• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

karriär

Mer kvinnligt ledarskap efterfrågas, men cheferna ska vara män

Benny Johanssons bild
mån, 2013-04-15 13:53 av Benny Johansson
Så kan det paradoxala resultatet i en undersökning gjord bland företaget Randstads anställda i 32 länder sammanfattas. Det är tidningen Metro som i fredags berättar om undersökningen.

Women in leadership: still a tough battle är titeln på rapporten ifråga. Resultatet är ganska jämnt vad gäller synen på män och kvinnor. Av de anställda är det 38% som anser att män är mer lämpade att leda företag och 40% anser att kvinnor är mer lämpade. Här finns intressanta geografiska skillnader - Kina, Hong Kong, Indien och Malaysia är de länder där de anställda i högst utsträckning anser att män är mer lämpade att leda företag, medan de anställda i Spanien, Chile och Mexico anser att kvinnor är mer lämpade för den uppgiften.

Sett över alla länder uppger 64% att företaget har fler män än kvinnor som chefer. Här utmärker sig Kina (90%), Indien (80%), Japan (78%) och Turkiet (75%), medan man i Norge, Polen och Sverige uppger att det är mer lika fördelning på män och kvinnor bland cheferna.

Men alla är inte nöjda med sakernas tillstånd. Särskilt i Kina och i Indien känner de anställda behov av fler kvinnliga chefer.

Av männen är det 47% som föredrar en manlig chef och 38% föredrar en kvinna som chef. Av kvinnorna föredrar 43% en chef som är man och 35% föredrar en kvinnlig dito. Personer under 24 år föredrar i högre utsträckning än genomsnittet kvinnor som chef. Sammanlagt är det 45% av de anställda som helst vill ha en man till chef och 36% en kvinna. Någon redovisning om hur de som tycker att kvinnor är mer lämpade för chefskap har svarat har jag inte funnit.

Även i denna fråga finns geografiska skillnader. Återigen utmärker sig Kina, Hong Kong, Indien och Singapore som har högsta talen i att föredra att män chefar över dem. Chile och Mexico föredrar att kvinnor är chefer.

Av de anställda tycker 73% att cheferna belönar män och kvinnor lika i likvärdiga arbetsuppgifter. Särskilt nöjd är man i Luxembourg och Malaysia, medan de i Japan och Tjeckien känner att lönesättningen mellan könen haltar.

I Australien, Kanada och USA är man duktigast på att uppmuntra kvinnor till ledande positioner, medans Ungern, Japan och Tjeckien i lägre utsträckning uppmuntrar kvinnor att ta ledande positioner.

Sverige tycks mest utmärka sig genom att ha den högsta andelen som aktivt söker nytt arbete, vilket 28% gör.

Hur kommer det sig då att man samtidigt kan anse att kvinnor är mer lämpade för chefsuppgifter och helst se en manlig chef? Cecilia Mannheimer, som är distriktschef på Randstad, tror att det har att göra med en rädsla att kvinnor ska vara mer hemma med sjuka barn och därför inte lika tillgängliga. Lovisa Sterner, som är chef på rekryteringsföretaget Nova, säger till Metro menar att normen är att chefen är en man. Däremot förknippar vi en rad egenskaper , som är positiva i ledarskap, med kvinnor: empati, lyhördhet och duktiga på att se och bekräfta. Många kvinnor som tillfrågas att ta chefsarbete tackar också nej, är hennes erfarenhet.

Nu ska man komma ihåg att denna undersökning rör ett specifikt företag. Men resultaten är ändå väldigt intressanta.

När det gäller förklaringar tror jag mer på Lovisa Sterners. Normen ser fortfarande ofta ut så att chefen är man. Det är väldigt intressant att konstatera den stora skillnaden mellan länderna i synsätt. Och att Sverige inte ligger främst, vilket tenderar att vara en vanlig uppfattning. I vart fall i Sverige. Dessutom är det positivt med Randstads undersökning att de sätter fingret på frågan. Det i sig är förmodligen en aktivitet som verkar positivt när det gäller möjligheter för kvinnor och män att kunna få och ta arbetsuppgifter som chef. På så vis kan det förhoppningsvis bli ett mindre tufft battle framöver.

