• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

SCB

Jämställdheten trampar vatten

Benny Johanssons bild
tors, 2012-11-22 12:33 av Benny Johansson
Jämställdheten trampar vatten, säger Statistiska Centralbyrån (SCB) medan Konjunkturinstitutet (KI) ser att kvinnornas position på arbetsmarknaden stärkts, men det s.k. lönegapet ökar relativt kraftigt i de högsta inkomstgrupperna. Ändå har skillnaden minskat sedan år 2000.

Att jämställdheten trampar vatten är en slutsats SCB drar utifrån sin sammanställning På tal om kvinnor och män. Det är preskriberat nu, men som aktiv i Saco/Sr-föreningen på SCB var jag en gång i tiden med om att driva på för att just På tal om kvinnor och män skulle ges ut.

SCB och KI studerar delvis olika saker. Det är fortfarande så att kvinnor lägger ner mer tid på familj och barn. Under 2011 tog kvinnorna ut 76% av föräldraledighetsdagarna och männen 24%. Män och kvinnor arbetar ungefär lika mycket, men männen får betalt för allt sitt arbete. Kvinnorna lägger i högre utsträckning sin tid på det obetalda hemarbetet.

Endast 13% av kvinnorna och 12% av männen återfinns i yrken med jämn könsfördelning. Nu är ju inte civilekonom ett yrke, men könsfördelningen är jämn. Kvinnornas andel ligger nu strax över 50%. Dessutom kan vi se att bland medlemmar i åldern 25 -44 år, som är chefer så är andelen kvinnor 49%. Det tyder på att kompetens är utslagsgivande - inte kön!

KI gör årligen en omfattande Lönebildningsrapport. Den behandlar särskilt i år lönegapet mellan män och kvinnor. Det oförklarade lönegapet är större för tjänstemän än för arbetare. Mellan 2000 och 2011 har det oförklarade lönegapet minskat något.  Där ser vi på Civilekonomerna tyvärr en annan bild. De undersökningar vi gjort på 2000-talet om Lön efter utbildning och kompetens visar på fortsatt stora löneskillnader, som dessutom ökat inom ett antal branscher och avtal.

KI gör en väldigt intressant analys kring det s.k. glastaket och konstaterar att det finns en tydlig glastakseffekt. Jämförelser med USA visar att den t.o.m. är högre i Sverige. Glastakseffekten innebär att lönegapet mellan kvinnor och män är störst för de högsta inkomstgrupperna. Skillnaden är speciellt stor i den översta decilen bland tjänstemän i privat sektor. Hit hör många av Civilekonomerna medlemmar.

Även om jämställdheten i vissa avseenden rört sig i positiv riktning har den tyvärr i andra rört sig i negativ riktning. Här har Civilekonomerna en uppgift i att fortsätta kartlägga, presentera fakta och sprida opinion. Det kommer vi att göra.

Civilekonomerna -samlar Sveriges ekonomer i 75 år.

Överskott på ekonomer 2020?

Benny Johanssons bild
mån, 2012-01-30 14:35 av Benny Johansson
Länsstyrelsen i Stockholm har presenterat en prognos för länet där de räknar med att det blir ett överskott av ekonomer fram till år 2020. Prognoser bygger på antaganden och framskrivningar. De är därför kvalificerade bedömningar. Vi har mött prognoser tidigare som predikar överskott av ekonomer, men hittills har verkligheten sett annorlunda ut. Ekonomers arbetsmarknad breddas och prognoserna kommer på skam.

Det går mestadels relativt bra för ekonomer på arbetsmarknaden.  Det visar de årliga uppföljningar som Civilekonomerna gör tillsammans med landets lärosäten och publicerar i rapporten Tre år efter examen. År 2007 hade 92 procent av ekonomerna arbete inom sex månader efter examen,   detta trots att Statistiska Centralbyrån (SCB)  i sin Arbetskraftsbarometer säger att det då fanns god tillgång till nyutexaminerade ekonomer.  SCB refererar till bedömningar från arbetsgivarhåll, som framhåller att det däremot råder brist på yrkeserfarna sökande.

SCB:s Arbetskraftsbarometer säger att på såväl ett som tre års sikt bedömer arbetsgivarna att antalet anställda med ekonomutbildning kommer att öka.

Detta gäller nu hela landet och inte specifikt Stockholm. Stockholm är en stor och viktig avnämarregion för ekonomer. Hittills har arbetsmarknaden för ekonomer varit bättre i Stockholmsregionen än på andra håll i landet.

SCB talar om ett till tre års sikt. Om tre år är det 2015, sen är det fem år kvar till 2020, som Länsstyrelsens prognos sträcker sig till. Naturligtvis finns det alltid en risk att ekonomutbildningen fortsätter att användas som en arbetslöshetsregulator och att Länsstyrelsens prognos infrias. Att använda en del av de medel som idag används för ekonomutbildningarna till att minska antalet platser och höja kvaliteten i utbildningen skulle i det läget verkligen vara ett Kinder överraskningsägg som gynnar alla parter. Även om det skulle gå ut över Länsstyrelsens prognos.

 

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år