• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

sifferlösa avtal

Sifferlösa avtal under diskussion

Benny Johanssons bild
ons, 2011-04-06 17:24 av Benny Johansson
I gp.se publiceras idag en artikel där Finansförbundets 1:e vice ordförande angriper Saco-förbunden och Ledarna. Det är svårt att förstå den hätska tonen - olika organisationers medlemmar kan faktiskt ha olika åsikter. Jag utvecklar det nedan.

"Sifferlösa avtal har provats, utvärderats och förkastats" börjar ingressen i artikeln Sifferlösa avtal omoderna.

Jag blir fundersam - varför känner man detta behov av att omyndigförklara andra organisationer, som arbetar med medlemmarnas bästa för ögonen?  Och som växer!

Omodernt idag är att tycka att alla människor ska tillhöra ett och samma fackförbund. Människor har olika åsikter och olika behov. Finansförbundet speglar säkerligen sina medlemmar väl. Vår uppgift tillsammans är att se till att så många som möjligt är organiserade - hos oss eller hos Finansförbundet. Sen bör vi samarbeta där det är möjligt. När människor vänder sig bort från facket behöver vi kunna lyfta fram att vi har delvis olika affärsidéer. Sen väljer människor efter vad de gillar. Och akademikerförbunden växer. Men vi borde alla växa!

Frågan om sifferlösa avtal - eller processavtal, som vi tycker är en bättre benämning - har inte varit och är inte enkel. Inom varje område där vi går med på dem har vi gjort enkäter, lyssnat på våra delegationer och underbyggt våra ställningstaganden. It takes two to tango och det är inte alltid dansen gått helt i takt. Men för att bli en skicklig dansare krävs övning och så är det också med en förändrad lönesättning. Vi har inte gått med på processavtal där vi inte bedömt att det går att utveckla processen.

Just nu har vi en del goda samarbeten på olika avtalsområden där vi, Unionen och arbetsgivarföreträdare tillsammans reser runt, träffar företagen och akademikerföreningarna för att gemensamt utbilda, svara på frågor och bidra till en bra process.

Ett annat tema i artikeln är hur processavtalen påverkar löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Det är en verkligt angelägen fråga som Civilekonomerna arbetat mycket med. Vi har utrett detta och publicerat i rapporten Lön efter utbildning och kompetens. Materialet har vi haft som påtryckning i samband med löneförhandlingar, bla. Den visar att mellan åren 2005 till 2008 minskade de oförklarade löneskillnaderna för våra medlemmar inom bank.  År 2005 tjänade kvinnorna 76,2 procent av vad männen tjänade och 2008 var det 81,3 procent. Inte tillräckligt bra - men riktningen är rätt.

Vi tycker därför att det är bra att också Finansförbundet arbetar idog med denna fråga.  Civilekonomernas medlemmar finns på hela arbetsmarknaden, och  just inom Bank är löneskillnaderna som störst. För medlemmarnas fromma skulle kanske ett samarbete ytterligare kunna förbättra situationen.

Saco har undersökt effekten av lönesamtal, som publicerats i rapporten Kvinnor och män i en individualiserad lönebildning. Analyserna bygger på 100 000 individer:

"Resultaten visar att kvinnor som har haft lönesamtal har signifikant högre månadslön än kvinnor som inte har haft lönesamtal. Lönesamtalsgapet uppgår i genomsnitt till 2 procent. Resultaten varierar över lönefördelningen, vilket betyder att genomsnittet inte visar hela bilden. Kvinnor i botten av lönefördelningen får ut mer av lönesamtalet än kvinnor i toppen av lönefördelningen. Resultaten för år 2008 är desamma som för år 2002".

Det finns bra material från både Civilekonomerna och Saco som gör att vi känner oss trygga med vår kurs. Och vi behöver inte döma ut andra organisationer för deras val av inriktning.

Förhandlingarna inom handels- och tjänstesektorn i ett kritiskt skede.

Gästs bild
tors, 2010-04-22 14:46 av Gäst
Den senaste veckan har det pågått intensiva förhandlingar inom t ex handeln, telekombranschen och tjänsteföretagen. Medlarbud väntas också imorgon inom Almega Tjänsteföretagens område och gissningsvis väntar en lång helg av förhandlingar på en rad områden för att hinna i mål innan de gamla avtalen löper ut den sista april.

Jag åt idag som vanligt lunch med några kollegor, däribland Civilekonomernas förhandlingschef Claes Oldin. Helt naturligt kom vi då att prata om den (fortfarande) pågående avtalsrörelsen. Han gav då en liten inblick om läget i de  förhandlingar han själv nu sitter i för Akademikerförbundens räkning, nämligen de pågående förhandlingarna för akademiker och tjänstemän inom handelssektorn. På detta område  förhandlar man nämligen mycket intensivt under denna vecka. Vid 14-tiden idag skulle parterna, efter tidigare ajournering av förhandlingarna,  återsamlas för en lägesrapport ifrån arbetsgivarparten,  Svensk Handel. 

