• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

TCO

Bara valtaktik att behålla den skadliga värnskatten

Benny Johanssons bild
mån, 2011-03-21 11:00 av Benny Johansson
I Dagens Industri skriver ordförandena för Saco och TCO om värnskatten. Skälet till att regeringen inte vill avskaffa den är risken för påståenden om att de gynnar höginkomsttagarna. Så är det säkerligen. Samtidigt blir allt fler är överens om att värnskatten är till nackdel för landets totala ekonomi. Tänk om den poängen istället blev huvudpunkt i regeringens retorik.

I artikeln får regeringen också beröm. Den höjde 2009 inkomstgränsen för när statlig skatt ska tas ut. Det för med sig att högst 15 procent av inkomsttagarna ska betala statlig skatt. Men, säger artikelförfattarna, av de som arbetar heltid betalar nästan 30 procent statlig skatt och av heltidsarbetande med akademisk utbildning är det nästan hälften som betalar statlig skatt.

Det anmärkningsvärda med detta är att senast nu Långtidsutredningen menar att skatten är kontraproduktiv. Arbetstid och produktivitet skulle öka, om värnskatten tas bort,  så att skatteintäkterna inte förändras negativt.

Att straffbeskatta utbildning och ansvarstagande på arbetsplatserna är naturligtvis i längden ekonomiskt vansinne, skriver de båda ordförandena.

Dessutom är det faktiskt värre än de skriver. I socialförsäkringssystemet tar man ut avgifter med en procent av inkomsten. Däremot är det så att det inkomstbortfall man försäkras mot har ett tak. Av heltidsarbetande akademiker är det inte många som får det tänkta inkomstbortfallet täckt. Avgifter över tak är också i praktiken en skatt. Det behöver också uppmärksammas när skatterna diskuteras!

Fackförbund som ökar och fackförbund som minskar - medlemsmässigt.

Benny Johanssons bild
mån, 2011-01-31 15:24 av Benny Johansson
Hur det gick för de olika fackförbunden med medlemsutvecklingen 2010 är intressant läsning så här års. Av de tre centralorganisationerna var det bara Saco som ökade sitt samlade medlemstal 2010.

Det är LO-tidningen som först rapporterar den samlade utvecklingen. Bland LO:s medlemsförbund minskade samtliga sitt medlemstal under 2010. Den totala minskningen blev - 2,4 procent. Transport minskade minst, med - 0,2 procent, och GS mest med - 6,6 procent. Att LO-förbunden minskar hänger naturligtvis också samman med strukturomvandling och konjunktur. Att IF Metall påverkas medlemsmässigt av att 50 000 arbeten för metallare försvinner i lågkonjunkturen är knappast förvånande. Själva säger de att de behåller sin organisationsgrad.

TCO-förbunden minskar också [med - 0,4 procent], men Lärarförbundet [+ 2,7 procent], Journalistförbundet [+ 1,9 procent] och Vårdförbundet [+ 1,1 procent]ökar. Även Lärarnas Riksförbund, som är med i Saco, ökar.

 Det största tjänstemannaförbundet Unionen har tappat strax under 4000 medlemmar, vilket är - 0,7 procent.  Även några av TCO-förbunden påverkas av strukturförändringar. Inom t.ex. bank och finans ökar akademikergrupperna och det påverkar Finansförbundets medlemstal.

Saco-förbunden ökade med 2,1 procent. Civilekonomerna ökade näst mest med 5,1 procent. Akademikerförbundet SSR ökade mest med 5,8 procent.

Det är naturligtvis roligt att Civilekonomerna åter tillhör de förbund som växer kraftigast i Saco, och därmed på hela den svenska arbetsmarknaden. Vi har också glädjande bra siffror när det gäller medlemmarnas nöjdhet med den service vi ger. Det finns naturligtvis ett samband mellan dessa båda saker.

