• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

stupstock

Saco-P är samverkan mellan privata akademikerförbund

Benny Johanssons bild
tors, 2012-05-31 15:29 av Benny Johansson
Akademikerförbundens medlemmar har samma utbildningsbakgrund. Det gör att medlemmarna ofta finns på hela arbetsmarknaden. För att få stordriftsfördelar samverkar vi så ofta som möjligt. På den privata sektorn profilerar vi oss nu mer under namnet Saco-P.

Saco-P är samlingsnamnet för alla akademikerförbunds medlemmar på den privata sektorn. Där samarbetar vi om löneavtal på den privata sektorns branscher och andra gemensamma frågor. Saco- P vill att akademiker ska prioriteras, eftersom de är viktiga för företagen och därmed hela samhällets tillväxt.

En viktig åtgärd är att lönebildningen ska bejaka den högre utbildningen. Produktivitetstillväxt sammanfaller ofta med hur stor andel av befolkningen som har skaffat sig en högre utbildning. För att företag ska kunna utvecklas, höja sin produktivitet och nå sina affärsmässiga mål är akademikerna helt avgörande. Att detta också gäller civilekonomer är uppenbart.

Löneutrymmet måste användas klokt och det är goda individuella insatser som ska belönas. Därför ska lönesamtal föras och lönesättande chefer ska ha mandat i lönesättningen. Det är nära medarbetarna som möjligheten är störst att se och värdera de individuella insatserna. Viktigt är också att kommunikationen är rak och tydlig så medarbetarna vet hur de ska förbättra sina insatser.

I årets avtalsrörelse har vi i flera fall fått s.k. stupstocksavtal. Dessa medger att ett företag har högre utfall än siffran i avtalet och att - om man är överens - även kan ha ett lägre. Det skapar nödvändig flexibilitet, men är också ett skydd i de företag där man sett de s.k. sifferlösa avtalen som möjliga nollavtal.

Ett bekymmer som Saco-P också vill lyfta är att många akademiker i privat sektor får för dålig utväxling för sina prestationer. För vissa akademiker är lönen vid pension genomsnittligt endast 30 procent högre än ingångslönen för en nyexaminerad.

Akademikerförbunden inom privat sektor har i många år arbetat tillsammans för att förbättra villkoren för medlemmarna. Det nya är att vi ska berätta mer om detta arbete.

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.

Avtalsrörelsen nu på rull för Saco-förbunden!

Gästs bild
ons, 2009-12-02 17:40 av Gäst
Idag samlades Saco-förbundens alla ombudsmän inom den privata sektorn (Saco-P) till en gemensam kick-off inför avtalsrörelsen.

 

Som tidigare beskrivits här på bloggen är samordningen i denna avtalsrörelse större än någonsin tidigare. Detta märks tydligt på arbetsgivarsidan men också på den fackliga sidan.  Tidigare  i november har konstellationen Facken inom industrin presenterat sina gemensamma avtalskrav inför förhandlingarna inom industrins område. Nu har dessa avtalskrav processats och godkänts av varje förbund.  Inom respektive förhandlingsdelegation, avtalsområde för avtalsområde, arbetar man nu fram specifika yrkanden för varje bransch. Därefter sker en utväxling av yrkanden med motparten, med start den 15/12 då överlämnanden av yrkanden sker inom Pappersindustrins område.  Först efter detta kan själva förhandlingarna komma igång, sannolikt nångång i januari-februari. Mer om hur processen går till under en avtalsrörelse kan du läsa på bloggens faktasida.

Idag har vi alltså  haft en genomgång av hur kraven ser ut område för område ifrån Saco-förbundens håll och hur samordningen  med övriga fackförbund inom de olika avtalsområdena ser ut. På bilden ovan är Claes Oldin, Civilekonomernas förhandlingschef,  och Hans Sköld, Juseks förhandlingschef för privata sektorn,  i färd med att presentera avtalskraven för Handels- och Tjänsteområdena.

Klart är att viktigaste kravet för Saco-förbunden på samtliga avtalsområden kommer att vara frågan om reallöneökning för våra medlemmar.  Andra  frågor i fokus är  rätten till kompetensutveckling, anställningstryggheten och ökad jämställdhet i arbetslivet.  Ytterligare en viktig fråga för akademikerna är arbetstidsregleringen  och rätten till kompensation för övertidsarbete.

