• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

osakliga löneskillnader

Nya fakta kan hjälpa jämställdheten på traven

Benny Johanssons bild
tors, 2013-04-25 15:32 av Benny Johansson
En kvalitativ studie som Civilekonomerna beställt visar på olika sätt att löneförhandla. En annan studie visar att två barn bromsar karriären, men enbart för kvinnorna. Med dessa fakta kan jämställdhetsdiskussionerna föras ett steg djupare.

Under flera år har Civilekonomerna arbetat med att beräkna osakliga löneskillnader och opinionsbilda om dessa i syfte att nå en jämställd karriär. Flera rapporter under åren har visat på oförklarade löneskillnader. Dessa är olika stora i olika branscher och vi har haft djupgående diskussioner med olika arbetsgivarorganisationer, som ofta varit engagerade i att arbeta för att osakliga löneskillnader ska elimineras.

Tyvärr har vi inte sett någon förbättring. Det finns inte heller någon tendens att löneskillnader minskar. Redan Tre år efter examen tjänar männen mer än kvinnorna. Detta i en annars  ganska jämställd grupp – lite mer än hälften är kvinnor.

Har män och kvinnor olika sätt att förhandla? frågade vi oss. Civilekonomerna har därför gjort en kvalitativ studie ”Varför tjänar kvinnor mindre än män?”. Den refererades idag i SvD under rubriken Slarva inte bort ditt viktigaste samtal.

Rapportförfattarna sa vid genomgången att det fanns få studier att jämföra med. Det var glädjande, tycker jag, att känna att Civilekonomerna här kan bidra till ökad kunskap.

Studien indikerar att det finns fog för våra funderingar. Om man kategoriserar medlemmar i en skala passiv till aktiv tenderar kvinnor att återfinnas i skalans passiva del och männen i den aktiva. Det påverkar naturligtvis resultatet av förhandlingarna.

Däremot är det inte bara så enkelt att kvinnor tränar sig till att ha en mer offensiv förhandlingsstil. Det kan vara så att chefer har en tendens att tycka att offensiva män är vad de förväntar sig, men att offensiva kvinnor är besvärliga.

Här handlar det mycket om attityder och där kan Civilekonomerna fördjupa dialogen med arbetsgivarnas organisationer så att lönesättande chefer uppmärksammas på vilka värderingar som styr. Tydliga lönekriterier kan också vara en väg. Men studien indikerar också att träning i lönesamtal och löneförhandling, gärna redan under studietiden, är viktigt. I den delen kan Civilekonomerna bidra.

Värderingar spelar också roll i hur föräldraledighet bedöms. I en studie bland landets alla civilekonomer utförd av SCB, och publicerad i GP idag under rubriken Barn bromsar karriären men bara för kvinnor, visar det sig att när vi rensar för skillnader i befattning, erfarenhet och övriga lönepåverkande faktorer och bara tittar på vilken lön en kvinna med barn har och vilken lön en man med barn har, visar det sig att kvinnor har betydligt lägre lön än män. Exempelvis har en man med två barn 28 procent högre lön än en kvinna med två barn.

Det är inte acceptabelt. Civilekonomerna menar att arbetslivet måste få upp ögonen för och bekämpa de oförklarliga löneskillnaderna. Familj och karriär måste vara möjligt både för kvinnor och för män. Män tar fortfarande ut en betydligt mindre del av föräldraförsäkringen än kvinnor och i många fall tar kvinnor också ett större ansvar för hemmet. För att kvinnor och män ska ges lika möjligheter i arbetslivet måste också ansvaret för familjen bli mer jämlikt. Jag är också övertygad om att arbetsgivare i allmänhet instämmer i detta och inser det kloka i att underlätta för både män och kvinnor att göra karriär.

Helt klart är att vi nu fått mer kunskap och – inte minst – mer inspiration och ammunition i arbetet med En Jämställd Karriär.

Civilekonomerna - förbundet för ekonomer och civilekonomer

 

Jämställdheten trampar vatten

Benny Johanssons bild
tors, 2012-11-22 12:33 av Benny Johansson
Jämställdheten trampar vatten, säger Statistiska Centralbyrån (SCB) medan Konjunkturinstitutet (KI) ser att kvinnornas position på arbetsmarknaden stärkts, men det s.k. lönegapet ökar relativt kraftigt i de högsta inkomstgrupperna. Ändå har skillnaden minskat sedan år 2000.

Att jämställdheten trampar vatten är en slutsats SCB drar utifrån sin sammanställning På tal om kvinnor och män. Det är preskriberat nu, men som aktiv i Saco/Sr-föreningen på SCB var jag en gång i tiden med om att driva på för att just På tal om kvinnor och män skulle ges ut.

SCB och KI studerar delvis olika saker. Det är fortfarande så att kvinnor lägger ner mer tid på familj och barn. Under 2011 tog kvinnorna ut 76% av föräldraledighetsdagarna och männen 24%. Män och kvinnor arbetar ungefär lika mycket, men männen får betalt för allt sitt arbete. Kvinnorna lägger i högre utsträckning sin tid på det obetalda hemarbetet.

