• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

Lars Engwall

Kan vi bli mer konkurrenskraftiga?

Benny Johanssons bild
ons, 2013-03-20 13:14 av Benny Johansson
Det var frågan när Civilekonomerna bjöd in till utbildningspolitisk debatt. Utgångspunkten var PISA-mätningarna som visar sämre förkunskaper i viktiga ämnen samtidigt som resurserna till ekonomutbildningarna är alltför begränsade. Svaret på frågan var - inte oväntat - ja.

Ett underlag för debatten var en temperaturmätare om lärarnas uppfattning om studenters förkunskaper och studieintresse som Civilekonomerna genomförde i samarbete med Föreningen Företagsekonomi i Sverige (FEKIS).

"De har större social kompetens och lättare att prata inför andra, men på bekostnad av väsentligt lägre kunskapsnivå och ambitionsnivå".

Över 70% av de svarande anser att studenternas förkunskaper har förändrats under de senaste 10 - 15 åren. Studenterna kräver mer lärarledd undervisning och fler instruktioner. "Studenterna vill bli matade istället för att söka kunskap". På pluskontot räknas att studenterna blivit bättre på kommunikation och kreativ problemlösning. Ett antal pekar på att förkunskaper inom ekonomirelaterad allmänbildning sjunkit bland studenterna. "Mycket tid får läggas på språk och grammatik istället för analys".

Debattörerna, universitetskanslern Lars Haikola, statssekreterare Peter Honeth (FP), generaldirektör Anna Ekström och Ibrahim Baylan som är utbildningspolitisk talesperson för (S) var förvånansvärt samstämmiga. En påpekade att när man tappar förmåga att i skrift uttrycka sig på ett klokt sätt tappar man i nästan alla andra färdigheter också. Kunskaperna i språk och matematik måste höjas. Moderator var professor Lars Engwall, som med akademisk säkerhet ledde samtalet.

Studenterna ber inte oftare idag om tips på litteratur att fördjupa sig i. Dagens studenter har mer frånvaro vid undervisningsmoment som inte är obligatoriska, men lärarna anser inte att de är mer nyfikna och frimodiga, vilket nog många av oss skulle ha trott. Däremot är de mer resultatorienterade. Variationen i en nybörjargrupp är större idag vad gäller betyg och studieförutsättningar. Anna Ekström är bekymrad över att skillnaderna mellan olika skolor ökar. Det kommer att spä på bekymren i framtiden i den högre utbildningen.

"Det är inte vi lärare som ska jobba mer det är studenterna", var ett frisvar i temperaturmätningen på frågan Hur skulle en 20 procentig ökning av resursfördelningen påverka din undervisning? Svaret var entydigt att kvaliteten skulle öka i utbildningen genom mindre grupper, mer individuell handledning/feed-back. Fler lärarledda timmar i undervisningen skulle också öka kvaliteten. Panelen fick inte just den frågan men tyckte att läget idag ändå är hyfsat, men att man kan oroa sig över utvecklingstendenserna. Det gäller särskilt i relation till att Sverige som utbildningsnation har stora ambitioner.

Ibrahim Baylan pläderade för en borgfred när det gäller debatten om lärarna. Peter Honeth ur aspekten med svårigheterna att rekrytera till lärarutbildningen. Bilden av läraryrket behöver förändras, vilket Anna Ekström nappade på och uppmanade publiken att skicka in namn på lärare som varit föredömen.

Om debatten skulle upprepas om 10 år trodde paneldeltagarna att i stort sett samma frågor skulle ventileras, men utifrån att mycket kommer att uträttas under den kommande tioårsperioden. Peter Honeth sa t.ex. att vid det laget är resursfördelningssystemet förändrat. Och det är något som vi inom Civilekonomerna önskat och krävt. Kanske det bidrog till att jag kände mig nöjd med debatten genom att den genomsyrades av en vilja att gemensamt korrigera det som är fel och vända de oroande utvecklingstendenserna. Till slut kan den ljusnande framtid bli studenternas!

Civilekonomerna - hög kvalitet i utbildningen är en viktig grund för civilekonomers renommé och löneutveckling

 

En student är inte en vanlig konsument

Benny Johanssons bild
tis, 2012-03-20 09:28 av Benny Johansson
Ett lärosätes rykte är en viktig grund för rekryteringen av studenter. Lärosätena agerar på en marknad med reklam riktad till en relativt oinformerad grupp. Studenterna behöver fler och oberoende aktörer för att kunna bilda sig en uppfattning om sitt viktiga utbildningsval.

Amerikanska business schools har stått modell för resten av världen. I de skandinaviska länderna används begreppet handelshögskola, som har sitt ursprung i tyskans Handelshochschule. Begreppet används både för fristående lärosäten som för universitetsbaserade skolor. De amerikanska skolorna var redan från början integrerade i universiteten, medan de europeiska motsvarigheterna ofta var självständiga institutioner. Att begreppet handelshögskola har överlevt i de skandinaviska länderna kan förklaras med att de redan tidigt var framgångsrika. Detta skriver professor Lars Engwall i sin bok Mercury meets Minerva.

Ryktet (om framgång) är väldigt viktigt för en akademisk utbildning. Det har också givit de tidiga skolorna ett försteg (first mover advantage kallar Lars Engwall det). Detta har också sin grund i att högre utbildning, som produkt, har några särskilda karaktäristika. Det första är att studenter som söker sig till en utbildning inte känner till utbildningens innehåll när de skrivs in. Det andra är att studenter inte återvänder till en genomgången utbildning. Dessutom har studenter svårt att utvärdera sin utbildning. Även efter att de gått igenom densamma. Slutligen är det också så att studenter har en tendens att framhäva sin utbildning och avstå från kritik.

De här omständigheterna gör studenter till relativt oinformerade konsumenter, som ska välja utbildning på basis av institutionernas rykten. Det gör att dessa är aktiva i att försvara och framhäva sitt rykte. Vid sidan om lärosätets historia är det hur de elever som gått där lyckas i sina karriärer som bidrar till ryktet. Det gör att de äldre institutionerna har försteg framför de yngre där eleverna inte hunnit nå toppositioner.

Denna utsatthet för blivande studenter är också ett viktigt skäl till att informationen kring utbildningar, deras innehåll och kvalitet behöver förbättras. Många gånger känner sig blivande studenter hänvisade till lärosätena själva, vars syfte är att rekrytera kunder (studenter) framför att ge saklig information. Det behövs fler och oberoende aktörer som kan informera studenterna om utbildningsvägar, arbetsmarknad och kvalitet. Civilekonomerna är en sådan aktör.

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.