• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

pensionsåldersutredningen

Korvskivan

Benny Johanssons bild
fre, 2013-04-26 14:12 av Benny Johansson
Pensionsåldersutredningen föreslår åtgärder för att höja det faktiska utträdet ur arbetslivet. Civilekonombloggen funderar kring några aspekter av utredningen.

När jag en gång i tiden var en liten gosse och gick i skolans lägre klasser förekom i läseböckerna sedelärande historier. Ofta handlade de om att fördra fattigdom och upprätthålla sin värdighet och vara nöjd med sin lilla lott. Särskilt minns jag berättelsen om pojken som till sina smörgåsar i skolan bara hade en korvskiva. Han lade den på smörgåsen och sköt korven framför sig. Han njöt av doften och fantiserade kring smaken. OCH han hade korvskivan kvar till nästa dag.

Detta var, som ni förstår, före SMS-lånens och Lyxfällans tid.

Jag kom att tänka på den här gamla historien när Pensionsåldersutredningen, Åtgärder för ett längre arbetsliv, presenterades. Grundtanken är att ”vi” måste arbeta längre.

Fakta talar naturligtvis för att fler måste arbeta längre tid om framtidens pensioner ska räcka till mer än en korvskiva som den tidens pensionärer hela tiden måste skjuta framför sig. Men varför fokuserar alla förslag kring slutet av arbetslivet? Studenterna blir allt äldre och inträdet i arbetslivet kommer allt senare. Universitet och högskolor har ett egenintresse (som de döljer under den internationella anpassningens täckmantel) att göra utbildningarna längre i antal år. I gengäld tunnas innehållet ut och antalet undervisningstimmar minskar inom fr.a. humanistiska-samhällsvetenskapliga området.

Den svåraste nöten är nog ändå att synen på äldre som arbetskraft inte är positiv. Den speglar sig i Svenskt Näringslivs kategoriska nej till att förlänga den s.k LAS-åldern till 69 år. Här måste naturligtvis attityder påverkas om inte a-kassesystemet ska fyllas av äldre och de fackliga organisationerna ha köbildning av äldre medlemmar som behöver förhandlingshjälp.

Arbeten är också av olika svårighetsgrad. Förr hade olika grupper i Sverige olika pensionsålder beroende på vilken typ av arbete de hade. Detta var inskrivet i kollektivavtalen Det kanske borde återinföras. Då drabbar kostnaderna de branscher som har de hårdaste arbetsförhållandena, vilket verkar rimligt och också kan bli ett incitament till att förbättra förhållandena där det är omöjligt.

Till skillnad från den lilla gossen, som jag inledde att berätta om, är det nu våra folkvalda som ska skjuta korvskivan framför människorna. Det är en delikat balansgång som krävs. Risken är att människorna, när korvskivan flyttas framför dem, blir vrånglystna.

Civilekonomerna - förbundet för ekonomer och civilekonomer

Attityder hindrar äldre på arbetsmarknaden

Benny Johanssons bild
fre, 2012-04-20 12:58 av Benny Johansson
Den viktigaste förutsättningen för ett längre arbetsliv är att ändra arbetsgivarnas ovilja att behålla och anställa äldre arbetskraft, sammanfattar Pensionsåldersutredningen. Den insikten kommer inte som en överraskning för oss som dagligen lever med hur arbetsmarknaden fungerar och påverkar människor.

De flesta hinder för att få fler äldre i arbete eller att arbeta längre finns på efterfrågesidan, säger Pensionsåldersutredningen. Det finns attityder som gör att äldre arbetskraft inte efterfrågas.

Det är bra att detta nu klargörs. I dagens vardag för civilekonomer börjar problemen redan i 45-årsåldern, sen tycker vi oss se att det lättar lite efter 60, intressant och glädjande nog. Blandade arbetsplatser är att föredra och då naturligtvis även med blandade åldrar.

I debatten har man hittills velat lägga huvudparten av ansvaret på individerna själva. Individerna sägs vara trygghetsberoende och inte våga byta arbete. Det sägs också att Lagen om anställningsskydd låser in den äldre arbetskraften och bidrar till att arbetsmarknaden blir stelare än nödvändigt.

Det vore välgörande om den argumentationen nu försvinner ur debatten. I själva verket är det så att äldre inte söker annat arbete eftersom de vet att sannolikheten att få dem är försvinnande små. Söker de kommer de ändå inte ifråga.

De här utredningsresultaten kommer inte som en överraskning för oss som dagligen följer arbetsmarknaden, dess funktion och effekter på medlemmar och andra. När diagnosen är rätt ställd kan också de verkningsfulla medlen lättare sättas in. Med ändrade attityder kommer äldre att söka andra arbeten, luckor kommer att uppstå där yngre kan gå in. Det skulle gynna både äldre och yngre på arbetsmarknaden.

 

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.