• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

Svenskt Näringsliv

Kompetens - en fråga i tiden

Benny Johanssons bild
fre, 2012-10-26 15:57 av Benny Johansson
Det rör på sig när det gäller kompetensutveckling. Sverige ska klara den internationella konkurrensen med ökad kompetens. Vem ska stå för utvecklingen av den befintliga arbetskraften? Hittills verkar många arbetsgivare mer inriktade på att avveckla än att utveckla sin personal.

Synen på arbetskraften ändras över decennierna. På 40-talet drev SAF, LO och andra en kampanj mot hoppjerkor. Det var lätt att anställa och säga upp personal, men det fanns gott om jobb så även arbetskraften var mycket rörlig.

När kunskapsinnehållet ökade även i arbetarnas värld fanns intresse att knyta dem fastare till arbetsplatsen. Man slapp på så sätt onödiga upplärningskostnader. Att anställa sågs som en investering, som skulle betala sig. Det blev mer positivt att vara trotjänare.

Idag har pendeln svängt igen. Omvärlden är naturligtvis också mer föränderlig, vilket skapar krav på anpassning och flexibilitet. Samtidigt kan det upplevas lite märkligt att den tid som präglas av en debatt om brist på arbetskraft och svårigheten att få tag på rätt kompetens samtidigt kännetecknas av att många arbetsgivare mest pratar om att de vill att det ska vara lättare att göra sig av med personal. Fler och fler företag använder personal från bemanningsföretag.

Om man ser kompetensutveckling som en kostnad och anser att den är för hög kan ju alternativet vara att byta personer. Ser man att det finns ett värde i att medarbetarna kan företagets kultur, kunder, struktur mm är kompetensutveckling en viktig del för en god kompetensförsörjning. Samtidigt mår naturligtvis alla parter bra av en rimlig rörlighet på arbetsmarknaden.

Som tur är ser många det så. Det förs just nuförhandlingar mellan Svenskt Näringsliv och PTK om omställning och turordningsregler. Kompetensutveckling är ett viktigt inslag i de förhandlingarna.

Eftersom kompetensutveckling ofta är något man inte hinner i goda tider och inte anser sig ha råd med i dåliga är det bra med fokus på frågan. Utveckling gynnar både individ och företaget vederbörande arbetar på och bör också rimligen kunna medverka till att minska inlåsningseffekter.

Den kompetensutveckling som arbetsgivaren betalar för är av naturen den som anses vara bra för företaget. Vill individen utveckla sig utanför de ramarna blir det svårt - det kan vara kostsamt och det är inte självklart att man kan ta/få ledigt från arbetet om det skulle krävas. Kompetenskonton kan vara ett bra sätt att underlätta finansieringen av kompetensutveckling. Konstruktionen av dessa är viktig eftersom erfarenheterna av att bygga upp stora fondsystem inte är enbart positiva.

Kompetensutveckling behöver alla även den sområkar ha en akademisk utbildning i bagaget. Civilekonomerna betonar individens eget ansvar för sin kompetensutveckling, och anser det självklart att arbetsgivare satsar på återkommande kompetensutveckling.

Insatser av kompetensutveckling på ett företag bör växa fram i de utvecklings- och lönesamtal som ska föras årligen. Det kan också vara en bra idé att redan i anställningssituationen prata om kompetensutveckling och om möjligt försöka reglera den i sitt avtal.

Det är viktigt att inte bygga upp omfattande system och administrativa strukturer. Kompetensutveckling är ingen rättvisefråga som ska fördelas lika mellan de anställda. Det är verksamhetens behov som ska vara styrande för den företagsfinansierade kompetensutvecklingen.

Civilekonomerna - samlar Sveriges ekonomer i 75 år.

Lagen om anställningsskydd kritiseras av Svenskt Näringsliv

Benny Johanssons bild
ons, 2012-10-03 16:27 av Benny Johansson
Igår var Svenskt Näringsliv ute med en debattartikel i deras främsta gren: Kritik av Lagen om Anställningsskydd (LAS). Teknikföretagens förhandlingschef har idag varit ute i debatten i samma ämne. Det pågår samtidigt förhandlingar mellan PTK och Svenskt Näringsliv om omställning, kompetensutveckling och turordningsreglerna, som är en del av LAS, som kritiserats av Svenskt Näringsliv och deras medlemsorganisationer. Alla som kan förhandlingar och honorerar förhandlingsetik vet att normalt sett gör man inga stora utspel offentligt i de frågor som är föremål för förhandling.

