• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

märket

Ojämställd eller felavlönad?

Benny Johanssons bild
tis, 2011-07-12 12:59 av Benny Johansson
LO kommer att driva kravet på jämställda löner i den kommande avtalsrörelsen. Det kom fram i Almedalen när avtalsrörelsen diskuterades. När Civilekonomerna talar om osakliga löneskillnader menar vi förhållandet att män och kvinnor lönesätts olika i lika eller likvärdigt arbete. LO talar om strukturella löneskillnader, och det är inte samma sak.

De strukturella löneskillnaderna gör att kvinnodominerade yrken har en lägre lönenivå än mansdominerade. Lönesättningen måste dock ytterst bero på befattningarnas krav på utbildning, kompetens, erfarenhet, svårighetsgrad mm. Att sätta ett direkt likhetstecken mellan olika yrken utan denna analys underlättar inte arbetet för en relevant lönesättning. Det finns då inget material som säger att lönesättningen är felaktig i ett sakligt perspektiv.

Kostnaderna för att höja stora grupper relativt andra på en och samma gång blir väldigt höga. Det är sannolikt ett skäl till att det arbetet hittills inte lett till någon påtaglig förändring av relativlönerna. En grupp som tycks vara på väg att lyckas med detta är sjuksköterskorna. Det arbetet förtjänar att studeras av de som önskar ändra sin grupps relativa lön.

Extra satsningar utöver ett angivet utrymme är naturligtvis en metod som innebär att kostnaderna inom den sektorn ökar. Ofta talar vi om grupper i offentlig tjänst. Sådana satsningar riskerar i slutändan att leda till att det "märke" som sätts inom industrin blir överspelat. Då faller syftet med Industriavtalet och risken är en inflationsekonomi. Det gynnar ingen.

Andra sektorer kan inte heller "avstå" från pengar. Det finns inga hemliga rör mellan branscherna,  som jag tror Anders Weihe (förhandlingschef på Teknikföretagen) sa,  i ett panelsamtal i Almedalen.

Industriavtalet sades upp av Teknikarbetsgivarna bl.a. av det skälet att de upplevde att deras tak blev en annans golv. Nu finns det ett nytt Industriavtal på  plats. Det är viktigt att den internationellt konkurrensutsatta industrin och tjänstesektorn definierar vilken löneökningstakt som landets konkurrenskraft tål. Allt annat är dåligt hur välmenande syften man än anser sig ha.

 

 

 

Proppen har äntligen släppt - Kollektivavtal klara inom tjänstesektorn

Gästs bild
tors, 2010-05-27 16:12 av Gäst
Så kan då äntligen en lång avtalsförhandlingsvår snart läggas till handlingarna. Maken till segdragen avtalsrörelse har nog aldrig tidigare skådats. Den senaste månaden har förhandlingarna för akademiker och tjänstemän koncentrerats till handeln och tjänstesektorn. Nu ser vi äntligen resultat!

Förra veckan tecknades ett kollektivavtal för IDEA-området dvs för tjänstemän anställda inom ideella organisationer. Efter detta avtal har förhandlingarna inom tjänstesektorn äntligen lossnat.

Igår kom så äntligen beskedet att man efter medlarbud fått till nya kollektivavtal för de  stora och viktiga områdena Svensk Handel och Almega Tjänsteföretagen/Medieföretagen. De gamla avtalen löpte ut redan sista april så det var verkligen inte en dag för sent.  Många långa timmar har spenderats vid förhandlingsborden de senaste veckorna.

Vad innehåller då avtalen? Har det blivit så mycket bättre än de tidigare slutna avtalen?  Nej, är det enkla svaret på den frågan. Den enormt hårda samordningen inom Svenskt Näringsliv har omöjliggjort några större avvikelser ifrån tidigare fastslaget "märke". I stort sett följer man alltså de riktlinjer och löneökningsnivåer som tidigare dragits upp inom industrin. Avtalen löper dock på två år (till skillnad från industrins 18 eller 22 månader) och löper från 1/5 2010 till 30/4 2012.  Avtalen ger en löneökning om totalt 3,5% för två år uppdelat på två lönerevisioner med lönerevisiondatum första juli varje år. Läs mer om de nytecknade kollektivavtalen på www.civilekonomerna.se

Avtalsrörelsen är långt ifrån över. Ännu återstår exempelvis att förhandla inom den statliga sektorn. Cecilia Axelsson, arbetsmarknadsjournalist på SvD och E24  gjorde dock häromveckan ett försök att sammanfatta årets avtalsrörelse. Hon förutspår att utvärderingarna och uppföljningen av årets avtalsrörelse kommer att bli minst lika spännande som själva förhandlingarna. Jag håller helt med henne. Det finns en hel del att fundera över och utvärdera. Vad betyder det till exempel för de framtida förhandlingarna att Teknikföretagen ensidigt sa upp det viktiga Industriavtalet så snart årets nya avtal var i hamn? Och vad innebär det för framtiden att man träffade avtal med tjänstemän och akademiker före LO-förbunden inom industrin? Det har i vart fall skapat stark upprördhet hos LO.

