• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

Konjunkturinstitutet

Illavarslande varsel

Benny Johanssons bild
fre, 2012-11-09 12:25 av Benny Johansson
Att konjunkturen bromsar in är bedömarna ense om. Men data de bygger på är inte dagsfärska. I nuläget med dagliga larmrapporter är det därför lätt att se svart. Det är också lätt att stapla dystopier på varann. En ordentlig genomgång av de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen gjordes häromdagen.

Medlingsinstitutet ordnar årligen en konferens om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen. Det är en bra genomgång för oss i förhandlarbranschen där olika experter medverkar. I år var det Olle Djerf (OD) från Industrins Ekonomiska Råd (IER);  Göran Hjelm (GH) från Konjunkturinstitutet (KI) och Barbro Wickman-Parak (BWP) från Riksbanken. Många paranteser blev det där att hålla reda på.

Den samstämmiga bilden är att det sker en inbromsning i svensk ekonomi. Analyserna grundar sig på data till och med september, och den senaste tidens många varsel ger en relief rätt in på skinnet kring detta och skapar också osäkerhet om prognosernas tal om inbromsning är för optimistiska och att vi istället står inför ett brant fall.  Det kan då vara bra att få veta att till och med september omfattar varslen en halv procent av alla tills vidare-anställda, men läget är då sämre för visstidsanställda, konsulter och inhyrd personal. Företagens planer på nyanställningar ligger i närheten av genomsnittet för tiden 2001 till 2012. Förhoppningen är förstås att, liksom under den senaste nedgången, många ska välja att behålla sin kvalificerade personal för att snabbt kunna hänga på när konjunkturen vänder.

Det menar samtliga dessa tre att den gör i slutet av 2013 och fortsatt under 2014. Det kommer dock att dröja längre innan arbetslösheten sjunker, menar KI.

Riksbanken har en viktig roll och BWP pekade på att det nu råder ett visst lugn på finansmarknaderna. Att företagen skjuter på sina investeringar beror inte på räntan, utan den allmänna osäkerheten om utvecklingen. Ännu är hushållen relativt optimistiska och konsumerar ganska bra. Inflationen är låg, men stigande. BWP var tydlig med att prognosen över reporäntans utveckling inte är ett löfte från Riksbankens sida utan just en prognos.

Förvirrande kan det också vara att ta del av tidningsartiklar. I dagens DI finns såväl rubriken Svart september i industrin som Orderingången ökar. Orderingången ökade i september, jämfört med augusti, men har minskat fem procent på årsbasis. Industrins produktion minskade från augusti till september. Årstakten ligger även där på en minskning om fem procent.

Inbromsningen påskyndas av eurokrisen, menar KI. Exportindustrin tappar lönsamhet och marknadsandelar. Särskilt blir detta tydligt när nu Tyskland tvärbromsar, återigen enligt DI.

Världsekonomin ökar med tre procent 2012 tror IER, men säger att nedåtriskerna dominerar. Successivt under året har ju också alla prognoser skrivits ner. Konjunkturavmattningen har synkroniserats genom att både OECD och BRIC-länderna nu bromsar samtidigt. USA är hoppet där det har funnits positiva signaler. Samtidigt har man där en stor finanspolitisk risk.

På lång sikt menar IER att investeringar, utbildning och företagsklimat är centrala faktorer för ökad tillväxt.

Detta har handlat mycket om industrin, men påverkar förstås också andra delar av samhället. Inte minst tjänstesektorn, som är intimt förbunden med industrins utveckling.

I allt detta startar nu löneförhandlingar för 2013. Det är industrin som är först ut och som sedvanligt skall sätta det s.k. märket. Det blir en grannlaga och svår uppgift att nu skilja på fakta, prognoser och farhågor. Det är lätt att stapla dystopier på varann som BWP sa på Medlingsinstutets mycket välbesökta konferens. Kanske speglade det stora deltagarantalet också genuin osäkerhet och önskan om att fylla på med så mycket kunskap och analyser som möjligt.

Civilekonomerna - samlar Sveriges ekonomer i 75 år.

Hur höga löneökningar tål samhällsekonomin?

Gästs bild
fre, 2009-11-20 15:12 av Gäst
Vilka effekter får en hög respektive låg löneökningstakt på samhällsekonomin? Detta var en av frågorna som diskuterades på förmiddagens seminarium om lönebildning arrangerat av TCO.

s ordf på lönebildningsseminarium 20/11 2009

 

Under några timmar på förmiddagen idag deltog en rad företrädare från den fackliga världen, arbetsgivareorganisationer, opinionsbildare och andra lönepolitiskt intresserade i ett lönebildningsseminarium i Stockholm i TCO:s regi.  På talarlistan fanns bl a vice riksbankschefen Barbro Wickman-Parack och Göran Hjelm från Konjunkturinstitutet. 

Det bestående minnet för min del från seminariet kommer vara slutsatsen att det vore samhällsekonomiskt oansvarigt med 0% löneutveckling under 2010, något som just nu samstämmigt förespråkas av arbetsgivarna.

Varför vore det oansvarigt? Enligt vice riksbankchefen Barbro Wickman-Parack så är det nu främst hushållen, genom en ökad privatkonsumtion som ska hjälpa till att lyfta Sverige vidare upp ur lågkonjukturen. Och vilka har möjlighet att konsumera mer? Jo de som har jobb. Då arbetslösheten fortfarande är hög, och förväntas öka ytterligare under 2010 enligt Riksbankens prognos, så måste de som är i arbete få mer pengar att röra sig med. Ergo: det krävs reallöneökningar! Således skulle det samhällsekonomiskt mest ansvariga sättet att agera på framöver vara att erbjuda löntagarna goda lönehöjningar, på en alldeles lagom nivå för att stimulera efterfrågan och privatkonsumtionen men inte för hög nivå för att påverka inflationen så att den sticker över Riksbankens 2%-mål.

Konjunkturinstitutet har i sin senaste lönebildningsrapport kalkylerat med olika nivåer på löneökningar och vilka effekter dessa skulle få på samhällsekonomin. Deras rekommendation är att en löneökningstakt på 1,0 - 2,5% per år under 2010-2012 bäst skulle främja BNP-tillväxten och sysselsättningen.

I detta perspektiv ter sig Facken inom industrins ingångsvärde på 2,6% i löneökning under 2010 som högst rimligt  inför vårens avtalsdiskussioner.