Dagens lunchsamtal kom mycket att handla om vilka svårigheter det trots allt finns att få till ett avtal  för varje bransch,  trots att det redan finns ett antal andra centrala  avtal tecknade och trots att ett "märke" för löneökningarna satts  som accepterats av parterna. Det handlar ju om betydligt mer än bara löneökningsnivåerna och varje branschområde är unikt med sina specifika frågor och förutsättningar. Detta måste också återspeglas i det centrala kollektivavtalet för branschen. Inom handelns område finns , som bekant,  även redan  avtal   slutna med LO-förbundet Handels.  Trots detta finns det många frågor som ännu är olösta mellan parterna som nu förhandlar inom handelsområdet för akademikerna och tjänstemännens del.

Arbetsgivarna inom handeln (och inom  flera andra  områden inom tjänstesektorn) vill exempelvis helst teckna ett "sifferlöst avtal" med akademikerna. Man hänvisar till det  hittills enda tecknade avtalet inom tjänstesektorn för akademiker, avtalet för IT-sektorn, som inte innehåller några centralt angivna löneökningssiffror och menar att detta borde tjäna som riktmärke för andra akademikeravtal inom handels- och tjänstesektorn.

Här är det viktigt att slå fast att IT-avtalet inte utgör en regel utan ett undantag! Vår avsikt är INTE att generellt ta bort löneökningssiffrorna ur de centrala kollektivavtalen.  Att vi gjort ett undantag inom IT-området beror på att man där partsgemensamt arbetat fram en mycket omfattande modell för den lokala lönebildningen och för hur den kan kvalitetssäkras i olika steg. Med denna modell är vi villiga att pröva ett avtal utan centralt angivna löneökningssiffror. Men det innebär alltså inte att vi accepterat detta för något annat nytt och oprövat område!

Exempel på andra frågor som det återstår att finna lösningar på i branschförhandlingarna inom handels- och tjänstesektorn  just nu är:

  • lönerevisionsdatum
  • antalet månader med föräldralön samt själva avtalskonstruktionen kring föräldralönen
  • frågan om inhyrning via bemanningsföretag. Ska man tillämpa samma lösningar som för LO-förbunden eller ska en särskild ordning gälla för akademiker och tjänstemän?
  • regler om övertidsarbete och övertidsersättning. När ska man ha rätt att avtala bort övertids-ersättningen?
  • regler för tidsbegränsade anställningar
  • regler om kompetensutveckling och finansiering av denna

 

 Min gissning är att parterna kommer att hitta lösningar på dessa frågor. Det är inte helt osannolikt att lösningarna också kommer att se lite olika ut från bransch till bransch. Jag hoppas alltså att snart komma med goda nyheter om nytecknade akademikeravtal inom handels- och tjänstesektorn!

 

Förhandlingarna nu in i nästa kritiska fas

Gästs bild
tis, 2010-03-02 15:40 av Gäst
Förhandlingarna inom industrin har nu gått in i ett intensivt skede. Med Opartiska Ordföranden, OpOs, hjälp ska man försöka föra förhandlingarna i mål. Och klockan tickar....

Igår träffade arbetsgivar- och arbetstagarparterna inom industrin, var för sig, OpO för att reda ut vari låsningarna i förhandlingarna finns någonstans och hur man ska kunna överbrygga dem. 

Dessa möten blir startskottet på några riktigt intensiva veckor där man, med OpOs hjälp, ska försöka ro i hamn ett nytt kollektivavtal för industrisektorn som kan "sätta märket" för resten av arbetsmarknaden.  Och det är som sagt ganska bråttom... Om man inte hittar en lösning inom några veckor riskerar man att budet istället går över till handelns område med press att träffa avtal innan påskhelgen och den viktiga påskhandeln.

Vilka frågor är det då främst som kärvar? Som jag tidigare berättat är det dels frågan om löneökningsnivåer och dels frågan om avtalsperiodens längd som är de frågor som varit trögast. Arbetsgivarna står ju fortfarande fast vid att de centrala avtalen bör vara helt sifferlösa och att lönebildningen istället helt och hållet ska ske lokalt ute på arbetsplatserna. Från fackligt håll, å andra sidan, anser vi gemensamt det viktigt att de centrala avtalen innehåller siffror  som fungerar som vägledning i frågan vad en rimlig löneökningsnivå faktiskt är.

