• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

Medlingsinstitutet

Illavarslande varsel

Benny Johanssons bild
fre, 2012-11-09 11:25 av Benny Johansson
Att konjunkturen bromsar in är bedömarna ense om. Men data de bygger på är inte dagsfärska. I nuläget med dagliga larmrapporter är det därför lätt att se svart. Det är också lätt att stapla dystopier på varann. En ordentlig genomgång av de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen gjordes häromdagen.

Medlingsinstitutet ordnar årligen en konferens om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen. Det är en bra genomgång för oss i förhandlarbranschen där olika experter medverkar. I år var det Olle Djerf (OD) från Industrins Ekonomiska Råd (IER);  Göran Hjelm (GH) från Konjunkturinstitutet (KI) och Barbro Wickman-Parak (BWP) från Riksbanken. Många paranteser blev det där att hålla reda på.

Den samstämmiga bilden är att det sker en inbromsning i svensk ekonomi. Analyserna grundar sig på data till och med september, och den senaste tidens många varsel ger en relief rätt in på skinnet kring detta och skapar också osäkerhet om prognosernas tal om inbromsning är för optimistiska och att vi istället står inför ett brant fall.  Det kan då vara bra att få veta att till och med september omfattar varslen en halv procent av alla tills vidare-anställda, men läget är då sämre för visstidsanställda, konsulter och inhyrd personal. Företagens planer på nyanställningar ligger i närheten av genomsnittet för tiden 2001 till 2012. Förhoppningen är förstås att, liksom under den senaste nedgången, många ska välja att behålla sin kvalificerade personal för att snabbt kunna hänga på när konjunkturen vänder.

Det menar samtliga dessa tre att den gör i slutet av 2013 och fortsatt under 2014. Det kommer dock att dröja längre innan arbetslösheten sjunker, menar KI.

Riksbanken har en viktig roll och BWP pekade på att det nu råder ett visst lugn på finansmarknaderna. Att företagen skjuter på sina investeringar beror inte på räntan, utan den allmänna osäkerheten om utvecklingen. Ännu är hushållen relativt optimistiska och konsumerar ganska bra. Inflationen är låg, men stigande. BWP var tydlig med att prognosen över reporäntans utveckling inte är ett löfte från Riksbankens sida utan just en prognos.

Förvirrande kan det också vara att ta del av tidningsartiklar. I dagens DI finns såväl rubriken Svart september i industrin som Orderingången ökar. Orderingången ökade i september, jämfört med augusti, men har minskat fem procent på årsbasis. Industrins produktion minskade från augusti till september. Årstakten ligger även där på en minskning om fem procent.

Inbromsningen påskyndas av eurokrisen, menar KI. Exportindustrin tappar lönsamhet och marknadsandelar. Särskilt blir detta tydligt när nu Tyskland tvärbromsar, återigen enligt DI.

Världsekonomin ökar med tre procent 2012 tror IER, men säger att nedåtriskerna dominerar. Successivt under året har ju också alla prognoser skrivits ner. Konjunkturavmattningen har synkroniserats genom att både OECD och BRIC-länderna nu bromsar samtidigt. USA är hoppet där det har funnits positiva signaler. Samtidigt har man där en stor finanspolitisk risk.

På lång sikt menar IER att investeringar, utbildning och företagsklimat är centrala faktorer för ökad tillväxt.

Detta har handlat mycket om industrin, men påverkar förstås också andra delar av samhället. Inte minst tjänstesektorn, som är intimt förbunden med industrins utveckling.

I allt detta startar nu löneförhandlingar för 2013. Det är industrin som är först ut och som sedvanligt skall sätta det s.k. märket. Det blir en grannlaga och svår uppgift att nu skilja på fakta, prognoser och farhågor. Det är lätt att stapla dystopier på varann som BWP sa på Medlingsinstutets mycket välbesökta konferens. Kanske speglade det stora deltagarantalet också genuin osäkerhet och önskan om att fylla på med så mycket kunskap och analyser som möjligt.

Civilekonomerna - samlar Sveriges ekonomer i 75 år.

Representativa parter en förutsättning för den svenska modellen

Benny Johanssons bild
tis, 2011-11-08 09:51 av Benny Johansson
Medlingsinstitutet firar sitt 10-årsjubileum med att ge ut boken "Röster om lönebildning och medling". Den presenterades igår på en jubileumskonferens, där flera författare presenterade sina bidrag och en panel med journalister kommenterade. En röd tråd är legitimitet, dvs den svenska modellen bygger på en hög anslutningsgrad bland såväl fack som arbetsgivare.

Det var Anna Danielsson Öberg, som i journalistdelen av jubileumskonferensen, tyckte att ett genomgående drag i Röster om lönebildning och medling var en oro för att anslutningsgraden bland såväl fack som arbetsgivarorganisationer riskerar att bli för låg.

Den svenska modellen bygger på att avtalsvägen lösa ett antal frågor som man i andra länder löser lagstiftningsvägen. Den modellen ger en ökad flexibilitet och möjlighet till branschanpassning. Reglerna kan också lätt ändras eller anpassas av de som har örat mest mot rälsen i dessa sammanhang, nämligen parterna.

