• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

matchning

Stark kritik mot universitet och högskolor: Producenterna har makten

Benny Johanssons bild
tors, 2011-07-07 20:18 av Benny Johansson
Utbildningsfrågor har seglat upp som en störe fråga än väntat här i Almedalen. Att det är brist på arbetskraft samtidigt som det finns stor ungdomsarbetslöshet och företagens ökande svårigheter att kunna anställa rätt kompetens ligger bakom.

Det är på flera seminarier som den oväntade kritiken har luftats. Svenskt Näringsliv har till och med presenterat en särskild undersökning, Näringsliv och akademi - en omöjlig ekvation? Den konstaterar att 74 procent av de svarande företagarna anser att universitet , högskolor och forskningsinstitut inte är intresserade av samverkan med deras företag. Detta får anses vara en svidande kritik eftersom samverkan med företag är den så kallade tredje uppgiften. Det finns en tilltro bland företagen till tanken att samverkan kan stärka företagens konkurrenskraft, men kärleken känns uppenbarligen obesvarad.

"Lärosätena ser som sin uppgift att finnas till för sina ämnen och inte för sina talanger", sade en VD i en panelsamtal

Almega tycker att generiska kunskaper, såsom att vara serviceinriktad, arbeta i team, kunna vara självständig och veta vad man ska leverera till kund, kundbemötande och kommunikationsförmåga är färdigheter som blir allt viktigare. Det kan nu diskuteras hur mycket av detta som ska vara lärosätenas ansvar, men klart är att Almega har tydlig vilja och mycket resurser för att fortsätta att kritisera lärosätena.

En professor menade att skolan inte är utvecklingsinriktad som resten av samhället. I den allt snabbare internationella konkurensen söker lärosätena konkurrera om och attrahera forskare och studenter. Det behövs mer av långsiktighet, nischer och internationella samarbetspartners. Och det behövs en större olikhet mellan lärosätena.

Nils Karlsson, VD på Ratio, säger att producenterna har makten. De värjer sig mot oberoende mätningar och rankingar.

Mer fokus på talangerna, dvs studenterna, och mindre fokus på att producera papper, dvs dagens strävan att publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter kritiserades också.

Det är tydligt att universitet och högskolor får räkna med att deras göranden och låtanden kommer att granskas och diskuteras från olika utgångspunkter. Det går inte att leva som en isolerad akademisk ö. Det omgivande samhället vill vara med och påverka innehåll och output från verksamheten. Debatten har nog bara börjat.

Missmatch - ett missvisande begrepp?

Benny Johanssons bild
tis, 2011-07-05 16:46 av Benny Johansson
Solen har inte välsignat Almedalsveckan i år. I vart fall inte ännu. För första gången på flera år var det kyligt i Kårhuset Rindi. Värmen får man hålla genom att röra sig i folkhavet och raskt förflytta sig mellan seminarier. Våra riksdagspolitiker är närvarande som vore det ett valår. Att välja bland nästan 1 500 seminarier är rätt svårt!

Ganska många seminarier handlar om den viktiga frågan att vi har en stor ungdomsarbetslöshet, samtidigt som som många företag saknar arbetskraft med rätt profil. Vad detta ska kallas, vad det beror på och vad man kan göra åt det finns det många olika synsätt kring. Missmatch säger några, andra att det är fel ord.

I en kortfattad blogg är det inte möjligt att samla alla dessa åsikter. Det är i vart fall intressant att konstatera att det inte bara handlar om ungdomar med ofullständig gymnasieutbildning - även om det är en stor grupp. Det kan även handla om säljare och andra grupper där arbetsgivarna saknar kommunikativ förmåga, service- och kundperspektiv samt handlingsförmåga, tyckte en arbetsgivarföreträdare.

Det är uppenbart att en del av frågeställningen handlar om hur färdigutbildad man ska vara när man tar/får ett arbete. Nils Karlsson, som är VD på Ratio, hävdar att säljkurser inte är högskolans uppgift. Universitet och högskolor ska stå för utbildningens långsiktiga värde på arbetsmarknaden. Kompetens lär man sig på jobbet.

Att det är brist på plåtslagare, men överskott på frisörer illustrerar problemet med individernas fria val. Men hur ska styrningen gå till? Incitament när det gäller studiemedlen för att locka till vissa utbildningar, eller fördyra för de som går utbildningar där jobbprognoserna är dåliga? Information om hur framtida möjligheter på arbetsmarknaden bedöms? I bakgrunden kan man ibland känna känslan att debattörerna önskar att det ginge att dimensionera utbildningar så att de perfekt passar till antalet jobb när personerna blir klara. Det är nog en dröm man kan lägga bakom sig. Och, som någon sa, hur många visste för några år sedan att appar skulle blir en mångmiljardindustri?

Ett helt annat synsätt demonstrerades av företag som Swedbank och Skanska. De har båda gjort egna insatser. Swedbank har skapat ett stort antal praktikplatser i banken och tillsammans med företag som de samarbetar med. Två tusen har det blivit och många av dessa har fått arbete. Att få visa upp sig, lära och få en referens är viktigt. Skanska har gjort olika saker, bl.a. driver de en friskola i Växjö, där eleverna garanteras praktik och provanställning. Ambitionen är att alla ska få en chans.

Skälen till dessa insatser är inte att vara politiskt korrekta. Man vill naturligtvis skapa lönsamhet i företagen, men menar att dessa metoder bidrar till det. Att det samtidigt är en samhällsinsats gör inte det hela sämre.

Det är lätt att instämma med den talare som tyckte att det är för mycket makro och för lite mikro i den här frågan. Det behövs många olika och konkreta insatser. Problemet är inte entydigt och det finns inte endast en orsak. Då krävs det också olika och mångskiftande åtgärder.