Endast 13% av kvinnorna och 12% av männen återfinns i yrken med jämn könsfördelning. Nu är ju inte civilekonom ett yrke, men könsfördelningen är jämn. Kvinnornas andel ligger nu strax över 50%. Dessutom kan vi se att bland medlemmar i åldern 25 -44 år, som är chefer så är andelen kvinnor 49%. Det tyder på att kompetens är utslagsgivande - inte kön!

KI gör årligen en omfattande Lönebildningsrapport. Den behandlar särskilt i år lönegapet mellan män och kvinnor. Det oförklarade lönegapet är större för tjänstemän än för arbetare. Mellan 2000 och 2011 har det oförklarade lönegapet minskat något.  Där ser vi på Civilekonomerna tyvärr en annan bild. De undersökningar vi gjort på 2000-talet om Lön efter utbildning och kompetens visar på fortsatt stora löneskillnader, som dessutom ökat inom ett antal branscher och avtal.

KI gör en väldigt intressant analys kring det s.k. glastaket och konstaterar att det finns en tydlig glastakseffekt. Jämförelser med USA visar att den t.o.m. är högre i Sverige. Glastakseffekten innebär att lönegapet mellan kvinnor och män är störst för de högsta inkomstgrupperna. Skillnaden är speciellt stor i den översta decilen bland tjänstemän i privat sektor. Hit hör många av Civilekonomerna medlemmar.

Även om jämställdheten i vissa avseenden rört sig i positiv riktning har den tyvärr i andra rört sig i negativ riktning. Här har Civilekonomerna en uppgift i att fortsätta kartlägga, presentera fakta och sprida opinion. Det kommer vi att göra.

Civilekonomerna -samlar Sveriges ekonomer i 75 år.

Intensiv och viktig höst

Benny Johanssons bild
tors, 2012-08-30 13:49 av Benny Johansson
Sommaren är över. En del säger att de inte ens upplevt den. Arbetssverige har börjat rulla på som vanligt. För oss på Civilekonomerna ser vi fram mot en intensiv och viktig höst när det gäller verksamheten.

Höstarna är av någon anledning alltid extra sprängfyllda med verksamhet. I denna blogg ska jag skriva om något av allt vi har framför oss.

Mässor

Två viktiga mässor deltar Civilekonomerna i. Den ena är Career Days på Globen 7 - 8 september. Där finns möjlighet att träffa företag som vill rekrytera civilekonomer. Nästa mässa är redan 19 - 20 september när Civilekonomerna deltar i Ekonomimässan i Kista. Där kommer det att vara fokus på kompetensutveckling.

Kompetensutveckling

Vi ser framför oss en diskussion kring kompetensutveckling under hösten. Den handlar om finansiering - individens,  företagens och statens roll för denna. Akademiker betalar själva för sin grundläggande universitets-/högskoleutbildning. I ett föränderligt arbetsliv finns det krafter som anser att kompetensutveckling därför i första hand ska komma andra grupper till del. Akademikerna har ju redan en utbildning, anser de. Det behövs därför andra röster som hävdar att akademiker också behöver kompetensutveckling för att behålla sin anställningsbarhet.

Civilekonomerna har ett bra erbjudande till medlemmarna när det gäller karriärservice. Verksamheten pågår kontinuerligt under hösten. Förbundets mentorer träffas redan imorgon för en årlig konferens med aktuella frågor och gemensamma diskussioner.

Avtalsrörelser

På grund av det osäkra ekonomiska läget har de senaste avtalen som slutits i den privata sektorn på central nivå varit ett-åriga. Inom stat och kommun har vi tillsvidareavtal. Avtalen är viktiga för att de skapar ramarna för lönebildningen på den lokala nivån. Civilekonomerna är anhängare av den princip som varit gällande under senare år, nämligen att den internationellt konkurrensutsatta sektorn genom sina förhandlingar definierar det löneutrymme som kan tas ut utan att landets konkurrenskraft undermineras - det s.k. märket.

Detta är långt ifrån självklart. Vi har sett på senare tid hur framför allt LO-förbunden har en väldig spännvidd i sina åsikter. Det finns också starka krav från olika grupper som anser sig vara felavlönade. Allt måste lösas inom ramen för "märket". Frestelserna är stora på många håll att verbalt ansluta sig till tanken, men i praktiken arbeta för att den sätts ur spel.

Avtalsrörelsen 2012 är i sitt slutskede och samtidigt börjar förberedelserna för avtalsrörelsen 2013. På grund av situationen med de ett-åriga avtalen blir förhandlandet nästan kontinuerligt. Detta är mindre bra ur flera aspekter. Det blir lätt så att viktiga frågor skjuts framåt. Eftersom förhandlingar sker branschvis men ändå ska hålla sig inom märket ser avtalen i slutändan förvillande lika ut. Även om många branschfrågor naturligtvis diskuteras under förhandlingarna. I längden kan man undra om det är rätt att använda resurserna på detta vis. Det är frågeställningar som nu kommer att vägas in i höstens utvärderingar.