Civilekonomerna - för en jämställd karriär.

De fem vanligaste saker som man ångrar i sin karriär

Benny Johanssons bild
tors, 2013-01-17 17:45 av Benny Johansson
Det finns fem vanliga företeelser som människor ångrar i sina karriärer. De beskrivs här. Civilekonombloggen trasslar till det genom att fråga: Lönar det sig att ångra sig?

Vad ångrar människor mest i sina karriärer? Frågan är intressant, det är känsligt att prata om karriär och särskilt om man i efterhand tycker att vissa saker skulle gjorts annorlunda.

I en blogg från Harvard Business Review har Daniel Gulati skrivit om The Top Five Career Regrets. Inlägget bygger på samtal med 30 personer mellan 28 och 58 som fick frågan vad de, så här långt, ångrar mest i sina karriärer. Här kommer listan:

1. Jag önskar att jag inte tagit mitt nuvarande arbete för den höga lönen, var faktiskt det vanligaste svaret. Många av de här personerna var också ganska uppgivna: "Jag skulle vilja lämna stressen bakom mig, men jag tror inte att jag är bra på något annat", sa en person.

2. Jag önskar att jag hade slutat tidigare. De som slutat för att fullfölja en dröm önskar att de tagit steget tidigare. "De åren hade jag kunnat ägna åt problem som är viktiga för mig. De åren får jag aldrig tillbaka". Så uttryckte sig en intervjuad.

3. Jag önskar att jag haft självförtroendet att starta eget. Många vill ha ökad kontroll över sina liv och ser vägen med eget företag som ett sätt att åstadkomma det.

4. Jag önskar att jag använt studietiden mer produktivt. Studietiden tyckte många blev kaotisk och inte strukturerad på ett medvetet sätt för att få ett bra första arbete. Och snart är det så att man inte har råd att gå tillbaka till studier för att kompensera tidigare brister.

5. Jag önskar att jag agerat på möjligheter i min karriär. De intervjuade beskrev att det funnits ögonblick av "nu eller aldrig" i deras karriär. Att tacka nej och sedan se hur den som istället fick frågan och gjorde en lysande karriär medförde känslan att man borde tagit tillfället till vara.

Andras erfarenheter är alltid intressanta. Att kommentera erfarenheterna kan kännas lite beskäftigt. Själv funderar jag kring frågan: Lönar det sig att ångra sig? Allt du och jag gör ger oss erfarenhet. Vad hade vi inte lärt oss om vi fattat andra beslut?

När det gäller studier så är studietiden också ett tillfälle att bygga kontaktnät, testa sig själv etc. Att många år senare ångra hur man agerade leder ingen vart. Däremot är det alltid bra att utvärdera sig själv för att t.ex. fundera över om det finns mönster i sitt beslutsfattande som man vill ändra. Att dra lärdomar utvecklar. Att deppa ihop för mig inte framåt.

I det här fallet är också allt betraktat ur karriärsynpunkt. Det kan ha funnits andra saker som man lärt sig och haft nytta av i sitt liv. Saker som, om man varit utan dem, kanske inte fört till den position där man sedan kan sitta och ångra sig.

Civilekonomerna - förbundet för Sveriges ekonomer.

Intresse styr valet av utbildning

Benny Johanssons bild
tis, 2012-11-20 10:33 av Benny Johansson
Adecco har gjort en karriärundersökning. Den visar att intresset väger tungt när unga gör sitt utbildningsval. På Adecco verkar man vara lite förvånade över resultaten. Civilekonombloggen är det inte.

Undersökningen visar att 37% väljer utbildning efter hur arbetsmarknaden ser ut, enligt artikel i SvD: Intresset väger tungt. Resten har ingen kunskap om förutsättningarna eller bryr sig. Projektledaren på Adecco uttrycker förvåning: "Vi trodde nog att studenterna skulle titta mer på hur arbetsmarknaden ser ut vid valet av utbildning, men det är en tydlig trend att de unga väljer mer efter intresse".

