• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

lokal lönebildning

Om lönebildning och avtalsrörelsen 2013

Benny Johanssons bild
tis, 2013-02-19 09:42 av Benny Johansson
Civilekonomernas syn inför avtalsförhandlingarna, som pågår inom industrins område, är ämnet för denna blogg som också ger förslag till hur medlemmar kan förbereda sig inför årets lönesamtal. Civilekonomers reella bidrag för verksamheten måste vara i fokus och lönesamtalen ger medlemmen möjlighet att själv peka på sina bidrag till måluppfyllelsen i verksamheten.

Civilekonomer har en specifik kompetens, som handlar om förmåga att hushålla med samhällets och företagets resurser på ett sätt som skapar lönsamhet och långsiktig hållbarhet. Civilekonomer har också en central roll i att kommersialisera innovationer och då det gäller utvecklingen av organisation och marknadsföring.

Den kunskap och förmåga som civilekonomer tillägnar sig och har kräver omfattande studier. I grunden är dessa omständigheter de som gör att civilekonomer ska ha en god och konkurrenskraftig lön. Utbildningen ska vara en lönsam och produktiv investering för individen och samhället.

För Civilekonomerna är det självklart att lönen ska vara individuell och differentierad. Det innebär att lönen ska sättas efter arbetets svårighetsgrad, individens skicklighet, ansvar och bidrag till helheten. Vi tycker att löneutvecklingen ska kopplas till individens måluppfyllelse. Självklart ska lönesättningen vara fri från diskriminering och främja en jämställd karriär.

I praktiken når man detta genom den s.k. lönesamtalsmodellen, som Civilekonomerna förespråkar, i förekommande fall tillsammans med en stupstock (dvs. en lägsta nivåhöjning om inte parterna lokalt blir överens).

Lönesamtalet ska vara den viktigaste delen i löneprocessen, och tyngdpunkten ligga på dialogen chef-medarbetare. Det betyder att chefen ska ha mandat för att sätta lön och medarbetaren ska direkt kunna påverka sin lön. Vi tycker också att Akademikerföreningarnas inflytande över löneprocessen måste stärkas med möjlighet för förstärkta lönesamtal för medlemmarna, som ett exempel.

Avtalen måste tydligare än idag reglera den lokala lönebildningen, dvs vilka steg ska tas i den lokala processen och vad ska dessa innebära. Civilekonomers och andra akademikers reella betydelse för verksamheten behöver få genomslag i utvecklingen av kollektivavtalen, och arbetsgivarna måste lära sig att se och uppskatta detta specifika bidrag. Chefer - av vilka många också är medlemmar i Civilekonomerna - behöver få mandat, stöd och utbildning för att fullfölja dessa uppgifter, som i sin tur är nödvändiga för ökad produktivitet.

Löneutrymmets storlek på varje företag och i offentlig verksamhet ska fastställas i dialog mellan lokala parter med nivån på stupstocken som vägledning. Lön är den viktigaste delen av ett belöningssystem, som kan se olika ut i olika verksamheter. Bonus och rörliga lönedelar ska vara ett komplement.

Systemet med att den s.k. konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande har haft en positiv effekt för både företag och individer sedan det infördes 1998. Vi har haft en lång rad år med reallöneökningar, vilket långt ifrån alltid var fallet tiden dessförinnan. Det finns anledning att fortsätta på den inslagna vägen och självklart anser Civilekonomerna att löneökningarna ska utgå i procent över hela inkomstskalan.

Så ser en del av Civilekonomernas åsikter, tänkande och inriktning i avtalsrörelserna 2013 ut. I skrivande stund pågår de inom industrins område för att sedan fortsätta bl.a. inom Handel och Tjänster, där Civilekonomerna har många medlemmar. Medlemmar kan förbereda sina lönesamtal med hjälp av Din lön,  kontakt med medlemsjouren (08-556 91 260), Saco Lönesök eller med hjälp av den lokala akademikerföreningen. Civilekonomernas lönestatistik är den mest omfattande på marknaden vad gäller civilekonomers branscher, titlar och positioner.

Välkommen att använda förbundets kunnande för en framgångsrik löneutveckling 2013!

Civilekonomerna - förbundet för ekonomer och civilekonomer

Seminarier rustar för lönesamtal

Benny Johanssons bild
mån, 2013-02-04 12:19 av Benny Johansson
Civilekonomernas medlemmar är ofta på arbetsplatser med s.k. processavtal. För att de ska fungera på avsett sätt är det bra att vara rustad med kunskaper och fakta. Lise Iderström, ombudsman på Civilekonomerna, håller som bäst på att förbereda dessa och Civilekonombloggen ställer några nyfikna frågor.

