• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

livslön

Låg medelålder bland Civilekonomernas medlemmar

Benny Johanssons bild
tors, 2013-01-10 11:01 av Benny Johansson
Civilekonomerna har unga medlemmar. Det viktiga är inte åldern i sig utan att verksamheten reflekterar medlemmarnas behov. Och behoven växlar under arbetslivet.

Det finns en bild av att de fackliga organisationerna i huvudsak har medlemmar, som är äldre. Nu är ju det inget fel i sig, att bli gammal. Underförstått ligger i den här bilden att de fackliga organisationerna saknar förmåga att förnya sig och därmed inte attraherar de unga.

Och visst är det också så att vissa förbunds medlemskårer är ganska ålderstigna, samtidigt är ju också medelåldern hög inom många yrken. Dessa saker bör jämföras parallellt.

För Civilekonomerna är bilden att vi har unga medlemmar. Och eftersom ekonomutbildningarna expanderat på senare år, bör det också vara så. Inte mindre än 36% av medlemmarna är under 30 år och 48% är mellan 31 och 50 år. Följaktligen är 16% över 51 år. Sen får var och en göra sin egen bedömning av när man är gammal...

Medlemmarnas ålder är inte viktig i sig. Men det är viktigt att Civilekonomernas verksamhet speglar var i arbetslivet medlemmarna befinner sig. Ekonomer gör i många fall snabb karriär och eftersom vi har många unga medlemmar är dessa ofta i den mest karriärintensiva perioden i sitt liv. Då är det viktigt med god medlemsservice, snabb respons kring löner och anställningsvillkor, förbereda studenterna för inträdet på arbetsmarknaden samt ha ett kvalitativt utbud av tjänster som underlättar medlemmarnas karriär - för att ta några exempel. Duktiga ombudsmän hjälper till när det blir ett hack i karriären, eller den ska länkas in på ett annat spår.

I de yngre åren är också frågor kring familj, arbete och karriär stora och viktiga. Strax över 50% av Civilekonomernas medlemmar är kvinnor. Som Civilekonombloggen berättade igår är vårt tema för 2013 "En jämställd karriär". Frågor rörande föräldraledighet är viktiga och förbundets seminarier som handlar om livspussel, balans i livet, well-ness och liknande frågor är oerhört välbesökta.

Saco:s livslöneundersökningar visar precis detta att civilekonomer tillhör de grupper där akademisk utbildning lönar sig jämfört med att ta arbete direkt efter gymnasiet. För att citera rapporten:

"Den högsta avkastningen finns i några relativt stora akademikergrupper som civilingenjörer, civilekonomer, jurister och läkare. I dessa grupper ligger den uppmätta avkastningen i intervallet 1214 procent jämfört med att börja jobba direkt efter avslutat gymnasium."

Åldersstrukturen blir därmed en av faktorerna som gör att vi kan bygga en verksamhet som är relevant för yngre medlemmar. Att Civilekonomerna ökar medlemsmässigt och att vi har en ung struktur är också att se som tecken på att det finns ett behov av oss och en attraktion att bli medlem. Det blir då också glädjande att medlemmarna uttrycker stor nöjdhet med våra jourer (se gårdagens blogg).

Civilekonomerna - förbundet för akademiskt utbildade ekonomer.

Tar lärosätena ansvar för studenternas livslön?

Benny Johanssons bild
fre, 2011-06-10 10:21 av Benny Johansson
Det är förvånansvårt många studieinriktningar som leder till en negativ avkastning jämfört med att börja arbeta direkt efter studierna. Ekonomiinriktningar hör, som tur är, inte dit. För de grupper som förlorar på sin utbildning finns bara två sätt att hamna rätt. Antingen sänker man kostnaden för utbildningsinvesteringen eller ökar dess intäkter. Hur resonerar de lärosäten som strävar efter att öka individernas kostnader för sin utbildning genom att förlänga utbildningarna med ett år och inte erbjuda ett adekvat fyraårigt alternativ?

Saco:s färska livslönerapport Lönsamma studier? är en gedigen genomgång av statistik som SCB samlar in för Medlingsinstitutet. Rapporten är väldigt tydlig i avseendet hur livslönen kan förbättras. Det ena alternativet är att höja individernas intäkter, dvs för de flesta deras lön eller att individen väljer att arbeta efter pensionsåldern. Det andra är att sänka kostnaden för utbildningsinvesteringen, dvs att förkorta utbildningstiden.

För de flesta utbildningar som Saco beskriver skulle det inte hjälpa om utbildningen förkortades till en termin!

Ekonomiinriktingarna är fram till nu i princip fyra-åriga. Civilekonomexamen tillskapades som en fyraårig utbildning på avancerad nivå 2007. Ett antal stora lärosäten väljer nu att stoppa antagningen till denna utbildning. Därmed ställs individerna utan möjlighet att välja mellan fyra- eller femåriga utbildningar. I hela stockholmsregionen t.ex. kan man inte välja den fyraåriga utbildningen.

Argumenten från lärosätena handlar ofta om internationell anpassning. Det är naturligtvis alldeles utmärkt att erbjuda blivande studenter att välja fem-åriga utbildningar - för de som vill forska eller av andra skäl önskar detta. Men varför förhindra studenter från att välja en yrkesexamen på avancerad nivå som beslutats av Sveriges Riksdag?

Kan lärosätena som väljer denna linje garantera studenterna en fortsatt god avkastning på sina investeringar i en ekonomiutbildning? Kommer individernas inkomster att öka lika mycket eller mer som det extra året kostar?

Här handlar det mer om lärosätenas interna positionering. Tyvärr riskerar den att gå ut över framtida ekonomkullars livslöneavkastning.

 

Akademiska studier ska leda till högre livslön

Benny Johanssons bild
tors, 2011-06-09 12:32 av Benny Johansson
Saco har presenterat en noggrann undersökning om akademikers livslöner ur individens investeringsperspektiv. Av 36 undersökta utbildningsinriktningar har 12 en negativ avkastning och två har nollavkastning. Fem ger en avkastning över 10 procent. Dit hör civilekonomutbildningarna, som därmed blir en lönsam investering för individen.

Individuell framgång och ett rikt arbetsliv. Det är två viktiga begrepp som Civilekonomerna har som mål för medlemmarnas arbetsliv. Jämfört med många andra svenska utbildningsinriktningar är det då glädjande att en ekonomutbildning är en lönsam investering. Investeringen räknas i relation till att ha börjat arbeta direkt efter gymnasiet.

Merparten av de utbildningar som leder till dålig livslöneutveckling återfinns inom kvinnodominerade yrken framför allt inom kommuner och landsting. Att det är så kommer säkert inte som en överraskning. Rapporten Lönsamma studier som släpps nu kommer naturligtvis att åberopas under den kommande avtalsrörelsen - inte minst av lärarna som agerar för strukturella lönehöjningar. Ett bättre stöd är svårt att få i det arbetet.

Att vissa utbildningsinriktingar leder till en positiv avkastning får inte uppfattas som avvikande eller konstigt. Det normala ska vara att med längre studier och arbetsuppgifter med mer komplicerat innehåll och stort ansvar följer en högre lön. Att vissa grupper får en sämre utveckling får aldrig bli en ursäkt att bromsa det självklara - akademiska studier ska vara en lönsam investering för individen.