Civilekonombloggen är inte lika förvånad och ser några goda skäl för det:

Prognoser över arbetsmarknaden är just prognoser och verkligheten kan se annorlunda ut än när prognosen gjordes. Ett närmast övertydligt exempel är IT-kraschen, som kom snabbt och närmast som en blixt från klar himmel. Alla som valt IT-utbildningar efter alla glättiga prognoser kom istället ut till en mycket kärv arbetsmarknad. Det slog istället på intresset, så fortfarande vid mitten av 2000-talet hade man för få utbildade och sökande. Jag tror att de lärdomarna bidrog till att företagen behöll mycket av sin utbildade arbetskraft i nedgången 2009.

Ett bra exempel är också ekonomutbildningarna. De har expanderat kraftigt och många prognosmakare har under åren varnat för en överutbildning. Från Civilekonomernas sida har vi inte settmörkt på situationen och vår studie Tre år efter examen visar att ekonomstudenterna får arbete. De som skulle avstått från att läsa efter intresse hade missat en stor möjlighet i livet och dessutom hade arbetslivet gått miste om hängivna personer.

Bygger man på intresse och arbetsmarknaden är kärv när man studerat klart finns andra vägar att gå i första hand. En är att komplettera sin utbildning genom att bredda den, att fördjupa sig i t.ex. ett språk eller att skaffa sig färdigheter som inte ingår i universitetsutbildningen. En annan väg är att bygga erfarenheter av förenings- eller arbetsliv och att där bygga vidare på det kontaktnät man skaffar under studietiden.

Individerna blir nog trots allt lyckligast till gagn för arbetslivet om man läser det man har intresse för.

Civilekonomerna - samlar Sveriges Ekonomer i 75 år.

Lyckad nolleturné avslutad

Benny Johanssons bild
ons, 2012-09-05 17:41 av Benny Johansson
Civilekonomerna genomför årligen en så kallad nolleturné där nyinskrivna studenter får tillfälle att träffa våra representanter. Årets turné är nyss avslutad.

I korridoren möter jag en lycklig och trött Anna Pohjanen, som är studentmarknadsansvarig på Civilekonomerna. Hon är just hemkommen från några hektiska dagar land och rike kring. Jag ber Anna att berätta mer om nolleturnén:

- I och med terminsstarten i början av hösten packar jag tillsammans med två studentrepresentanter en stor bil och så ger vi oss ut på vägarna. Vi besöker under ett par veckors tid en rad högskolor och deras ekonomföreningar. Tillsammans med ekonomföreningarna träffar vi de nya studenterna.

Varför är nolleturnén så viktig, fortsätter jag vetgirigt.

- Främst för att alla nya studenter ska få träffa oss redan första tiden, svarar Anna. Det är vanligt med frågor om utbildningen och olika typer av examen. Det är också viktigt för oss att stötta ekonomföreningarna och deras inspark/nollning så att den kan bli så bra som möjligt. Det är viktigt både för arrangörerna och de nya studenterna.

Då undrar jag förstås vad Anna och övriga erbjuder de nya ekonomstudenterna.

- Nya studenter får möjlighet att bli medlemmar redan från första veckan. Studentmedlemskapet gör att de kan få hem tidningen Civilekonomen tio gånger på ett år, nyttja vår studievägledning, gå på föreläsningar och ta del av våra rapporter. Många nya studenter har en hel del frågor och vi kan hjälpa dem att få svar på dessa.

Men på vad sätt skiljer sig det från årets övriga verksamhet?

- Under övriga delar av året deltar vi på en rad arbetsmarknadsdagar, håller föreläsningar och genomför mer karriärrelaterade aktiviteter. I nolléturnen har vi en mer lekfull stämning. Vi arrangerar lekar eller bjuder på grillad korv, umgås och besvarar frågor under tiden.