Vem vinner? Tja... det får framtiden utvisa. Jag lovar att hålla er informerade om hur det utvecklas!

SKL:s linje för avtalsrörelsen fastslagen... inklusive motvillig bloggare?

Gästs bild
fre, 2009-12-11 16:35 av Gäst
Idag har den stora arbetsgivareorganisationen inom kommunala sektorn, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), presenterat sina utgångspunkter inför avtalsrörelsen. Långsiktighet är i fokus, vilket helt är på tvärs mot Teknikföretagens senaste uttalanden.

SKL slår fast att de vill ha långsiktiga avtal för att på så sätt värna välfärden och skapa stabilitet och trygghet inom kommunerna och landstingen. Inte heller de offentliga arbetsgivarna vill ha några löneökningssiffror fastställda i de centrala löneavtalen. Istället vill man att löneökningarna helt bestäms på lokal nivå.  Så långt ligger dessa krav i linje med vad arbetsgivarna inom den privata sektorn sedan länge skanderat.

För Civilekonomernas del innebär inte detta någon skillnad gentemot nuvarande avtal eftersom vi redan idag har sifferlösa avtal med lokal lönebildning  inom kommunerna och landstingen precis som inom statliga sektorn.

SKL betonar alltså långsiktighet och stabilitet i sina avtalskrav.  Man önskar, tillsammans med de fackliga motparterna, "ta ett gemensamt ansvar för att  teckna långsiktiga avtal som ger förutsättningar att skydda och utveckla välfärdssektorn och samtidigt värna jobben" säger Anders Knape som är ordförande i SKL. Samtidigt läser jag idag i tidningen Lag & Avtals särskilda nyhetsbrev om avtalsrörelsen att Anders Weihe från Teknikarbetsgivarna, uttalar sig om att det bara kan bli fråga om ett kort avtal denna gång eftersom "det inte finns utrymme för konstruktiva förhandlingar" med motparten.  Intressant att man har så olika syn på hur kollektivavtalsförhandlingar mellan två jämbördiga förhandlingsparter ska gå till...

En lustig detalj är att SKL också i samband med presentationen av sina avtalskrav också stolt meddelar att man kommer att vara öppnare än någonsin i den kommande avtalsrörelsen. Det är nämligen så att SKL:s förhandlingsordförande Ingela Gardner Sundström ska öppna en egen avtalsblogg... Undrar just var SKL fått den lysande idén ifrån?!  Det verkar dock inte som om den nya bloggerskan är särdeles van vid bloggmediet. Hon kan inte ens nämna någon favoritblogg och mellan raderna tycks hon inte heller överförtjust i tanken på att hon själv  ska blogga...

Jag kan lova att den här avtalsrörelsebloggerskan (jag själv alltså) brinner desto mer för bloggandet. Förhoppningsvis är detta också något som ni, kära läsare, märker.

Avtalsrörelsen nu på rull för Saco-förbunden!

Gästs bild
ons, 2009-12-02 18:40 av Gäst
Idag samlades Saco-förbundens alla ombudsmän inom den privata sektorn (Saco-P) till en gemensam kick-off inför avtalsrörelsen.

 

Som tidigare beskrivits här på bloggen är samordningen i denna avtalsrörelse större än någonsin tidigare. Detta märks tydligt på arbetsgivarsidan men också på den fackliga sidan.  Tidigare  i november har konstellationen Facken inom industrin presenterat sina gemensamma avtalskrav inför förhandlingarna inom industrins område. Nu har dessa avtalskrav processats och godkänts av varje förbund.  Inom respektive förhandlingsdelegation, avtalsområde för avtalsområde, arbetar man nu fram specifika yrkanden för varje bransch. Därefter sker en utväxling av yrkanden med motparten, med start den 15/12 då överlämnanden av yrkanden sker inom Pappersindustrins område.  Först efter detta kan själva förhandlingarna komma igång, sannolikt nångång i januari-februari. Mer om hur processen går till under en avtalsrörelse kan du läsa på bloggens faktasida.

Idag har vi alltså  haft en genomgång av hur kraven ser ut område för område ifrån Saco-förbundens håll och hur samordningen  med övriga fackförbund inom de olika avtalsområdena ser ut. På bilden ovan är Claes Oldin, Civilekonomernas förhandlingschef,  och Hans Sköld, Juseks förhandlingschef för privata sektorn,  i färd med att presentera avtalskraven för Handels- och Tjänsteområdena.

Klart är att viktigaste kravet för Saco-förbunden på samtliga avtalsområden kommer att vara frågan om reallöneökning för våra medlemmar.  Andra  frågor i fokus är  rätten till kompetensutveckling, anställningstryggheten och ökad jämställdhet i arbetslivet.  Ytterligare en viktig fråga för akademikerna är arbetstidsregleringen  och rätten till kompensation för övertidsarbete.