Individerna och det föränderliga arbetslivet

Benny Johanssons bild
tis, 2012-09-11 09:36 av Benny Johansson
Förhandlingar inleds mellan Svenskt Näringsliv och PTK om ett utökat omställningsavtal. Omställningsavtalet ger, för anställda i företag med kollektivavtal, konkret hjälp i samband med personalneddragningar. Företag och medarbetare har gemensamma behov av en väl fungerande omställning.

Alla vet inte att det konkreta stöd som går att få när företag gör neddragningar, t.ex. avgångsersättning och hjälp från Trygghetsråd, är en följd av kollektivavtal mellan parterna.

Svenskt Näringsliv och PTK (till vilket Civilekonomerna hör) inleder nu förhandlingar om ett utökat omställningsavtal. Eftersom individens anställningsbarhet och företagens konkurrenskraft är intimt länkade till frågor om kompetens och kompetensutveckling är även dessa frågor föremål för förhandlingarna. Svenskt Näringsliv har också satsat sin gamla favorit om turordningsreglerna i förhandlingspotten.

I ett utökat omställningsavtal vill PTK att även visstidsanställda och personer som sags upp på grund av ohälsa ska få tillgång till Trygghetsrådets stöd vid arbetslöshet.

Kompetensutveckling är viktig för att individen ska vara fortsatt attraktiv på arbetsmarknaden. Kompetensutveckling gynnar företagen och minskar individens risk för arbetslöshet. Det är viktigt att inse att även medarbetare med akademisk grundexamen behöver fortsatt kompetensutveckling under arbetslivet.

Förhandlingarna inleds i en saklig och lugn stämning, vilket bl.a. framgår av Svenskt Näringslivs hemsida. Det är bra eftersom tonläget från Svenskt Näringslivs sida varit orimligt högt när det gäller turordningsfrågorna. Nu har undersökningar som parterna gjort gemensamt visat att i praktiken är dessa regler inget problem för företagen.

Tempot i frågan är högt. Parterna har tidigare "klämt på" varann i de tidigare s.k. huvudavtalsförhandlingarna. Därmed borde alla argument och stötestenar vara väl kända.

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år

Samförståndets lov

Benny Johanssons bild
tors, 2012-02-16 08:58 av Benny Johansson
"I nationens intresse" var rubriken för Industridagen - ett arrangemang gemensamt för fack och arbetsgivare inom Industrin. Vikten av samförstånd i viktiga frågor var en röd tråd, men synen på exakta löneökningar kommer att skilja.

Det är en högre bildningsnivå i ekonomi hos svenska fackliga företrädare jämfört med amerikanska dito, tyckte Hans Bergström som är journalist och statsvetare. Han har bott i Sverige och Usa och intervjuat såväl amerikaner med erfarenhet av svenskt arbetsliv som vice versa.

Det är en större flexibilitet också med svenska fack jämfört med de amerikanska, menade han. I Usa är gränserna mellan white-collar workers och blue-collar workers oerhört låsta, menade han som exempel.

I Usa är senioritetstänkandet väldigt starkt. Skall de fackliga organisationera rekommendera en kandidat till ett chefsjobb är det den äldsta kandidaten som är i första förslagsrummet.

Kollektivavtalen i Sverige bidrar också till en högre grad av flexibilitet, eftersom en hel rad frågor är lösta och inte behöver diskuteras vid varje tillfälle frågeställningarna blir aktuella.

Nackdelar för Sverige då? Ja, det finns en stor dokumentationsiver, menade Hans Bergström. Det skrivs väldigt mycket papper helt enkelt.

Det är roligt att förmedla de här synpunkterna vidare. När Svenskt Näringsliv och deras medlemsförbund drar igång sin opinionsbildning låter det ofta som om vi i Sverige lever i den sämsta av världar.  Men kunniga, utvecklingsinriktade och flexibla fackliga organisationer är ett bra stöd för företagen i en föränderlig värld.

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år

Studentmedarbetare - är det kejsarens nya kläder?

Benny Johanssons bild
tors, 2012-02-02 16:07 av Benny Johansson
Dagens Eko uppmärksammade idag något som kallas studentmedarbetare. Det är studenter som anställs på timbasis. Lönen angavs vara 75 procent av ingångslön. Svenskt Näringsliv har i en rapport menat att en massa regler försvårar för företag att anställa studentmedarbetare. De hävdar också att "varken företag, studenter eller fackförbund ser ... därför relevanta sidoarbeten som ett naturligt steg in på arbetsmarknaden". Från vårt perspektiv känns bilden och argumenten lite märkliga.

