• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

PTK

Kompetens - en fråga i tiden

Benny Johanssons bild
fre, 2012-10-26 15:57 av Benny Johansson
Det rör på sig när det gäller kompetensutveckling. Sverige ska klara den internationella konkurrensen med ökad kompetens. Vem ska stå för utvecklingen av den befintliga arbetskraften? Hittills verkar många arbetsgivare mer inriktade på att avveckla än att utveckla sin personal.

Synen på arbetskraften ändras över decennierna. På 40-talet drev SAF, LO och andra en kampanj mot hoppjerkor. Det var lätt att anställa och säga upp personal, men det fanns gott om jobb så även arbetskraften var mycket rörlig.

När kunskapsinnehållet ökade även i arbetarnas värld fanns intresse att knyta dem fastare till arbetsplatsen. Man slapp på så sätt onödiga upplärningskostnader. Att anställa sågs som en investering, som skulle betala sig. Det blev mer positivt att vara trotjänare.

Idag har pendeln svängt igen. Omvärlden är naturligtvis också mer föränderlig, vilket skapar krav på anpassning och flexibilitet. Samtidigt kan det upplevas lite märkligt att den tid som präglas av en debatt om brist på arbetskraft och svårigheten att få tag på rätt kompetens samtidigt kännetecknas av att många arbetsgivare mest pratar om att de vill att det ska vara lättare att göra sig av med personal. Fler och fler företag använder personal från bemanningsföretag.

Om man ser kompetensutveckling som en kostnad och anser att den är för hög kan ju alternativet vara att byta personer. Ser man att det finns ett värde i att medarbetarna kan företagets kultur, kunder, struktur mm är kompetensutveckling en viktig del för en god kompetensförsörjning. Samtidigt mår naturligtvis alla parter bra av en rimlig rörlighet på arbetsmarknaden.

Som tur är ser många det så. Det förs just nuförhandlingar mellan Svenskt Näringsliv och PTK om omställning och turordningsregler. Kompetensutveckling är ett viktigt inslag i de förhandlingarna.

Eftersom kompetensutveckling ofta är något man inte hinner i goda tider och inte anser sig ha råd med i dåliga är det bra med fokus på frågan. Utveckling gynnar både individ och företaget vederbörande arbetar på och bör också rimligen kunna medverka till att minska inlåsningseffekter.

Den kompetensutveckling som arbetsgivaren betalar för är av naturen den som anses vara bra för företaget. Vill individen utveckla sig utanför de ramarna blir det svårt - det kan vara kostsamt och det är inte självklart att man kan ta/få ledigt från arbetet om det skulle krävas. Kompetenskonton kan vara ett bra sätt att underlätta finansieringen av kompetensutveckling. Konstruktionen av dessa är viktig eftersom erfarenheterna av att bygga upp stora fondsystem inte är enbart positiva.

Kompetensutveckling behöver alla även den sområkar ha en akademisk utbildning i bagaget. Civilekonomerna betonar individens eget ansvar för sin kompetensutveckling, och anser det självklart att arbetsgivare satsar på återkommande kompetensutveckling.

Insatser av kompetensutveckling på ett företag bör växa fram i de utvecklings- och lönesamtal som ska föras årligen. Det kan också vara en bra idé att redan i anställningssituationen prata om kompetensutveckling och om möjligt försöka reglera den i sitt avtal.

Det är viktigt att inte bygga upp omfattande system och administrativa strukturer. Kompetensutveckling är ingen rättvisefråga som ska fördelas lika mellan de anställda. Det är verksamhetens behov som ska vara styrande för den företagsfinansierade kompetensutvecklingen.

Civilekonomerna - samlar Sveriges ekonomer i 75 år.

Problemen kring LAS överdrivna - företag och fack är oftast överens

Benny Johanssons bild
fre, 2011-07-01 11:22 av Benny Johansson
Det finns en stor samsyn mellan företag och fack när det gäller behovet av driftsinskränkningar och vilka som ska sägas upp. Den stora majoriteten är också nöjda med resultatet av turordningsförhandlingen. Resultatet av denna undersökning bland verklighetens folk visar att Svenskt Näringslivs uppskruvade tonläge saknar fog.

Det är en gemensam utredning mellan PTK och Svenskt Näringsliv, rapport om Las, som bygger på ett stort antal telefonintervjuer med arbetsgivar- och fackrepresentanter där resultaten presenteras.

Förutom den stora samstämmigheten är det, tycker jag, väldigt intressant att konstatera att arbetsgivarna ofta är ännu mer positiva än facken.  Så t.ex. säger 90 procent av arbetsgivarna mot 72 procent av fackrepresentanterna att de hade en samsyn om behovet av en driftsinskränkning. Det tyder ju inte direkt på att arbetsgivarna skulle, som de gärna vill utmåla det, vara den svagare parten.

Det som var svårast att komma överens om var vilka som skulle sägas upp. Vanligast var att komma överens om en avtalsturlista. Avtalsturlistan ger möjlighet till avsteg från turordningsreglerna och därmed den flexibilitet som Svenskt Näringsliv hävdar att dessa regler förhindrar. Men om det nu är vanligt i verklighetens Sverige - varför fortsätta att köra den utnötta refrängen?

Ersättningen till de arbetslösa tyckte bara 7 procent av arbetsgivarna var det svåraste att komma överens om. Det resultatet ger inte heller stöd åt Svenskt Näringslivs åsikter att den ekonomiska ersättningen till de uppsagda inte är rimlig.

Den här rapporten borde en gång för alla kunna lägga okunnighet och osakliga debattmetoder åt sidan. Från vår sida har vi aldrig känt igen oss i den svepande kritik som förekommit.

Verkliga problem som framförs i en sansad debatt har vi aldrig haft några problem att analysera och lösa genom t. ex. förhandlingar. Men att köra gamle biskop Tegnérs metod med att låta ett höjt röstläge kompensera för svaga argument är inget som imponerar på en seriös part på arbetsmarknaden.

Idel positiva siffror från Trygghetsrådet TRR

Benny Johanssons bild
tis, 2011-03-01 13:56 av Benny Johansson
Trygghetsrådet, TRR, ägs av Svenskt Näringsliv och PTK. Det är inrättat av parterna för att hjälpa uppsagda i företag med kollektivavtal att få nytt arbete. Nio av tio som kommer till TRR får nytt arbete.

Den första glädjesiffran i TRR:s statistik för 2010 är att antalet tjänstemän som sökte stöd 2010 nästan halverades jämfört med året innan - 14 862 jämfört med 26 970.

Att 86 procent får nytt arbete är också ett väldigt bra betyg på verksamheten. Vi är vana vid att TRR redovisar höga tal över hur det går för de som kommer till TRR. Detta har varit till stor gagn för Civilekonomernas och andra akademiker- och tjänstemannaförbund. Ett lysande resultat av vad parterna kan uträtta.

En annan positiv utveckling är att i åldersgruppen 50 år och äldre, som sökt sig till TRR, har andelen som fått nytt arbete ökat från 28 procent 2009 till 34 procent 2010. Fortfarande finns det mycket att göra för åldersgruppen 50+ trots detta.

Det är viktigt att TRR:s goda resultat får spridning. Detta är verklig och konkret nytta för uppsagda tjänstemän. En konkret nytta som inte funnits om inte parterna kommit överens i förhandlingar och avsatt pengar för verksamheten. Medlemsnytta helt enkelt.