Nyfikenheten har bubblat inom mig ett tag. Hur går det med förberedelserna för årets löneseminarier? Jag går in till Lise Iderström, som idogt arbetar med förberedelserna. Hon tittar upp lite frånvarande, djupt absorberad av excell-listor och halvfärdiga power-points.

Första frågan blir vad Civilekonomerna vill åstadkomma med de årliga löneseminarierna?  Lise svarar att "ju bättre våra medlemmar förstår hur Akademikerförbundens processavtal ska fungera i praktiken, desto större möjligheter har de att själva påverka sin egen löneutveckling. Dessutom kan de bidra till att lönerevisionsprocessen i sig flyter bättre och förhoppningsvis får vi på så vis en god spiral".

Sen frågar jag om vad som händer under ett löneseminarium. Jo, svarar Lise, det går till så att en eller ett par ombudsmän från förbundet berättar om hur processen ska gå till vid lönerevisioner, från utvecklingssamtal tills den nya lönen är satt. Vi berättar lite om avtalsrörelsen i stort, om löneläget för civilekonomer och ger lite tips på vad man bör tänka på inför lönesamtalet.

Kan du ge exempel på några vanliga frågor från medlemmarna? Det är enkelt, säger Lise. Ofta vill våra medlemmar veta hur man ska göra när arbetsgivaren presenterar ”potten”, eller stupstocken som det egentligen handlar om för våra medlemmars del, som ett tak för individen snarare än ett golv för kollektivet. Här kan vi ge dem en del argument.

Den som blir mer nyfiken kan, som medlem, själv delta i ett löneseminarium. I år, berättar Lise, 

kommer de att hållas i Malmö, Stockholm, Göteborg, Luleå, Sundsvall och Jönköping. Exakt tid och plats är ännu inte helt bestämt, men vi kommer att förlägga dem strax innan eller efter sportlovet på respektive ort.

 

Lokal lönebildning och det centralistiska tänkandet

Benny Johanssons bild
ons, 2011-06-22 08:13 av Benny Johansson
Den lokala lönebildningen som utvecklats på senare år ger individen en större roll i lönebildningen. Den skapar förutsättningar för en utvecklad dialog om företagets utveckling och individens bidrag till den. Men lönebildningsfrågorna är mångfacetterade.

Ett av hoten mot den lokala lönebildningen ligger just i att den är lokal. Den lokala lönebildningen tar sin avstamp i varje företags förmåga att belöna goda insatser. På det viset blir det lokala löneutrymmet anpassat direkt till bärkraften i verksamheten och därmed den aggregerade summan av alla lokala lönebildningsprocesser  samhällsekonomiskt rimlig.

Det omvända  betraktelsesättet innebär att centrala parter förhandlar fram ett utrymme som ska ge löneutveckling och samtidigt bibehålla Sveriges internationella konkurrenskraft. Häri finns flera inbyggda hot mot den lokala lönebildningen.

Ett av dessa är åsikten att frågorna är för viktiga för att överlåta åt lokala parter. Ansvarstagandet kräver att ett utrymme preciseras.

Och visst är det angeläget att lönebildningen sker så att landets internationella konkurrenskraft inte försvagas.

Ett annat hot är frågan om hur "felavlönade" grupper ska behandlas. I denna fråga är diskussionen grumligare: Först ska det skapas något slags konsensus (vid sidan om förhandlingarna) om vilka dessa grupper är, därefter ska deras relativa löneförändring hanteras inom ramen för en central siffra. Det innebär att andra grupper ska lägga sig under den totala nivån så att ett "extra utrymme" tillskapas för den felavlönade gruppen. Här känns resonemangen närmast planekonomiska.

Lärare är en grupp för vilken löneläget har tillåtits bli alltför lågt under årens lopp. Istället för den ovan skisserade modellen har Sten O. Andersson i artikeln "Nya" lärare får bättre lön lagt ett förslag som  i korthet innebär att nuvarande organisation slopas, kraven skärps,  ansvar och svårighetskrav preciseras. Detta ska ske tjänst för tjänst, grupp för grupp.

Det behövs onekligen en bredare diskussion kring hur lärarnas relativa löneläge ska höjas. En planekonomisk modell som innebär att andra avstår utrymme för den offentliga sektorns mångåriga ovilja att belöna kvalificerat lärararbete kan inte vara det enda svaret.