Civilekonomerna får också många frågor från medlemmarna om rimlig lön för olika arbetsuppgifter och har, tack vare att medlemmarna är duktiga på att fylla i den årliga löneenkäten, ett bra material för att kunna svara på sådana frågor. 

Professionsfrågor

Civilekonomerna arbetar också med olika rapporter. Vi räknar med att kunna presentera en spännande sådan senare i höst. En intressant debatt i utbildningsfrågor är just nu i sista planeringsfasen. Civilekonomernas nätverk och olika grupper arbetar vidare. Vår utredning om Lön efter utbildning och kompetens arbetar vi vidare med för att eliminera osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.

Civilekonomerna 75 år

För 75 år sedan bildades Föreningen Sveriges Taxeringsrevisorer, som blev en föregångare till det som idag är Civilekonomerna. Jubileumsåret har inneburit en del extra aktiviteter, bl.a. har en särskild seminarieserie för medlemmar som är chefer pågått under våren. Även nu under hösten sker en del aktiviteter och v. 37 kommer en lansering att äga rum.

Nu blev detta långt, men är ändå bara ett urval av allt som sker. Jag kommer säkerligen att återkomma till olika delar av detta vad det lider.

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.

Oförklarade löneskillnader ökar inom flera branscher

Benny Johanssons bild
fre, 2012-06-29 14:21 av Benny Johansson
Civilekonomerna har återigen undersökt förhållandet mellan kvinnors och mäns löner. Resultatet redovisas i en ny rapport, som också belyser effekten av föräldraledighet. Grundmaterialet är Civilekonomernas löneenkät till medlemmarna.

Civilekonomernas uppfattning är att kvinnor och män ska dela inflytande och ansvar inom alla områden, i alla yrken och befattningar, samt få lika lön för lika eller likvärdiga arbeten. Vi ser därför allvarligt på de oförklarade löneskillnader som kommer fram i vår undersökning Lön efter utbildning och kompetens. Vi kommer  självfallet att fortsätta att syna och ifrågasätta rekryterings- och lönesättningsprocesser som ger upphov till fortatt lönediskriminering. Dialogen med olika arbetsgivarorganisationer kommer också den att fortsätta. Undersökningsresultatet är också ett viktigt redskap för medlemmarna själva i sina löneförhandlingar.

Vår undersökning visar att en anledning till löneskillnader mellan män och kvinnor är att män i högre utsträckning finns representerade på de högsta befattningarna och kvinnorna i lägre befattningar. Skillnader i ålder och det förhållandet att kvinnor i större utsträckning arbetar i branscher och arbetsområden där genomsnittslönerna är lägre är förklaringar till löneskillnaderna. Särskilt allvarligt ser vi på det faktum att det inom vissa avtalsområden finns stora löneskillnader inom olika befattningar.

De oförklarade löneskillnaderna har inom flera avtalsområden, till skillnad från fallet på sektorsnivå, ökat under tidsperioden 2005-2011. Det är både oförståeligt och oacceptabelt. De oförklarade löneskillnaderna har bl.a. ökat inom avtalsområdena Sveriges verkstadsindustrier, Svensk Handel och Telecom. Inom IT har inga större förändringar skett mellan åren, de oförklarade löneskillnaderna var år 2011 kvar på samma nivå som åren 2005

och 2008. Inom Industri och kemi, stat, kommuner och landsting hade de oförklarade löneskillnaderna minskat mellan åren 2005-2011.

Inom avtalsområdena Svensk Handel och Sveriges verkstadsindustrier var effekterna av befattning och erfarenhet större än i övriga avtal. Inom dessa avtalsområden var dels andelen kvinnor på högre chefspositioner lägre än i övriga avtal och branscher. Dessutom var kvinnornas medelålder lägre än männens medelålder både i jämförelse med männen i samma bransch och totalt sett. Stora skillnader på 10-14 procent i medianlöner mellan kvinnor och män inom befattningar kan konstateras inom dessa avtal både för

Även inom avtalsområdet bank kan vi konstatera ökande oförklarade löneskillnader. Inom bankbranschen var medelåldern relativt jämn mellan könen. Likaså var befattningsskillnaderna relativt små. År 2011 hade kvinnorna 45 procent av chefsbefattningarna inom branschen.

Det finns mycket information att hämta i Civilekonomernas senaste rapport. Tyvärr finns det mycket arbete att utföra för att uppnå det självklara: Lika lön för lika eller likvärdiga arbeten! Några branscher har en hemläxa att göra!

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer, inklusive revisorer, i 75 år.

chefsbefattningar och för projektledarbefattning/handläggarbefattning.