en mängd olika mer eller mindre fristående aktörer. Dessa är nyckelspelare i det moderna tjänstesamhället.  Spindlarna är av flera slag, som t.ex. mäklare och förläggare.

Tjänstesektorn omfattar redan idag en stor del av ekonomin. 2 300 000 svenskar träffar slutkunden varje dag. Utvecklingen går framåt och delar av tjänstesektorn växer i olika grad. Möjligheten för akademiker att bli sin lyckas smed finns i ökande utsträckning. Ändå behöver fler få upp ögonen för utvecklingen och trenderna. Det kan skapa fler affärsidéer och genererar såväl personlig tillfredsställelse som tillväxt.

Ojämställd eller felavlönad?

Benny Johanssons bild
tis, 2011-07-12 12:59 av Benny Johansson
LO kommer att driva kravet på jämställda löner i den kommande avtalsrörelsen. Det kom fram i Almedalen när avtalsrörelsen diskuterades. När Civilekonomerna talar om osakliga löneskillnader menar vi förhållandet att män och kvinnor lönesätts olika i lika eller likvärdigt arbete. LO talar om strukturella löneskillnader, och det är inte samma sak.

De strukturella löneskillnaderna gör att kvinnodominerade yrken har en lägre lönenivå än mansdominerade. Lönesättningen måste dock ytterst bero på befattningarnas krav på utbildning, kompetens, erfarenhet, svårighetsgrad mm. Att sätta ett direkt likhetstecken mellan olika yrken utan denna analys underlättar inte arbetet för en relevant lönesättning. Det finns då inget material som säger att lönesättningen är felaktig i ett sakligt perspektiv.

Kostnaderna för att höja stora grupper relativt andra på en och samma gång blir väldigt höga. Det är sannolikt ett skäl till att det arbetet hittills inte lett till någon påtaglig förändring av relativlönerna. En grupp som tycks vara på väg att lyckas med detta är sjuksköterskorna. Det arbetet förtjänar att studeras av de som önskar ändra sin grupps relativa lön.

Extra satsningar utöver ett angivet utrymme är naturligtvis en metod som innebär att kostnaderna inom den sektorn ökar. Ofta talar vi om grupper i offentlig tjänst. Sådana satsningar riskerar i slutändan att leda till att det "märke" som sätts inom industrin blir överspelat. Då faller syftet med Industriavtalet och risken är en inflationsekonomi. Det gynnar ingen.

Andra sektorer kan inte heller "avstå" från pengar. Det finns inga hemliga rör mellan branscherna,  som jag tror Anders Weihe (förhandlingschef på Teknikföretagen) sa,  i ett panelsamtal i Almedalen.

Industriavtalet sades upp av Teknikarbetsgivarna bl.a. av det skälet att de upplevde att deras tak blev en annans golv. Nu finns det ett nytt Industriavtal på  plats. Det är viktigt att den internationellt konkurrensutsatta industrin och tjänstesektorn definierar vilken löneökningstakt som landets konkurrenskraft tål. Allt annat är dåligt hur välmenande syften man än anser sig ha.

 

 

 

Arbetsmarknaden för tjänstemän förbättras

Benny Johanssons bild
tis, 2011-06-07 13:14 av Benny Johansson
Nio av tio uppsagda tjänstemän går vidare till ny försörjning. Det meddelar Trygghetsrådet TRR, som är vana att redovisa bra siffror för verksamheten. Service- och tjänstesektorn rekryterar flest tjänstemän.

De mest eftertraktade yrkesgrupperna just nu är ingenjörer och ekonomer, enligt TRR Rekryteringsservice.

Erfarenhet börjar värderas - andelen uppsagda tjänstemän 50 år och äldre som har fått ny anställning har ökat med tio procentenheter jämfört med hur det var för ett år sedan. TRR:s VD, Calle Leinar, uttrycker belåtenhet med detta.

Egna kontakter är den vanligaste vägen in i ett nytt arbete. Sex av tio har tagit sig vidare den vägen. Elva procent har gått via bemannings- och rekryteringsföretag.

Civil- och andra ekonomer är väl lämpade att få jobb i den tjänstesektor som nu växer. Det är också glädjande att längre erfarenhet börjar uppskattas. I andra änden växer traineeprogrammen och många nyexaminerade förefaller att ha lätt att få arbete just nu. Arbetslösheten sjunker, från redan låga nivåer, bland Civilekonomernas medlemmar. Just nu är det med andra ord positivt för de flesta på arbetsmarknaden. Det är roligt att kunna förmedla den typen av nyheter.