Nytt industriavtal ger ramar för lönebildningen

Benny Johanssons bild
sön, 2011-05-29 16:05 av Benny Johansson
I dagarna har ett nytt Industriavtal undertecknats. Det ger ramar för övriga parter på arbetsmarknaden. Civilekonomerna delar utgångspunkten att den internationellt konkurrensutsatta industri- och tjänstesektorn ska formulera löneökningsutrymmet.

Det kallas ofta att ta ansvar - detta att inte  med för höga lönekrav försämra våra möjligheter i den internationella konkurrensen. Det är ett lite oegentligt begrepp - jag tycker att det mer handlar om att agera efter vad som är fördelaktigt för medlemmar på längre sikt.

Historien har lärt oss att höga nominella lönelyft kan leda till låga eller, till och med, sjunkande reella inkomstökningar. Till den tiden längtar nog ingen tillbaka. Har man utgångspunkten att i varje läge pressa ut så mycket som möjligt är det lätt att hamna där. Det är i och för sig inte ansvarsfullt, men det är också till nackdel för medlemmarnas utveckling långsiktigt.

Insikten om detta och viljan att agera kan också påverkas av om andra agerar ansvarsfullt eller inte. Avkastningskraven ökar och då kan det i ett företag, där ekonomin inte växer, bli mindre över för löneökningar. Det är inte heller att ta ansvar om avtal om lokal lönebildning läses som om det inte ska utgå några lönelyft till de anställda i företagen. Naturligtvis haltar också pratet om ansvar om man hävdar att de anställda inget ska ha, men beslutar om väldigt stora summor i bonus och andra rörliga lönedelar.

Att agera långsiktigt och ansvarsfullt är aldrig en uppgift som bara kan åläggas löntagarparterna.

 

Lokal lönebildning - hur blir det nästa gång?

Benny Johanssons bild
ons, 2011-05-11 16:49 av Benny Johansson
I höst blir det nya förhandlingar om löner och allmänna villkor. De flesta områden ska dock förhandla sina avtal 2012. Möjliga förhandlingsyrkanden stöts och blöts nu inom olika organisationer. Utspelen kommer snart att börja.

En utveckling under senare år har varit att lönebildningen blir allt mer lokal och att avtal tecknas utan centralt angivna nivåer. Det här har framför allt gällt delar av tjänstesektorn, medan den löneledande internationellt konkurrensutsatta sektorn varit försiktigare.

För Civilekonomernas del ser vi principiella fördelar med lokal lönebildning. Medlemmarna får själva en tydligare roll och kan i lönesättande samtal med sina chefer påverka löneutvecklingen.

En sådan modell ställer emellertid mycket högre krav på cheferna (som också ofta är medlemmar i Civilekonomerna) eftersom de måste kunna kommunicera verksamhetens mål och föra en dialog om medarbetarens insatser och hur de värderas i relation till målen för verksamheten. Ännu är det många chefer som hellre vill ha en siffra som de kan fördela.

Det kan också vara så att cheferna inte får det mandat som behövs för att hantera den här processen, och då är det givetvis enklare att fördela ett utrymme som bestämts på huvudkontoret.

Men innan man kommer så långt i det lokala arbetet ska det föras en dialog mellan arbetsgivaren och den lokala akademikerföreningen. Företagets ekonomiska läge och vilka lönekriterier som ska gälla är frågeställningar som det helst ska finnas samsyn kring.

I dessa samtal har arbetsgivaren alltid ett övertag. Ett bra lokalt löneavtal bör därför innehålla en nivå som ska gälla om parterna inte kan enas lokalt. Det ger en bättre balans mellan parterna. Det är dessutom så att särskilt i internationellt ägda företag letar man i avtalet efter en siffra, finns där ingen så blir det heller inga, eller i vart fall låga, lönehöjningar.

Så: Det kommer snart spännande tider för alla som gillar att följa vad som sker i löneförhandlingarna. Ett viktigt fundament innan avtalsyrkanden slutligt fastställs är också att utvärdera hur det har gått under den innevarande avtalsperioden.

Civilekonombloggen får anledning att återkomma till frågan.

Sifferlösa avtal under diskussion

Benny Johanssons bild
ons, 2011-04-06 17:24 av Benny Johansson
I gp.se publiceras idag en artikel där Finansförbundets 1:e vice ordförande angriper Saco-förbunden och Ledarna. Det är svårt att förstå den hätska tonen - olika organisationers medlemmar kan faktiskt ha olika åsikter. Jag utvecklar det nedan.