Sverige har haft en unik hög anslutningsgrad, som är i sjunkande. Det finns naturligtvis många olika förklaringar till att det är så. Men det viktiga är att alla inblandade måste bli bättre på att förklara fördelarna med den svenska modellen. Utöver det måste självklart de erbjudanden som vi som fackliga organisationer har vara attraktiva. Det räcker dock inte, eftersom de bilder som sprids idag lätt drar alla fackliga organisationer över en kam och gärna utmålar facken som omoderna och utvecklingsfientliga. Det skapar inte direkt en god grundval för ett bra rekryteringsarbete.

Ingvar Persson, ledarskribent på Aftonbladet, pekade på att partsförhållanden handlar om att hantera en konlikt där det finns olika intressen och olika uppdragsgivare. För att klara det krävs en sund portion respekt för motparten.

Jag tycker att den respekten saknas när debattekniken går ut på att klistra olika förklenande omdömen om motparten. Det skulle vara välgörande om Svenskt Näringsliv, med sina många marknadsföringsmiljoner i bagaget, också kan gå ut och plädera för vikten av medlemskap . Samtidigt kan man mycket väl peka på att det finns olika åsikter mellan parterna, vilket ju är själva grundvalen för att det finns olika parter. Men det är viktigt att klargöra att det inte endast är med attityden att "mina åsikter är moderna och dina är omoderna"  som vi lockar människor att bli medlemmar i de fackliga organisationerna.

Hur går det för svensk ekonomi just nu och hur påverkar det lönerna?

Gästs bild
fre, 2010-01-29 14:07 av Gäst
Idag på förmiddagen anordnade Medlingsinstitutet en välbesökt konferens på temat Den ekonomiska krisens effekter för lönebildningen. "Alla var där" som man brukar säga... Arbetsgivarrepresentanter, fackliga organisationer, "tyckare" och mediauppbåd trängdes för att få den senaste analysen av läget.

 

 

Den underförstådda frågan bakom dagens konferens var hur höga löneökningar  den svenska samhällsekonomin tål för år 2010, då vi fortfarande tampas med effekterna av den gångna finanskrisen.

Förmiddagen inleddes med ett föredrag av förste vice Riksbanskschefen Svante Öberg som redogjorde för det ekonomiska läget just nu och angav fyra viktiga frågor som, enligt hans uppfattning  arbetsmarknadens parter har att ta hänsyn till  i årets avtalsförhandlingar.

1) Hitta en lämplig nivå för löneökningstakten. Han  menade att det vore "svårt att tänka sig något annat än låga löneökningar.” men i sin analys prognostiserar Riksbanken ändå med ökningar på 2,5% per år fram till 2012, något lägre i början av perioden och något högre i slutet av perioden.

2) Det finns stora skillnader i förmåga att klara av löneökningar mellan olika sektorer av arbetsmarknaden. Den internationellt konkurrensutsatta sektorn (dvs exportnäringarna) har knappt alls återhämtat sig från sin stora nedgång medan tjänstesektorn och de näringar som riktar sig till hemmamarknaden går riktigt bra just nu. Detta delvis på grund av den expansiva finanspolitiken och skattelättnaderna för löntagarna.

 3) Vilken sektor ska därför ha en lönenormerande roll? Skulle denna roll tas över av tjänstesektorn, menade Svante Öberg, är det troligt att löneökningarna och inflationen blir högre.

4) Det råder stor osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen. Därför kan det vara svårt för parterna att teckna avtal för längre perioder.

Svante Öberg menade också att lönebildningen fungerat väldigt bra den senaste 10-15-årsperioden och en starkt bidragande orsak till detta har varit Industriavtalet med dess normerande verkan på löneökningarna.  

Därefter följde en paneldiskussion där, utöver Svante Öberg, även Mats Dillén, Konjunkturinstitutet, Cecilia Hermansson, Swedbank och Håkan Frisén från SEB deltog.

Under paneldiskussionen radades en mängd frågor upp på bordet. Delvis följda av viss gissningstävlan från paneldeltagarna. Hur hög kommer inflationen att bli framöver? Och hur hög kommer i så fall Riksbankens repo-ränta bli för att inflationsmålet på 2% ska uppnås? Hur ser återhämtningen på arbetsmarknaden ut? Är finanskrisen nu passerad?

En av slutsatserna från diskussionen var att, trots att återhämtningen nu ser ut att gå fortare än prognoserna tidigare sagt, så är läget ändå väldigt osäkert. Vissa parametrar ger en mer positiv syn (tex senaste inköpschefsindex och siffrorna över återhämtningen i sysselsättningen) medan andra parametrar  ger en mer negativ syn (lågt resursutnyttjande, svag produktion, svag återhämtning av exportindustrin).

Något entydigt svar på frågan om hur höga löneökningar samhällsekonomin tål fick vi dock inte svar på denna gång heller. Klart är dock att den tål löneökningar och att Riksbanken också  förväntar sig sådana. 

Glöm således arbetsgivarsidans orealistiska nollbud som ligger uppe på bordet i de pågående avtalsförhandlingarna!