Det är alltid en risk med svepande omdömen. Man riskerar att svepa ut barnet med badvattnet. Eller finare uttryckt: Det man vinner i generaliserbarhet förlorar man i precision.

I det är fallet har Svenskt Näringsliv i hög grad missat precisionen.

Civilekonomerna, i samarbete med landets lärosäten, har i många år nu regelbundet undersökt hur det går för ekonomstudenterna efter examen. Senast i måndags refererade jag till rapporten Tre år efter examen i ett blogginlägg.

Det är naturligtvis väldigt bra att studenter bereds tillfälle till arbetslivserfarenhet och att arbetsgivare får tillfälle att bekanta sig med personer som ska in på arbetsmarknaden. Detta är dock ingen nyhet för ekonomstudenter. Där finns en god tradition att arbeta vid sidan av studierna. Vår studie visar att det faktiskt är mer än 80 procent av studenterna som har arbetat under sin studietid. Närmare 30 procent har arbetat minst 25 procent.

I bemanningsbranschen finns också en vana att anställa studenter. Det finns t.o.m. bemanningsföretag som är helt inriktade på att hyra ut studenter.

Av detta måste man rimligen dra slutsatsen att regelverket inte kan vara något stort problem i sammanhanget. Det finns ungefär 35 000 ekonomstudenter idag och under en följd av år har de arbetat mycket vid sidan av studierna. Några har dessutom praktikplatser, som kan vara ett annat bra sätt att komma i kontakt med arbetslivet. Så för ekonomstudenter, arbetsgivare och Civilekonomerna ser vi i hög grad relevanta sidoarbeten som ett naturligt steg in på arbetsmarknaden

Tvärtom skulle man snarast vilja diskutera hur det kan vara möjligt att arbeta så mycket vid sidan av vad som kallas för heltidsstudier. Studiernas syfte är sist och slutligen ändå att resultera i en  examen. Men, som sagt, arbetslivsanknytningen är viktig och de ekonomstudenter som arbetat vid sidan av studierna får också arbete snabbare än andra.

Det är också intressant hur dessa studentmedarbetare lönesätts - de får 75 procent av ingångslönen. Ni får ursäkta, men här måste jag bli petig - vilken ingångslön? Det finns inga ingångslöner angivna i lag eller avtal för civilekonomer eller andra akademiker. Är det då arbetsgivarens egen satta ingångslön som är utgångspunkten? Och det företag som ingen har - vad gäller då?

Svenskt Näringsliv och deras medlemsförbund brukar hävda att löner ska sättas individuellt och differentierat. Det är ett synsätt som Civilekonomerna delar. Varför ska då studentmedarbetare avlönas som kollektivanställda? Studenter är, kanske till Svenskt Näringslivs förvåning, inte skapta bara som en pralin i en Aladinask. Man kan vara i början av sina studier eller man kan vara nästan färdig. Man kan komma direkt från gymnasiet eller ha flera års mycket relevant yrkeserfarenhet innan man studerar. Dessa skilda förutsättning ska spegla vilken lön man får, lika väl som svårigheten i arbetsuppgifterna.

Med tanke på alla superlativer man använder för att beskriva studentmedarbetarnas bidrag till verksamheten förtjänar de också att hanteras med respekt för sin individuella kompetens och särart!

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.

Representativa parter en förutsättning för den svenska modellen

Benny Johanssons bild
tis, 2011-11-08 10:51 av Benny Johansson
Medlingsinstitutet firar sitt 10-årsjubileum med att ge ut boken "Röster om lönebildning och medling". Den presenterades igår på en jubileumskonferens, där flera författare presenterade sina bidrag och en panel med journalister kommenterade. En röd tråd är legitimitet, dvs den svenska modellen bygger på en hög anslutningsgrad bland såväl fack som arbetsgivare.

Det var Anna Danielsson Öberg, som i journalistdelen av jubileumskonferensen, tyckte att ett genomgående drag i Röster om lönebildning och medling var en oro för att anslutningsgraden bland såväl fack som arbetsgivarorganisationer riskerar att bli för låg.

Den svenska modellen bygger på att avtalsvägen lösa ett antal frågor som man i andra länder löser lagstiftningsvägen. Den modellen ger en ökad flexibilitet och möjlighet till branschanpassning. Reglerna kan också lätt ändras eller anpassas av de som har örat mest mot rälsen i dessa sammanhang, nämligen parterna.