"Sifferlösa avtal har provats, utvärderats och förkastats" börjar ingressen i artikeln Sifferlösa avtal omoderna.

Jag blir fundersam - varför känner man detta behov av att omyndigförklara andra organisationer, som arbetar med medlemmarnas bästa för ögonen?  Och som växer!

Omodernt idag är att tycka att alla människor ska tillhöra ett och samma fackförbund. Människor har olika åsikter och olika behov. Finansförbundet speglar säkerligen sina medlemmar väl. Vår uppgift tillsammans är att se till att så många som möjligt är organiserade - hos oss eller hos Finansförbundet. Sen bör vi samarbeta där det är möjligt. När människor vänder sig bort från facket behöver vi kunna lyfta fram att vi har delvis olika affärsidéer. Sen väljer människor efter vad de gillar. Och akademikerförbunden växer. Men vi borde alla växa!

Frågan om sifferlösa avtal - eller processavtal, som vi tycker är en bättre benämning - har inte varit och är inte enkel. Inom varje område där vi går med på dem har vi gjort enkäter, lyssnat på våra delegationer och underbyggt våra ställningstaganden. It takes two to tango och det är inte alltid dansen gått helt i takt. Men för att bli en skicklig dansare krävs övning och så är det också med en förändrad lönesättning. Vi har inte gått med på processavtal där vi inte bedömt att det går att utveckla processen.

Just nu har vi en del goda samarbeten på olika avtalsområden där vi, Unionen och arbetsgivarföreträdare tillsammans reser runt, träffar företagen och akademikerföreningarna för att gemensamt utbilda, svara på frågor och bidra till en bra process.

Ett annat tema i artikeln är hur processavtalen påverkar löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Det är en verkligt angelägen fråga som Civilekonomerna arbetat mycket med. Vi har utrett detta och publicerat i rapporten Lön efter utbildning och kompetens. Materialet har vi haft som påtryckning i samband med löneförhandlingar, bla. Den visar att mellan åren 2005 till 2008 minskade de oförklarade löneskillnaderna för våra medlemmar inom bank.  År 2005 tjänade kvinnorna 76,2 procent av vad männen tjänade och 2008 var det 81,3 procent. Inte tillräckligt bra - men riktningen är rätt.

Vi tycker därför att det är bra att också Finansförbundet arbetar idog med denna fråga.  Civilekonomernas medlemmar finns på hela arbetsmarknaden, och  just inom Bank är löneskillnaderna som störst. För medlemmarnas fromma skulle kanske ett samarbete ytterligare kunna förbättra situationen.

Saco har undersökt effekten av lönesamtal, som publicerats i rapporten Kvinnor och män i en individualiserad lönebildning. Analyserna bygger på 100 000 individer:

"Resultaten visar att kvinnor som har haft lönesamtal har signifikant högre månadslön än kvinnor som inte har haft lönesamtal. Lönesamtalsgapet uppgår i genomsnitt till 2 procent. Resultaten varierar över lönefördelningen, vilket betyder att genomsnittet inte visar hela bilden. Kvinnor i botten av lönefördelningen får ut mer av lönesamtalet än kvinnor i toppen av lönefördelningen. Resultaten för år 2008 är desamma som för år 2002".

Det finns bra material från både Civilekonomerna och Saco som gör att vi känner oss trygga med vår kurs. Och vi behöver inte döma ut andra organisationer för deras val av inriktning.

Första avtalet klart inom tjänstesektorn!

Gästs bild
ons, 2010-03-31 16:42 av Gäst
Avtalsrörelsen rullar nu på i ett högt tempo och avtal efter avtal har slutits de senaste dagarna. Flera avtal inom industrins område har nu kommit på plats och idag slöts det första nya avtalet inom tjänstesektorn. Det nya avtalet rör akademiker inom IT-branschen.

Efter långa och stundtals intensiva förhandlingar har parterna inom IT-sektorn (dvs akademikerförbunden Sveriges Ingenjörer, Jusek och Civilekonomerna och arbetsgivareorganisationen  IT och Telekomföretagen inom Almega) idag slutit ett nytt tvåårigt kollektivavtal.

Det nya avtalet för IT-branschen är det första som sluts inom tjänstesektorn och innehåller flera viktiga nyheter:

1) Det är ett helt sifferlöst avtal  som bygger på lokal lönebildning utifrån lönesamtalsmodellen och lokal förhandling mellan parterna. Parterna är dock helt överens om att det är ett löneökningsavtal.