Arbetsgivarnas viktigaste frågor i den kommande avtalsrörelsen har trummats ut i debattartikel efter debattartikel . Man vill ha moderna sifferlösa avtal och lokal lönebildning. Civilekonomernas uppfattning är klar: Denna form av löneavtal är fortfarande att betrakta som löneökningsavtal, trots att de inte innehåller några löneökningssiffror. För att fungera väl, anser vi , förutsätts att arbetsgivarna verkligen anstränger sig för att respektera avtalen och att genomföra löneprocesserna på ett bra sätt ute på företagen.  Så är inte alltid fallet utan vi har både goda och dåliga erfarenheter av sådana sifferlösa avtal. 

Civilekonomerna förespråkar därför istället, i första hand,  en modell med lokal lönebildning med stupstock och lönesamtal. Genom ett sådant avtal har man en tydlig nivåangivelse  i ett centralt löneavtal som man kan avvika ifrån genom en lokal överenskommelse ute på varje företag. 

Vi gillar lönesamtalsmodellen, som innebär att varje person själv årligen genom ett lönesamtal får diskutera sin lön med sin närmaste chef. Detta förutsätter dock att företagen visar sina chefer förtroende  och ger dessa mandat att faktiskt sätta lön för sina medarbetare. Det är ofta här den lokala lönebildningen och de moderna löneavtalen stupar...

Vad vill akademikerna?

Gästs bild
tors, 2009-11-12 14:03 av Gäst
Lokal lönebildning med stupstock - modellen för akademiker!

Vad LO vill i den kommande avtalsrörelsen känner vi till. Likaså vad arbetsgivarsidan inte vill. Det vill säga att de inte vill ha löneökningssiffror i avtalen och att lönebildningen ska ske på lokal nivå med modernare avtal . Men vad vill SACO-förbunden? Och vad vill Civilekonomerna?

Till att börja med kan sägas att Civilekonomerna står bakom synen att den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska ”sätta märket”. Det vill säga att exportföretagen ska gå före i att bedöma hur hög löneutveckling som marknaden klarar av. Det är viktigt att det inte är hemmamarknaden som avgör detta. Förbundet delar synen att det är viktigt att löneökningarna inte drivs upp till nivåer som gör att svenska företag, och det dessa producerar i form av varor och tjänster, riskerar att inte vara gångbara på den internationella marknaden. 

Civilekonomerna står också helt bakom uppfattningen att lönebildningen bör ske lokalt ute på arbetsplatserna med individuell lönesättning efter lönesamtal. Vi är alltså inte vänner av löneavtal med fasta löneökningsnivåer på central nivå med individgarantier och minimipåslag.

Istället förespråkar vi en modell med lokal lönebildning, där lönen sätts ute på företaget. I det centrala kollektivavtalet bör finnas en så kallad ”stupstock” som riktvärde för den kollektiva löneutvecklingen men som möjliggör lokala överenskommelser på såväl högre som lägre nivå. Grunden ska dock vara den lokala löneprocessen där individens lön bestäms utifrån dennes prestation och kompetens och efter ett lönesamtal med närmaste chef. Mycket utrymme i avtalet ägnas då åt att beskriva hur den lokala löneprocessen bör gå till och vilka faktorer som ska inverka på individens lön.

Denna moderna modell för lönesättning har vi från akademikerhåll goda erfarenheter av från i princip hela den privata handels- och tjänstesektorn. På vissa områden har vi till och med gått ännu längre och helt tagit bort löneökningssiffrorna i avtalen. Det gäller bank- och finanssektorn, försäkringsbranschen samt statlig och kommunal sektor. Detta är områden som kännetecknas av stabila, trygga och ansvarstagande företag/arbetsgivare. Här ägnas istället löneavtalet till att beskriva hur processen vid lönesättningen ska gå till. Stort ansvar lämnas då till de lokala parterna att utveckla goda rutiner och att tillsammans bevaka att löneutfallet blir på en marknadsmässig nivå trots avsaknaden av siffror. Detta har gått alldeles utmärkt kan meddelas efter en snabb blick i förbundets lönestatistik!

Vi tror dock inte att hela arbetsmarknaden är mogen för sifferlösa avtal utan förespråkar istället stupstocksavtal där stupstocken läggs på en så hög nivå som möjligt, med utrymme för att lokalt, efter lokala diskussioner mellan fack och arbetsgivare, kunna göra avvikelser. Innan vi är beredda att träffa ännu modernare avtal, som  Jonas Milton och Almega efterlyser krävs att arbetsgivarna visar ansvar för de avtal som redan träffats och följer de principer vi redan överenskommit!