• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

lönesamtalsmodellen

Om lönebildning och avtalsrörelsen 2013

Benny Johanssons bild
tis, 2013-02-19 08:42 av Benny Johansson
Civilekonomernas syn inför avtalsförhandlingarna, som pågår inom industrins område, är ämnet för denna blogg som också ger förslag till hur medlemmar kan förbereda sig inför årets lönesamtal. Civilekonomers reella bidrag för verksamheten måste vara i fokus och lönesamtalen ger medlemmen möjlighet att själv peka på sina bidrag till måluppfyllelsen i verksamheten.

Civilekonomer har en specifik kompetens, som handlar om förmåga att hushålla med samhällets och företagets resurser på ett sätt som skapar lönsamhet och långsiktig hållbarhet. Civilekonomer har också en central roll i att kommersialisera innovationer och då det gäller utvecklingen av organisation och marknadsföring.

Den kunskap och förmåga som civilekonomer tillägnar sig och har kräver omfattande studier. I grunden är dessa omständigheter de som gör att civilekonomer ska ha en god och konkurrenskraftig lön. Utbildningen ska vara en lönsam och produktiv investering för individen och samhället.

För Civilekonomerna är det självklart att lönen ska vara individuell och differentierad. Det innebär att lönen ska sättas efter arbetets svårighetsgrad, individens skicklighet, ansvar och bidrag till helheten. Vi tycker att löneutvecklingen ska kopplas till individens måluppfyllelse. Självklart ska lönesättningen vara fri från diskriminering och främja en jämställd karriär.

I praktiken når man detta genom den s.k. lönesamtalsmodellen, som Civilekonomerna förespråkar, i förekommande fall tillsammans med en stupstock (dvs. en lägsta nivåhöjning om inte parterna lokalt blir överens).

Lönesamtalet ska vara den viktigaste delen i löneprocessen, och tyngdpunkten ligga på dialogen chef-medarbetare. Det betyder att chefen ska ha mandat för att sätta lön och medarbetaren ska direkt kunna påverka sin lön. Vi tycker också att Akademikerföreningarnas inflytande över löneprocessen måste stärkas med möjlighet för förstärkta lönesamtal för medlemmarna, som ett exempel.

Avtalen måste tydligare än idag reglera den lokala lönebildningen, dvs vilka steg ska tas i den lokala processen och vad ska dessa innebära. Civilekonomers och andra akademikers reella betydelse för verksamheten behöver få genomslag i utvecklingen av kollektivavtalen, och arbetsgivarna måste lära sig att se och uppskatta detta specifika bidrag. Chefer - av vilka många också är medlemmar i Civilekonomerna - behöver få mandat, stöd och utbildning för att fullfölja dessa uppgifter, som i sin tur är nödvändiga för ökad produktivitet.

Löneutrymmets storlek på varje företag och i offentlig verksamhet ska fastställas i dialog mellan lokala parter med nivån på stupstocken som vägledning. Lön är den viktigaste delen av ett belöningssystem, som kan se olika ut i olika verksamheter. Bonus och rörliga lönedelar ska vara ett komplement.

Systemet med att den s.k. konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande har haft en positiv effekt för både företag och individer sedan det infördes 1998. Vi har haft en lång rad år med reallöneökningar, vilket långt ifrån alltid var fallet tiden dessförinnan. Det finns anledning att fortsätta på den inslagna vägen och självklart anser Civilekonomerna att löneökningarna ska utgå i procent över hela inkomstskalan.

Så ser en del av Civilekonomernas åsikter, tänkande och inriktning i avtalsrörelserna 2013 ut. I skrivande stund pågår de inom industrins område för att sedan fortsätta bl.a. inom Handel och Tjänster, där Civilekonomerna har många medlemmar. Medlemmar kan förbereda sina lönesamtal med hjälp av Din lön,  kontakt med medlemsjouren (08-556 91 260), Saco Lönesök eller med hjälp av den lokala akademikerföreningen. Civilekonomernas lönestatistik är den mest omfattande på marknaden vad gäller civilekonomers branscher, titlar och positioner.

Välkommen att använda förbundets kunnande för en framgångsrik löneutveckling 2013!

Civilekonomerna - förbundet för ekonomer och civilekonomer

Seminarier rustar för lönesamtal

Benny Johanssons bild
mån, 2013-02-04 11:19 av Benny Johansson
Civilekonomernas medlemmar är ofta på arbetsplatser med s.k. processavtal. För att de ska fungera på avsett sätt är det bra att vara rustad med kunskaper och fakta. Lise Iderström, ombudsman på Civilekonomerna, håller som bäst på att förbereda dessa och Civilekonombloggen ställer några nyfikna frågor.