2) Avtalet gäller för  två år dvs från 1 april 2010 till 31 mars 2012.  De avtal som slutits tidigare i år har gällt för 18 månader (tjänstemän och akademiker inom industrin) eller för 22 månader (LO-förbunden inom industrin).

3) Avtalet innehåller  intressanta lösningar som förstärker och förbättrar den lokala löneprocessen och som visar på ett mycket branschanpassat och modernt  synsätt för en modern bransch. Parterna har enats om ett omfattande stödpaket till de lokala parterna för att garantera kvaliteten i löneprocessen ute på företagen.

4) Avtalet ger också flera förbättringar vad gäller de allmänna avtalsvillkoren som tex förbättringar vad gäller stödet till föräldralediga. Dessa får nu rätt till ytterligare en månad med föräldralön (nu maximalt 5 månader) samt att det tillkommit tydliga skrivningar om rätt till lönesamtal under  föräldraledigheten.

Läs gärna mer om avtalet på Civilekonomernas eller Almegas hemsida.

 

Nytecknade avtal inom industrin och varsel om konflikt inom handeln

Gästs bild
tis, 2010-03-23 18:45 av Gäst
Det blev en händelserik helg och en lika dramatisk start på den nya veckan. Vid tvåtiden i lördags natt kom beskedet att Sveriges Ingenjörer (som företräder Saco-förbunden) och Unionen träffat kollektivavtal med Teknikarbetsgivarna och Industri & Kemi-gruppen. IF Metall har dock inte tecknat avtal ännu och därför varslade LO-förbundet Handels i måndags om strejk inför påskhandeln i syfte att trycka på i avtalsförhand-lingarna inom handelssektorn och, indirekt, i industriförhandlingarna .

De nytecknade avtalen inom industrin är på 18 månader med två lönerevisioner om tillsammans lägst 2,6% i löneökning för perioden. Dessutom ska 0,2% av lönesumman per år avsättas till kompetensutveckling (dvs 0,3% totalt under perioden) och ytterligare en månad med föräldralön (utfyllnad av föräldrapenningen) ges till föräldralediga. För Akademikernas del finns också enligt avtalet den nya möjligheten att lokalt träffa  kollektivavtal om att en annan lönemodell nämligen helt lokal lönebildning utan löneökningssiffror angivna och med individuell lönesättning efter lönesamtal. Det krävs dock att det finns lokal akademikerförening på arbetsplatsen och att man träffar ett särskilt avtal om saken. På detta sätt ges en möjlighet att testa om arbetsgivarnas fagra ord om lokal lönebildning och nollavtal fungerar i praktiken inom industrisektorn.

Det som kanske överraskade en smula var att IF Metall inte var med i båten och träffade avtal samtidigt. Redan i fredags kom ju beskedet att man lagt ner förhandlingarna och skickat hem sin delegation samtidigt som Sveriges Ingenjörer och Unionen förhandlade vidare för fullt.  Många har också reagerat på att det nu tycks som en spricka har uppstått mellan LO-förbunden å ena sidan och TCO- och Saco-förbunden å andra sidan. 

Man påstår att det väletablerade och framgångsrika fackliga samarbetet inom industrin, som lett till ett sammanhållet Industriavtal och reallöneökningar i lång följd av år, nu skulle vara ett minne blott. Är det korrekt?

Njaej, är mitt enkla svar på den frågan. Visst har tjänstemännen och Saco nu gått före och för första gången tecknat avtal utan att vänta på IF Metall och LO-förbunden. Detta är unikt. Men årets avtalsrörelse är också rätt unik. Exempelvis genom att Sveriges ekonomi nu är så tudelad. Delar av landet är dessutom hårdare märkt av konjunkturen än andra. Stora delar av industrin går  fortfarande uruselt (särskilt tillverknings- och exportindustrin) samtidigt som andra delar går bra (exempelvis råvaruindustrin). Hemmamarknaderna, dvs handels- och tjänstesektorerna, går riktigt bra, delvis på grund av regeringens stimulansåtgärder som gör att vanligt folk har mer pengar i plånboken att röra sig med.  Det har med andra ord inte varit särskilt lätt för parterna att enas om hur stort löneökningsutrymme den svenska ekonomin tål. Speciellt inte om man har industrin som utgångspunkt.

Varför tecknade då inte IF Metall också avtal i lördags natt tillsammans med tjänstemännen och akademikerna? 