Som sagt.  Uppföljningen och utvärderingen kommer bli spännande... Och snart är det ju dags att förhandla igen! Bara 16 månader kvar nu tills de första avtalen inom industrin löper ut.  Nu har vi ju ångan uppe så det finns ingen anledning att vila för länge....

 

 

 

Förhandlingarna inom handels- och tjänstesektorn i ett kritiskt skede.

Gästs bild
tors, 2010-04-22 13:46 av Gäst
Den senaste veckan har det pågått intensiva förhandlingar inom t ex handeln, telekombranschen och tjänsteföretagen. Medlarbud väntas också imorgon inom Almega Tjänsteföretagens område och gissningsvis väntar en lång helg av förhandlingar på en rad områden för att hinna i mål innan de gamla avtalen löper ut den sista april.

Jag åt idag som vanligt lunch med några kollegor, däribland Civilekonomernas förhandlingschef Claes Oldin. Helt naturligt kom vi då att prata om den (fortfarande) pågående avtalsrörelsen. Han gav då en liten inblick om läget i de  förhandlingar han själv nu sitter i för Akademikerförbundens räkning, nämligen de pågående förhandlingarna för akademiker och tjänstemän inom handelssektorn. På detta område  förhandlar man nämligen mycket intensivt under denna vecka. Vid 14-tiden idag skulle parterna, efter tidigare ajournering av förhandlingarna,  återsamlas för en lägesrapport ifrån arbetsgivarparten,  Svensk Handel. 

Dagens lunchsamtal kom mycket att handla om vilka svårigheter det trots allt finns att få till ett avtal  för varje bransch,  trots att det redan finns ett antal andra centrala  avtal tecknade och trots att ett "märke" för löneökningarna satts  som accepterats av parterna. Det handlar ju om betydligt mer än bara löneökningsnivåerna och varje branschområde är unikt med sina specifika frågor och förutsättningar. Detta måste också återspeglas i det centrala kollektivavtalet för branschen. Inom handelns område finns , som bekant,  även redan  avtal   slutna med LO-förbundet Handels.  Trots detta finns det många frågor som ännu är olösta mellan parterna som nu förhandlar inom handelsområdet för akademikerna och tjänstemännens del.

Arbetsgivarna inom handeln (och inom  flera andra  områden inom tjänstesektorn) vill exempelvis helst teckna ett "sifferlöst avtal" med akademikerna. Man hänvisar till det  hittills enda tecknade avtalet inom tjänstesektorn för akademiker, avtalet för IT-sektorn, som inte innehåller några centralt angivna löneökningssiffror och menar att detta borde tjäna som riktmärke för andra akademikeravtal inom handels- och tjänstesektorn.

Här är det viktigt att slå fast att IT-avtalet inte utgör en regel utan ett undantag! Vår avsikt är INTE att generellt ta bort löneökningssiffrorna ur de centrala kollektivavtalen.  Att vi gjort ett undantag inom IT-området beror på att man där partsgemensamt arbetat fram en mycket omfattande modell för den lokala lönebildningen och för hur den kan kvalitetssäkras i olika steg. Med denna modell är vi villiga att pröva ett avtal utan centralt angivna löneökningssiffror. Men det innebär alltså inte att vi accepterat detta för något annat nytt och oprövat område!

Exempel på andra frågor som det återstår att finna lösningar på i branschförhandlingarna inom handels- och tjänstesektorn  just nu är:

  • lönerevisionsdatum
  • antalet månader med föräldralön samt själva avtalskonstruktionen kring föräldralönen
  • frågan om inhyrning via bemanningsföretag. Ska man tillämpa samma lösningar som för LO-förbunden eller ska en särskild ordning gälla för akademiker och tjänstemän?
  • regler om övertidsarbete och övertidsersättning. När ska man ha rätt att avtala bort övertids-ersättningen?
  • regler för tidsbegränsade anställningar
  • regler om kompetensutveckling och finansiering av denna

 

 Min gissning är att parterna kommer att hitta lösningar på dessa frågor. Det är inte helt osannolikt att lösningarna också kommer att se lite olika ut från bransch till bransch. Jag hoppas alltså att snart komma med goda nyheter om nytecknade akademikeravtal inom handels- och tjänstesektorn!