Nyfikenheten har bubblat inom mig ett tag. Hur går det med förberedelserna för årets löneseminarier? Jag går in till Lise Iderström, som idogt arbetar med förberedelserna. Hon tittar upp lite frånvarande, djupt absorberad av excell-listor och halvfärdiga power-points.

Första frågan blir vad Civilekonomerna vill åstadkomma med de årliga löneseminarierna?  Lise svarar att "ju bättre våra medlemmar förstår hur Akademikerförbundens processavtal ska fungera i praktiken, desto större möjligheter har de att själva påverka sin egen löneutveckling. Dessutom kan de bidra till att lönerevisionsprocessen i sig flyter bättre och förhoppningsvis får vi på så vis en god spiral".

Sen frågar jag om vad som händer under ett löneseminarium. Jo, svarar Lise, det går till så att en eller ett par ombudsmän från förbundet berättar om hur processen ska gå till vid lönerevisioner, från utvecklingssamtal tills den nya lönen är satt. Vi berättar lite om avtalsrörelsen i stort, om löneläget för civilekonomer och ger lite tips på vad man bör tänka på inför lönesamtalet.

Kan du ge exempel på några vanliga frågor från medlemmarna? Det är enkelt, säger Lise. Ofta vill våra medlemmar veta hur man ska göra när arbetsgivaren presenterar ”potten”, eller stupstocken som det egentligen handlar om för våra medlemmars del, som ett tak för individen snarare än ett golv för kollektivet. Här kan vi ge dem en del argument.

Den som blir mer nyfiken kan, som medlem, själv delta i ett löneseminarium. I år, berättar Lise, 

kommer de att hållas i Malmö, Stockholm, Göteborg, Luleå, Sundsvall och Jönköping. Exakt tid och plats är ännu inte helt bestämt, men vi kommer att förlägga dem strax innan eller efter sportlovet på respektive ort.

 

Löne- och befattningsskillnader ännu inte utraderade

Benny Johanssons bild
tis, 2011-03-08 08:15 av Benny Johansson
Löneskillnaderna mellan kvinnor och män består. Det faktum att kvinnor i början av karriären återfinns i lägre befattningar i högre grad än män kan också försvåra möjligheterna till VD-jobb och styrelseplatser.

Inom Civilekonomerna har vi arbetat med att kartlägga och förändra oförklarliga löneskillnader mellan män och k vinnor. Två rapporter har visat att löneskillnaderna minskat något mellan 2005 coh 2008. Störst är de oförklarliga löneskillnaderna inom bank och handel. Inom staten har oförklarliga löneskillnader varit lägst i båda undersökningarna och de har dessutom minskat.

Det man slås av av hur trögt arbetet går. Ingen av dem vi träffar säger att de vill att det ska finnas oförklarade löneskillnader. Tvärtom - det arbetas målmedvetet på många håll att åstadkomma förbättringar. Likväl rör hon sig inte - skulle man kunna parafrasera ett känt uttalande.

Hoppfullt är då att Saco igår lanserade en rapport, som visar att kvinnor tjänar på lönesamtal. Lönesamtalsmodellen kallas det när lönerna sätts i en dialog mellan chef och medarbetare. För medlemmar i Akademikerförbund (t.ex. Civilekonomerna) är den vanlig numer. Det har funnits farhågor att modellen skulle missgynna kvinnor och därför är Saco:s rapport oerhört välkommen.

En omständighet som det talas mindre om är det faktum att redan tre år efter examen är det stor skillnad i mäns och kvinnors karriär. Detta kallas förklarliga löneskillnader eftersom lön analyseras bl. a.  efter befattning. Men det är lika oförklarligt att 30 procent av kvinnorna har handläggar- eller assistenttjänster mot 16 procent av männen. Chefer eller tillhör företagsledningen gör 23 procent av männen mot 15 procent av kvinnorna. Det saknas naturligtvis all grund för tron att saklighet skulle leda till den här typen av skillnader. Här finns kanske också en delförklaring till att det är färre kvinnor på VD-nivå och i bolagsstyrelser. Om detta måste vi tala!

Det ska naturligtvis vara självklart att män och kvinnor har lika inflytande och ansvar i alla typer av befattningar och lika lön för lika eller likvärdiga arbeten.