Arbetsgivarnas viktigaste frågor i den kommande avtalsrörelsen har trummats ut i debattartikel efter debattartikel . Man vill ha moderna sifferlösa avtal och lokal lönebildning. Civilekonomernas uppfattning är klar: Denna form av löneavtal är fortfarande att betrakta som löneökningsavtal, trots att de inte innehåller några löneökningssiffror. För att fungera väl, anser vi , förutsätts att arbetsgivarna verkligen anstränger sig för att respektera avtalen och att genomföra löneprocesserna på ett bra sätt ute på företagen.  Så är inte alltid fallet utan vi har både goda och dåliga erfarenheter av sådana sifferlösa avtal. 

Civilekonomerna förespråkar därför istället, i första hand,  en modell med lokal lönebildning med stupstock och lönesamtal. Genom ett sådant avtal har man en tydlig nivåangivelse  i ett centralt löneavtal som man kan avvika ifrån genom en lokal överenskommelse ute på varje företag. 

Vi gillar lönesamtalsmodellen, som innebär att varje person själv årligen genom ett lönesamtal får diskutera sin lön med sin närmaste chef. Detta förutsätter dock att företagen visar sina chefer förtroende  och ger dessa mandat att faktiskt sätta lön för sina medarbetare. Det är ofta här den lokala lönebildningen och de moderna löneavtalen stupar...

Vad vill akademikerna?

Gästs bild
tors, 2009-11-12 13:03 av Gäst
Lokal lönebildning med stupstock - modellen för akademiker!

Vad LO vill i den kommande avtalsrörelsen känner vi till. Likaså vad arbetsgivarsidan inte vill. Det vill säga att de inte vill ha löneökningssiffror i avtalen och att lönebildningen ska ske på lokal nivå med modernare avtal . Men vad vill SACO-förbunden? Och vad vill Civilekonomerna?

Till att börja med kan sägas att Civilekonomerna står bakom synen att den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska ”sätta märket”. Det vill säga att exportföretagen ska gå före i att bedöma hur hög löneutveckling som marknaden klarar av. Det är viktigt att det inte är hemmamarknaden som avgör detta. Förbundet delar synen att det är viktigt att löneökningarna inte drivs upp till nivåer som gör att svenska företag, och det dessa producerar i form av varor och tjänster, riskerar att inte vara gångbara på den internationella marknaden. 

Civilekonomerna står också helt bakom uppfattningen att lönebildningen bör ske lokalt ute på arbetsplatserna med individuell lönesättning efter lönesamtal. Vi är alltså inte vänner av löneavtal med fasta löneökningsnivåer på central nivå med individgarantier och minimipåslag.

Istället förespråkar vi en modell med lokal lönebildning, där lönen sätts ute på företaget. I det centrala kollektivavtalet bör finnas en så kallad ”stupstock” som riktvärde för den kollektiva löneutvecklingen men som möjliggör lokala överenskommelser på såväl högre som lägre nivå. Grunden ska dock vara den lokala löneprocessen där individens lön bestäms utifrån dennes prestation och kompetens och efter ett lönesamtal med närmaste chef. Mycket utrymme i avtalet ägnas då åt att beskriva hur den lokala löneprocessen bör gå till och vilka faktorer som ska inverka på individens lön.

Denna moderna modell för lönesättning har vi från akademikerhåll goda erfarenheter av från i princip hela den privata handels- och tjänstesektorn. På vissa områden har vi till och med gått ännu längre och helt tagit bort löneökningssiffrorna i avtalen. Det gäller bank- och finanssektorn, försäkringsbranschen samt statlig och kommunal sektor. Detta är områden som kännetecknas av stabila, trygga och ansvarstagande företag/arbetsgivare. Här ägnas istället löneavtalet till att beskriva hur processen vid lönesättningen ska gå till. Stort ansvar lämnas då till de lokala parterna att utveckla goda rutiner och att tillsammans bevaka att löneutfallet blir på en marknadsmässig nivå trots avsaknaden av siffror. Detta har gått alldeles utmärkt kan meddelas efter en snabb blick i förbundets lönestatistik!

Vi tror dock inte att hela arbetsmarknaden är mogen för sifferlösa avtal utan förespråkar istället stupstocksavtal där stupstocken läggs på en så hög nivå som möjligt, med utrymme för att lokalt, efter lokala diskussioner mellan fack och arbetsgivare, kunna göra avvikelser. Innan vi är beredda att träffa ännu modernare avtal, som  Jonas Milton och Almega efterlyser krävs att arbetsgivarna visar ansvar för de avtal som redan träffats och följer de principer vi redan överenskommit!