 

I skuggan av askmolnet...

Gästs bild
fre, 2010-04-16 15:13 av Gäst
... fortsätter den spännande avtalsrörelsen. Idag till exempel genom att LO-förbundet Pappers nu inlett avtalsrörelsens första strejk.

I morse lades arbetet på sex pappersbruk runtom i landet ner efter att förhandlingarna gentemot motparten Skogsindustrierna strandat. I första skedet berörs ca 3000 anställda men ett nytt varsel har också lagts för att senare ta ut ytterligare sex pappersbruk, med ca 2800 anställda, i strejk.  Läs mer om detta på exempelvis  e24 och Dagens Arbete.

Samtidigt tecknade Byggnads häromdagen, efter konstruktiva förhandlingar helt utan konfliktvarsel, ett nytt avtal med Sveriges Byggindustrier. Avtalet löper på två år med 3,5% löneökning över perioden.

På tjänstesidan slöts det första avtalet den 31/3 inom IT-området och nu pågår förhandlingarna för fullt inom de flesta områden inom tjänstesektorn. Mina ombudsmannakollegor på Civilekonomerna syns knappt till utan de sitter till stor del instängda med motparterna och förhandlingsdelegationerna för att diskutera nya avtal.

Även om något slags  "märke" (eller rentav flera "märken"?) förvisso är satt så återstår det för varje avtalsområde många frågor att lösa. Inte minst diskuteras branschspecifika frågor som inte direkt berörs av "märket". Man diskuterar också frågor som avtalsperiodens längd, lönerevisionsdatum, löneökningssiffror i avtalet eller ej, antalet månader med föräldralön, utformning av löneprocessen etc.  Bland de branscher där förhandlingar nu pågår kan nämnas Telekomområdet, Svensk Handel, Almega Tjänsteföretagen, Revisions och konsult-området, Bemanningsföretagen, Fastigo och KFS.  På många områden inom tjänstesektorn brådskar det nu ordentligt då de flesta avtal löper ut den 30/4. Därför har man nu på vissa områden träffat medlare för att reda ut var parterna står i förhållande till varandra.

Fortsättning följer alltså!

"Industrin sätter märket"

Gästs bild
tors, 2009-11-26 09:07 av Gäst
Ett mantra som ofta upprepas i samband med kollektivavavtalsförhandlingarna, är devisen ”Industrin sätter märket”. Vad betyder det?

Vad man menar är att det i första hand ska vara den internationellt konkurrensutsatta delen av arbetsmarknaden, det vill säga i första hand tillverkningsindustrin, som ska gå före de andra branscherna och avgöra vilken kostnadsnivå och hur höga löneökningar som arbetsmarknaden i stort klarar av. Industrin ska alltså ta ansvar för lönebildningen i samhället. Denna har uppfattning har både arbetsgivare- och arbetstagarorganisationer länge varit överens om.

Av tradition är det alltså inom industrisektorn förhandlingarna påbörjas och också slutförs först. Resten av arbetsmarknaden bevakar med spänning hur avtalskraven läggs fram och hur yrkandena ser ut. Man följer sedan förhandlingarna inom industrin med stort intresse. Först när Teknikarbetsgivarna och Facken inom industrin slutit gemensamt avtal på detta område, och alltså kommit överens om hur höga lönepåslagen får bli, kan man på allvar gå vidare med förhandlingarna inom de andra branscherna.

Så har det sett ut avtalsrörelse efter avtalsrörelse. Kommer det att se likadant ut även i 2010 avtalsrörelse? Tja, det visar sig tids nog! Tillverkningsindustrin är ju en sektor som drabbats extra hårt av lågkonjunkturen. Det skulle kunna vara så att andra delar av arbetsmarknaden, som inte drabbats lika hårt av nedgången, är modigare denna gång och vågar gå före industrin. Vågar ta ansvar för lönebildningen.

Civilekonomernas och min uppfattning är att det är bra om den internationellt konkurrensutsatta sektorn tar ut riktningen för löneökningarna. Men det finns idag fler sektorer än tillverkningsindustrin som är internationellt konkurrensutsatta… Frågan är dock om dessa sektorer vågar?