Samtidigt är det lätt att instämma i vad Saco:s ordförande, Anna Ekström, säger i sin kommentar: Vi behöver en stark fackföreningsrörelse för att hålla uppe den svenska modellen som helt bygger på att vi har många medlemmar och kan teckna kollektivavtal.

Hur höga löneökningar tål samhällsekonomin?

Gästs bild
fre, 2009-11-20 14:12 av Gäst
Vilka effekter får en hög respektive låg löneökningstakt på samhällsekonomin? Detta var en av frågorna som diskuterades på förmiddagens seminarium om lönebildning arrangerat av TCO.

s ordf på lönebildningsseminarium 20/11 2009

 

Under några timmar på förmiddagen idag deltog en rad företrädare från den fackliga världen, arbetsgivareorganisationer, opinionsbildare och andra lönepolitiskt intresserade i ett lönebildningsseminarium i Stockholm i TCO:s regi.  På talarlistan fanns bl a vice riksbankschefen Barbro Wickman-Parack och Göran Hjelm från Konjunkturinstitutet. 

Det bestående minnet för min del från seminariet kommer vara slutsatsen att det vore samhällsekonomiskt oansvarigt med 0% löneutveckling under 2010, något som just nu samstämmigt förespråkas av arbetsgivarna.

Varför vore det oansvarigt? Enligt vice riksbankchefen Barbro Wickman-Parack så är det nu främst hushållen, genom en ökad privatkonsumtion som ska hjälpa till att lyfta Sverige vidare upp ur lågkonjukturen. Och vilka har möjlighet att konsumera mer? Jo de som har jobb. Då arbetslösheten fortfarande är hög, och förväntas öka ytterligare under 2010 enligt Riksbankens prognos, så måste de som är i arbete få mer pengar att röra sig med. Ergo: det krävs reallöneökningar! Således skulle det samhällsekonomiskt mest ansvariga sättet att agera på framöver vara att erbjuda löntagarna goda lönehöjningar, på en alldeles lagom nivå för att stimulera efterfrågan och privatkonsumtionen men inte för hög nivå för att påverka inflationen så att den sticker över Riksbankens 2%-mål.

Konjunkturinstitutet har i sin senaste lönebildningsrapport kalkylerat med olika nivåer på löneökningar och vilka effekter dessa skulle få på samhällsekonomin. Deras rekommendation är att en löneökningstakt på 1,0 - 2,5% per år under 2010-2012 bäst skulle främja BNP-tillväxten och sysselsättningen.

I detta perspektiv ter sig Facken inom industrins ingångsvärde på 2,6% i löneökning under 2010 som högst rimligt  inför vårens avtalsdiskussioner.

 

Kollektivavtal - what's in it for you?

Gästs bild
ons, 2009-11-04 13:22 av Gäst
Vad tjänar du som anställd tjänsteman på att ditt företag har kollektivavtal?

Det är lätt att tro att kollektivavtalet bara handlar om vilka löneökningsnivåer som man ”ska ha rätt till”… Faktum är att kollektivavtalen innehåller så mycket mer! Utöver regler om löneökningar och rätten till lönesamtal så finns här exempelvis regler om

  • övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid
  • fler semesterdagar än semesterlagen
  • semestertillägg
  • föräldralön som fyller ut föräldrapenningen
  • arbetstidsförkortning
  • omställningsförsäkring om man blir övertalig
  • kompetensutveckling
  • sjukförsäkring
  • tjänstepension

TCO har till exempel en räknesnurra som visar värdet av kollektivavtalet för den enskilde individen. En snabb sökning där visar att för en genomsnittlig civilekonom, som tjänar 35 000 kr/månad och jobbar 5 timmar övertid i månaden, är kollektivavtalet värt mer än 80.000 kr per år.

80 000 kr per år! Det är inte småpotatis det! Min bild är dock att de flesta är rätt omedvetna om vilka fördelar kollektivavtalet ger och hur stor den ekonomiska effekten faktiskt blir. Ställ därför frågan nästa gång du söker jobb: ”Har ni kollektivavtal?” Det kan göra stor skillnad i din plånbok!