löneavtal

Nytt industriavtal ger ramar för lönebildningen

Benny Johanssons bild
sön, 2011-05-29 15:05 av Benny Johansson
I dagarna har ett nytt Industriavtal undertecknats. Det ger ramar för övriga parter på arbetsmarknaden. Civilekonomerna delar utgångspunkten att den internationellt konkurrensutsatta industri- och tjänstesektorn ska formulera löneökningsutrymmet.

Det kallas ofta att ta ansvar - detta att inte  med för höga lönekrav försämra våra möjligheter i den internationella konkurrensen. Det är ett lite oegentligt begrepp - jag tycker att det mer handlar om att agera efter vad som är fördelaktigt för medlemmar på längre sikt.

Historien har lärt oss att höga nominella lönelyft kan leda till låga eller, till och med, sjunkande reella inkomstökningar. Till den tiden längtar nog ingen tillbaka. Har man utgångspunkten att i varje läge pressa ut så mycket som möjligt är det lätt att hamna där. Det är i och för sig inte ansvarsfullt, men det är också till nackdel för medlemmarnas utveckling långsiktigt.

Insikten om detta och viljan att agera kan också påverkas av om andra agerar ansvarsfullt eller inte. Avkastningskraven ökar och då kan det i ett företag, där ekonomin inte växer, bli mindre över för löneökningar. Det är inte heller att ta ansvar om avtal om lokal lönebildning läses som om det inte ska utgå några lönelyft till de anställda i företagen. Naturligtvis haltar också pratet om ansvar om man hävdar att de anställda inget ska ha, men beslutar om väldigt stora summor i bonus och andra rörliga lönedelar.

Att agera långsiktigt och ansvarsfullt är aldrig en uppgift som bara kan åläggas löntagarparterna.

 

Lokal lönebildning - hur blir det nästa gång?

Benny Johanssons bild
ons, 2011-05-11 15:49 av Benny Johansson
I höst blir det nya förhandlingar om löner och allmänna villkor. De flesta områden ska dock förhandla sina avtal 2012. Möjliga förhandlingsyrkanden stöts och blöts nu inom olika organisationer. Utspelen kommer snart att börja.

En utveckling under senare år har varit att lönebildningen blir allt mer lokal och att avtal tecknas utan centralt angivna nivåer. Det här har framför allt gällt delar av tjänstesektorn, medan den löneledande internationellt konkurrensutsatta sektorn varit försiktigare.

För Civilekonomernas del ser vi principiella fördelar med lokal lönebildning. Medlemmarna får själva en tydligare roll och kan i lönesättande samtal med sina chefer påverka löneutvecklingen.

En sådan modell ställer emellertid mycket högre krav på cheferna (som också ofta är medlemmar i Civilekonomerna) eftersom de måste kunna kommunicera verksamhetens mål och föra en dialog om medarbetarens insatser och hur de värderas i relation till målen för verksamheten. Ännu är det många chefer som hellre vill ha en siffra som de kan fördela.

Det kan också vara så att cheferna inte får det mandat som behövs för att hantera den här processen, och då är det givetvis enklare att fördela ett utrymme som bestämts på huvudkontoret.

Men innan man kommer så långt i det lokala arbetet ska det föras en dialog mellan arbetsgivaren och den lokala akademikerföreningen. Företagets ekonomiska läge och vilka lönekriterier som ska gälla är frågeställningar som det helst ska finnas samsyn kring.

I dessa samtal har arbetsgivaren alltid ett övertag. Ett bra lokalt löneavtal bör därför innehålla en nivå som ska gälla om parterna inte kan enas lokalt. Det ger en bättre balans mellan parterna. Det är dessutom så att särskilt i internationellt ägda företag letar man i avtalet efter en siffra, finns där ingen så blir det heller inga, eller i vart fall låga, lönehöjningar.

Så: Det kommer snart spännande tider för alla som gillar att följa vad som sker i löneförhandlingarna. Ett viktigt fundament innan avtalsyrkanden slutligt fastställs är också att utvärdera hur det har gått under den innevarande avtalsperioden.

Civilekonombloggen får anledning att återkomma till frågan.

Avtalsrörelsen nu på rull för Saco-förbunden!

Gästs bild
ons, 2009-12-02 17:40 av Gäst
Idag samlades Saco-förbundens alla ombudsmän inom den privata sektorn (Saco-P) till en gemensam kick-off inför avtalsrörelsen.

 

Som tidigare beskrivits här på bloggen är samordningen i denna avtalsrörelse större än någonsin tidigare. Detta märks tydligt på arbetsgivarsidan men också på den fackliga sidan.  Tidigare  i november har konstellationen Facken inom industrin presenterat sina gemensamma avtalskrav inför förhandlingarna inom industrins område. Nu har dessa avtalskrav processats och godkänts av varje förbund.  Inom respektive förhandlingsdelegation, avtalsområde för avtalsområde, arbetar man nu fram specifika yrkanden för varje bransch. Därefter sker en utväxling av yrkanden med motparten, med start den 15/12 då överlämnanden av yrkanden sker inom Pappersindustrins område.  Först efter detta kan själva förhandlingarna komma igång, sannolikt nångång i januari-februari. Mer om hur processen går till under en avtalsrörelse kan du läsa på bloggens faktasida.

Idag har vi alltså  haft en genomgång av hur kraven ser ut område för område ifrån Saco-förbundens håll och hur samordningen  med övriga fackförbund inom de olika avtalsområdena ser ut. På bilden ovan är Claes Oldin, Civilekonomernas förhandlingschef,  och Hans Sköld, Juseks förhandlingschef för privata sektorn,  i färd med att presentera avtalskraven för Handels- och Tjänsteområdena.

Klart är att viktigaste kravet för Saco-förbunden på samtliga avtalsområden kommer att vara frågan om reallöneökning för våra medlemmar.  Andra  frågor i fokus är  rätten till kompetensutveckling, anställningstryggheten och ökad jämställdhet i arbetslivet.  Ytterligare en viktig fråga för akademikerna är arbetstidsregleringen  och rätten till kompensation för övertidsarbete.

Arbetsgivarnas viktigaste frågor i den kommande avtalsrörelsen har trummats ut i debattartikel efter debattartikel . Man vill ha moderna sifferlösa avtal och lokal lönebildning. Civilekonomernas uppfattning är klar: Denna form av löneavtal är fortfarande att betrakta som löneökningsavtal, trots att de inte innehåller några löneökningssiffror. För att fungera väl, anser vi , förutsätts att arbetsgivarna verkligen anstränger sig för att respektera avtalen och att genomföra löneprocesserna på ett bra sätt ute på företagen.  Så är inte alltid fallet utan vi har både goda och dåliga erfarenheter av sådana sifferlösa avtal. 

Civilekonomerna förespråkar därför istället, i första hand,  en modell med lokal lönebildning med stupstock och lönesamtal. Genom ett sådant avtal har man en tydlig nivåangivelse  i ett centralt löneavtal som man kan avvika ifrån genom en lokal överenskommelse ute på varje företag. 

Vi gillar lönesamtalsmodellen, som innebär att varje person själv årligen genom ett lönesamtal får diskutera sin lön med sin närmaste chef. Detta förutsätter dock att företagen visar sina chefer förtroende  och ger dessa mandat att faktiskt sätta lön för sina medarbetare. Det är ofta här den lokala lönebildningen och de moderna löneavtalen stupar...