Sverige har haft en unik hög anslutningsgrad, som är i sjunkande. Det finns naturligtvis många olika förklaringar till att det är så. Men det viktiga är att alla inblandade måste bli bättre på att förklara fördelarna med den svenska modellen. Utöver det måste självklart de erbjudanden som vi som fackliga organisationer har vara attraktiva. Det räcker dock inte, eftersom de bilder som sprids idag lätt drar alla fackliga organisationer över en kam och gärna utmålar facken som omoderna och utvecklingsfientliga. Det skapar inte direkt en god grundval för ett bra rekryteringsarbete.

Ingvar Persson, ledarskribent på Aftonbladet, pekade på att partsförhållanden handlar om att hantera en konlikt där det finns olika intressen och olika uppdragsgivare. För att klara det krävs en sund portion respekt för motparten.

Jag tycker att den respekten saknas när debattekniken går ut på att klistra olika förklenande omdömen om motparten. Det skulle vara välgörande om Svenskt Näringsliv, med sina många marknadsföringsmiljoner i bagaget, också kan gå ut och plädera för vikten av medlemskap . Samtidigt kan man mycket väl peka på att det finns olika åsikter mellan parterna, vilket ju är själva grundvalen för att det finns olika parter. Men det är viktigt att klargöra att det inte endast är med attityden att "mina åsikter är moderna och dina är omoderna"  som vi lockar människor att bli medlemmar i de fackliga organisationerna.

Stark kritik mot universitet och högskolor: Producenterna har makten

Benny Johanssons bild
tors, 2011-07-07 20:18 av Benny Johansson
Utbildningsfrågor har seglat upp som en störe fråga än väntat här i Almedalen. Att det är brist på arbetskraft samtidigt som det finns stor ungdomsarbetslöshet och företagens ökande svårigheter att kunna anställa rätt kompetens ligger bakom.

Det är på flera seminarier som den oväntade kritiken har luftats. Svenskt Näringsliv har till och med presenterat en särskild undersökning, Näringsliv och akademi - en omöjlig ekvation? Den konstaterar att 74 procent av de svarande företagarna anser att universitet , högskolor och forskningsinstitut inte är intresserade av samverkan med deras företag. Detta får anses vara en svidande kritik eftersom samverkan med företag är den så kallade tredje uppgiften. Det finns en tilltro bland företagen till tanken att samverkan kan stärka företagens konkurrenskraft, men kärleken känns uppenbarligen obesvarad.

"Lärosätena ser som sin uppgift att finnas till för sina ämnen och inte för sina talanger", sade en VD i en panelsamtal

Almega tycker att generiska kunskaper, såsom att vara serviceinriktad, arbeta i team, kunna vara självständig och veta vad man ska leverera till kund, kundbemötande och kommunikationsförmåga är färdigheter som blir allt viktigare. Det kan nu diskuteras hur mycket av detta som ska vara lärosätenas ansvar, men klart är att Almega har tydlig vilja och mycket resurser för att fortsätta att kritisera lärosätena.

En professor menade att skolan inte är utvecklingsinriktad som resten av samhället. I den allt snabbare internationella konkurensen söker lärosätena konkurrera om och attrahera forskare och studenter. Det behövs mer av långsiktighet, nischer och internationella samarbetspartners. Och det behövs en större olikhet mellan lärosätena.

Nils Karlsson, VD på Ratio, säger att producenterna har makten. De värjer sig mot oberoende mätningar och rankingar.

Mer fokus på talangerna, dvs studenterna, och mindre fokus på att producera papper, dvs dagens strävan att publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter kritiserades också.

Det är tydligt att universitet och högskolor får räkna med att deras göranden och låtanden kommer att granskas och diskuteras från olika utgångspunkter. Det går inte att leva som en isolerad akademisk ö. Det omgivande samhället vill vara med och påverka innehåll och output från verksamheten. Debatten har nog bara börjat.

Problemen kring LAS överdrivna - företag och fack är oftast överens

Benny Johanssons bild
fre, 2011-07-01 11:22 av Benny Johansson
Det finns en stor samsyn mellan företag och fack när det gäller behovet av driftsinskränkningar och vilka som ska sägas upp. Den stora majoriteten är också nöjda med resultatet av turordningsförhandlingen. Resultatet av denna undersökning bland verklighetens folk visar att Svenskt Näringslivs uppskruvade tonläge saknar fog.

Det är en gemensam utredning mellan PTK och Svenskt Näringsliv, rapport om Las, som bygger på ett stort antal telefonintervjuer med arbetsgivar- och fackrepresentanter där resultaten presenteras.