Det finns, som jag kan se det, främst tre skäl: 

1) Den främsta orsaken till detta är LO:s strikta påbud om avtalssamordning mellan sina medlemsförbund. Inom LO var man uppenbarligen livrädda för att få ett för lågt satt "märke" från Industrin som resten av arbetsmarknaden skulle tvingas ärva.  Istället har man centralt från LO tagit det taktiska beslutet att låta handeln försöka få till ett märke  som kan gälla för LO-området och som är högre än vad man hade kunnat pressa fram på industrins område.

2) Den andra faktorn är frågan om kringgående av företrädelserätten genom inhyrning via bemanningsföretag. Frågan har topp-prioritet för LO-förbunden, särskilt inom industrin, samtidigt som man var långt ifrån en samsyn mellan parterna hur man ska hantera frågan.

3) Den tredje viktiga frågan var avtalsperiodens längd.  LO  var inte intresserade av att inom industrin acceptera en avtalsperiod som avvek från det gängse dvs, två eller tre år med en stor sammanhållen avtalsrörelse inför nytt avtal. Man ser hellre en sammanhållen avtalsrörelse på vårkanten, där industrin går i täten, och vill helst ha ett 22 månaders-avtal.

 

Har de träffade avtalen inom industrin inneburit att det nu satts ett så kallat märke på 2,6%?

Njaej, är mitt enkla svar även på denna fråga. Det betyder att man enats om en löneökningstakt som industrin tål att hålla för de närmaste 18 månaderna för tjänstemän och akademiker. Inget annat. Nya avtal som träffas framöver kan bli på både kortare och längre avtalstid än de 18 månader som man enats om inom industrin. Procentsatsen för löneökningarna kan därför bli både högre eller  lägre för andra avtalsområden och för andra grupper beroende på avtalstid. Inom handeln, som nu är på tapeten i och med Handelsanställdas förbunds varslade strejk inför påsken, finns också andra viktiga frågor att lösa som till exempel rätten till heltid, en viktig fråga för LO-förbunden generellt.

De närmaste dagarna kommer vi att bli varse om avtalssamordningen inom Svenskt Näringsliv gör det möjligt för Svensk Handel att teckna avtal med Handelsanställdas förbund eller om man måste avvakta en överenskommelse med IF Metall inom industrin. Och i så fall på vilken nivå detta avtal inom handeln kommer att hamna på?

Min gissning är att vi kommer slippa strejk inom handeln eftersom man kommer att träffa avtal innan dess. Detta avtal kommer dessutom troligen mer får effekten av ett märke för framtida avtal än de två avtal som redan tecknats inom industrin. Detta både för LO-området och för tjänstemän och akademiker.  Jag gissar också att vi kommer att se längre avtalsperiod inom handeln och dessutom med löneökningsnivåer på en  högre nivå än industrins 2,6%. Vad tror ni? 

 

Förhandlingarna nu in i nästa kritiska fas

Gästs bild
tis, 2010-03-02 15:40 av Gäst
Förhandlingarna inom industrin har nu gått in i ett intensivt skede. Med Opartiska Ordföranden, OpOs, hjälp ska man försöka föra förhandlingarna i mål. Och klockan tickar....

Igår träffade arbetsgivar- och arbetstagarparterna inom industrin, var för sig, OpO för att reda ut vari låsningarna i förhandlingarna finns någonstans och hur man ska kunna överbrygga dem. 

Dessa möten blir startskottet på några riktigt intensiva veckor där man, med OpOs hjälp, ska försöka ro i hamn ett nytt kollektivavtal för industrisektorn som kan "sätta märket" för resten av arbetsmarknaden.  Och det är som sagt ganska bråttom... Om man inte hittar en lösning inom några veckor riskerar man att budet istället går över till handelns område med press att träffa avtal innan påskhelgen och den viktiga påskhandeln.

Vilka frågor är det då främst som kärvar? Som jag tidigare berättat är det dels frågan om löneökningsnivåer och dels frågan om avtalsperiodens längd som är de frågor som varit trögast. Arbetsgivarna står ju fortfarande fast vid att de centrala avtalen bör vara helt sifferlösa och att lönebildningen istället helt och hållet ska ske lokalt ute på arbetsplatserna. Från fackligt håll, å andra sidan, anser vi gemensamt det viktigt att de centrala avtalen innehåller siffror  som fungerar som vägledning i frågan vad en rimlig löneökningsnivå faktiskt är.

Vem vinner? Tja... det får framtiden utvisa. Jag lovar att hålla er informerade om hur det utvecklas!