• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

pension

Korvskivan

Benny Johanssons bild
fre, 2013-04-26 13:12 av Benny Johansson
Pensionsåldersutredningen föreslår åtgärder för att höja det faktiska utträdet ur arbetslivet. Civilekonombloggen funderar kring några aspekter av utredningen.

När jag en gång i tiden var en liten gosse och gick i skolans lägre klasser förekom i läseböckerna sedelärande historier. Ofta handlade de om att fördra fattigdom och upprätthålla sin värdighet och vara nöjd med sin lilla lott. Särskilt minns jag berättelsen om pojken som till sina smörgåsar i skolan bara hade en korvskiva. Han lade den på smörgåsen och sköt korven framför sig. Han njöt av doften och fantiserade kring smaken. OCH han hade korvskivan kvar till nästa dag.

Detta var, som ni förstår, före SMS-lånens och Lyxfällans tid.

Jag kom att tänka på den här gamla historien när Pensionsåldersutredningen, Åtgärder för ett längre arbetsliv, presenterades. Grundtanken är att ”vi” måste arbeta längre.

Fakta talar naturligtvis för att fler måste arbeta längre tid om framtidens pensioner ska räcka till mer än en korvskiva som den tidens pensionärer hela tiden måste skjuta framför sig. Men varför fokuserar alla förslag kring slutet av arbetslivet? Studenterna blir allt äldre och inträdet i arbetslivet kommer allt senare. Universitet och högskolor har ett egenintresse (som de döljer under den internationella anpassningens täckmantel) att göra utbildningarna längre i antal år. I gengäld tunnas innehållet ut och antalet undervisningstimmar minskar inom fr.a. humanistiska-samhällsvetenskapliga området.

Den svåraste nöten är nog ändå att synen på äldre som arbetskraft inte är positiv. Den speglar sig i Svenskt Näringslivs kategoriska nej till att förlänga den s.k LAS-åldern till 69 år. Här måste naturligtvis attityder påverkas om inte a-kassesystemet ska fyllas av äldre och de fackliga organisationerna ha köbildning av äldre medlemmar som behöver förhandlingshjälp.

Arbeten är också av olika svårighetsgrad. Förr hade olika grupper i Sverige olika pensionsålder beroende på vilken typ av arbete de hade. Detta var inskrivet i kollektivavtalen Det kanske borde återinföras. Då drabbar kostnaderna de branscher som har de hårdaste arbetsförhållandena, vilket verkar rimligt och också kan bli ett incitament till att förbättra förhållandena där det är omöjligt.

Till skillnad från den lilla gossen, som jag inledde att berätta om, är det nu våra folkvalda som ska skjuta korvskivan framför människorna. Det är en delikat balansgång som krävs. Risken är att människorna, när korvskivan flyttas framför dem, blir vrånglystna.

Civilekonomerna - förbundet för ekonomer och civilekonomer

FAR varnar för pensionsbomb i kommunerna

Benny Johanssons bild
tis, 2012-10-02 12:38 av Benny Johansson
I fredagens DI varnar FAR:s nya ordförande Anna-Clara af Ekenstam och generalsekreteraren Dan Brännström för pensionsbomben. Frågan är av stor vikt och det är märkligt att gensvaret blev så stumt.

Kommunernas pensionsskulder var förra året 240 miljarder kronor, men bara 10 procent redovisades som skulder i balansräkningarna, skriver FAR i debattinlägget. Den genomsnittliga pensionsskulden per invånare är för 2011 25 361 kronor. Vi talar alltså inte om småpengar direkt!

I en tidigare undersökning som genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) framkommer att en tredjedel av landets kommuner saknar strategi för att hantera pensionsskulden. En tredjedel har heller inte klarat att sätta av medel för pensionsskulden. FAR menar att Sverige ska vara ett föredöme när det gäller transparens i offentlig verksamhet. En stor del av skulderna döljs som ansvarsförbindelser, vilket också försämrar transparens och dessutom politikernas beslutsunderlag. Det ökar risken för skattehöjningar. För det tredje vill FAR att pensionsskulder ska redovisas som just det i enlighet med god redovisningssed.

Det är lätt att instämma i de här kraven.

Att det är så här beror på att förmånsbestämda åtaganden före den 1 januari 1998 inte behöver tas upp i balansräkningarna. De anses tryggade av beskattningsrätten.

Och det är här de kommunala pensionärerna och blivande dito har anledning att vara oroliga. Om det saknas avsättningar och kommunen inte har pengar att leva upp till sina åtaganden - hur realistiskt är det då att skatterna höjs? Eller kommer kommuner och landsting att prioritera ner i den viktiga kärnverksamheten för att istället betala ut pensioner till sina tidigare medarbetare?

FAR:s kritik är befogad och kraven på att Peter Norman ska tillsätta en utredning för att undersöka hur transparensen i kommunernas redovisning kan öka är befogad. Men det handlar om mer än redovisning. Det kan handla om mat för dagen för de som arbetat för Sveriges kommuner och landsting.

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.

Får vi någonsin gå i pension?

Benny Johanssons bild
ons, 2012-02-08 14:17 av Benny Johansson
Statsministern vill skapa möjlighet för oss att arbeta till vi blir 75 år. Av en del reaktioner att döma verkar det som om kommentatorerna uppfattade tanken som att alla skulle arbeta till 75. Att skapa möjligheter innebär inte det, utan är positivt.

Trots att pensionssystemet förändrades för, i dessa sammanhang, inte så länge sedan är det allt mera klart att ökande medellivslängd i befolkningen gör att pengarna helt enkelt inte kommer att räcka. För att inte skapa en grekisk reaktion av typ: "Rör inte min pensionsålder" är vägen att gå frivillighetens.

Den vägen svarar också väl mot inställningen idag. Många människor har arbeten som gör att de vill och kan arbeta längre. Det ska självklart löna sig och det ska uppmuntras.

Saco har också välkomnat utspelet, men anser att en renovering av pensionssystemet behövs för att åstadkomma detta.

Statsministern ser frågan från pensionssystemets utgångspunkt, den statskamerala, och vänder sig till individerna, som ska fundera på att byta karriär mitt i livet. Ett i sig gott råd.

Det här perspektivet utelämnar en tredje viktig part, nämligen alla som anställer människor. För att kunna byta karriär mitt i livet måste det finnas någon som är beredd att anställa den personen, vars meriter kanske inte är klockrena för det sökta arbetet. Bakom allt tal idag om mismatch på arbetsmarknaden bör man undersöka om inte önskemålen om den perfekta biten in i organisationspusslet är alltför styrande. Vi pratar om vikten av olika erfarenheter, men det är inte alltid som verklighetens rekryteringar lever upp till detta.

Från vårt håll ser vi också att personer som är 45 + (redan då, ja!) kan ha svårigheter att hitta ett annat arbete. Däremot lättar det, märkligt och glädjande nog, igen efter 60+.

Här finns mycket att göra när det gäller de värderingar och den kunskap vi har om den äldre arbetskraften. Kunskap finns till stor del, men behöver spridas. Det påverkar värderingar. Det är inte minst viktigt att lägga krut i den här delen för att sedan individerna ska kunna byta jobb och kunna fortsätta arbeta långt upp i åldrarna.

 

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.