Förutom den stora samstämmigheten är det, tycker jag, väldigt intressant att konstatera att arbetsgivarna ofta är ännu mer positiva än facken.  Så t.ex. säger 90 procent av arbetsgivarna mot 72 procent av fackrepresentanterna att de hade en samsyn om behovet av en driftsinskränkning. Det tyder ju inte direkt på att arbetsgivarna skulle, som de gärna vill utmåla det, vara den svagare parten.

Det som var svårast att komma överens om var vilka som skulle sägas upp. Vanligast var att komma överens om en avtalsturlista. Avtalsturlistan ger möjlighet till avsteg från turordningsreglerna och därmed den flexibilitet som Svenskt Näringsliv hävdar att dessa regler förhindrar. Men om det nu är vanligt i verklighetens Sverige - varför fortsätta att köra den utnötta refrängen?

Ersättningen till de arbetslösa tyckte bara 7 procent av arbetsgivarna var det svåraste att komma överens om. Det resultatet ger inte heller stöd åt Svenskt Näringslivs åsikter att den ekonomiska ersättningen till de uppsagda inte är rimlig.

Den här rapporten borde en gång för alla kunna lägga okunnighet och osakliga debattmetoder åt sidan. Från vår sida har vi aldrig känt igen oss i den svepande kritik som förekommit.

Verkliga problem som framförs i en sansad debatt har vi aldrig haft några problem att analysera och lösa genom t. ex. förhandlingar. Men att köra gamle biskop Tegnérs metod med att låta ett höjt röstläge kompensera för svaga argument är inget som imponerar på en seriös part på arbetsmarknaden.

Idel positiva siffror från Trygghetsrådet TRR

Benny Johanssons bild
tis, 2011-03-01 13:56 av Benny Johansson
Trygghetsrådet, TRR, ägs av Svenskt Näringsliv och PTK. Det är inrättat av parterna för att hjälpa uppsagda i företag med kollektivavtal att få nytt arbete. Nio av tio som kommer till TRR får nytt arbete.

Den första glädjesiffran i TRR:s statistik för 2010 är att antalet tjänstemän som sökte stöd 2010 nästan halverades jämfört med året innan - 14 862 jämfört med 26 970.

Att 86 procent får nytt arbete är också ett väldigt bra betyg på verksamheten. Vi är vana vid att TRR redovisar höga tal över hur det går för de som kommer till TRR. Detta har varit till stor gagn för Civilekonomernas och andra akademiker- och tjänstemannaförbund. Ett lysande resultat av vad parterna kan uträtta.

En annan positiv utveckling är att i åldersgruppen 50 år och äldre, som sökt sig till TRR, har andelen som fått nytt arbete ökat från 28 procent 2009 till 34 procent 2010. Fortfarande finns det mycket att göra för åldersgruppen 50+ trots detta.

Det är viktigt att TRR:s goda resultat får spridning. Detta är verklig och konkret nytta för uppsagda tjänstemän. En konkret nytta som inte funnits om inte parterna kommit överens i förhandlingar och avsatt pengar för verksamheten. Medlemsnytta helt enkelt.

Turordningsreglerna undersöks

Benny Johanssons bild
mån, 2011-01-24 16:30 av Benny Johansson
Att Svenskt Näringsliv arbetat stenhårt för att ändra turordningsregler i Lagen om Anställningsskydd har knappast förbigått någon som följer arbetsmarknaden. Att de fackliga organisationerna inte sett problemen på samma sätt är lika uppenbart. Idag har en arbetsgrupp tillsatts som ska utreda de faktiska konsekvenserna för tjänstemän av turordningsreglerna.

Arbetsgruppen tillsätts gemensamt av Förhandlings- och Samverkansrådet PTK, där Civilekonomerna är medlem, och Svenskt Näringsliv. En central uppgift för gruppen är att stämma av tillämpningen av turordningsreglerna inom ett antal branscher.  En jämförelse med hur det ser ut i några jämförbara länder står också på dagordningen.

Det är glädjande att ställningskriget nu går in i en fas där vi parter gemensamt söker utreda hur det ser ut. Den ensidiga propagandan från näringslivets organisationer är inte den modell som skapar ett fruktbart samtalsklimat.

Förhoppningsvis går det nu att reda ut vad som är problem och vad som är missuppfattningar i denna fråga. Vi ska göra vad vi kan för att få material och underlag till en saklig diskussion.

För att kommentera - klicka på rubriken!