Anna fortsätter till sitt skrivbord för att skriva ner erfarenheter från årets nolleturné, så att nästa års kan bli ännu bättre. Det är bara en sak allt planerande inte kan rå över och det är vilket väder det ska bli. Där hade årets nolleturné lite otur, men många bra kontakter blev det och ett stort antal nya medlemmar till förbundet.

Tack till alla som deltagit i årets turné!

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år

Dags igen för nordens största karriärevent

Benny Johanssons bild
tis, 2012-09-04 10:20 av Benny Johansson
Konjunkturutvecklingen verkar nu inte bara oviss utan oroande. Det är ett utmärkt tillfälle att träffa företag som vill anställa civilekonomer. Tillsammans med Civilekonomerna kan du också få råd och tips som är viktiga för anställning och karriär. Besök oss i Globen!

Den 7 och 8 september anordnar vi och våra samarbetspartners, CareerBuilder och Poolia, återigen Nordens största karriärevent för yrkesverksamma akademiker: Career Days i Ericsson Globe. 100 utställare, 10.000 lediga jobb under 2 dagar.

Inträdet är kostnadsfritt för våra yrkesverksamma medlemmar förutom en administrationsavgift på 10 kronor som Ticnet tar ut. Övriga besökare betalar 110 kronor.

Utöver kontakt med potentiella arbetsgivare erbjuder Career Days en mängd karriärrelaterade seminarier.

 

Under fredagen och lördagen föreläser Nina Forssblad, projektledare på Civilekonomerna, om: "Att skriva ett CV som tar dig dit du vill". Marie Lindgren, marknadsförare på Civilekonomerna, håller seminarium riktat till dig som är ny på arbetsmarknaden under rubriken: "Konsten att skriva ett CV".

Observera att du måste ha bokat din biljett för att gå på seminarierna. Boka via länkarna nedan.

 

Anmäl dig kostnadsfritt eller läs mer på vår hemsida www.civilekonomerna.se

 

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år

 

Föräldralediga kvinnliga chefer gynnas lönemässigt

Benny Johanssons bild
tis, 2012-05-08 15:36 av Benny Johansson
Civilekonomerna har undersökt hur föräldraledigheten påverkar karriären för våra kvinnliga medlemmar. Undersökningens svarsfrekvens var 57%.

Att föräldraledighet bromsar karriären för många kvinnor får Civilekonomerna ofta signaler om. Det är naturligt eftersom det är när medlemmar behöver vår assistans som de hör av sig. Vi blev därför nyfikna på hur det ser ut för medlemmarna som helhet och gjorde en postal enkät.

Glädjande nog visar det sig att kvinnor som har en chefsposition inte nödvändigtvis hamnar i sämre läge eller bemöts negativt vid föräldraledighet. Runt 60% uppgav att beskedet att de skulle vara föräldralediga togs emot positivt. Kvinnor i chefsbefattning, men utan personalansvar, uppgav i 84% av fallen att de bemötts positivt.

När det gäller löner anser var tredje kvinna utan chefsbefattning att föräldraledigheten påverkat löneutvecklingen negativt. Däremot säger bara 16% av de kvinnliga cheferna samma sak. Skulle ett chefskap vara ett sätt att minska risken för en sämre löneutveckling vid föräldraledighet? I så fall finns det en bra väg att vandra för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män!

Dessa data återges av CFO World, som också citerar vår utredare Sara Lindberg.

Ibland glömmer man bort att arbetet med att påverka attityderna till föräldraledighet och karriär har pågått länge och förhoppningsvis gett vissa resultat. För många år sedan (första halvan av 90-talet för att vara sanningsenlig), när jag som ombudsman hade ansvar för jämställdhet och kvinnliga nätverk i förbundet, mötte jag en äldre direktör i den skogliga branschen. Han drev den då lite djärva ståndpunkten att föräldraledighet inte var ett hinder i verksamheten. Han menade att männen deltog i ledarskapskurser över längre tid och var frånvarande från arbetet, men att det inte sågs som ett bekymmer. Längre frånvaro som är känd i förväg går att planera för var hans tes.

Hans och andras insatser har förhoppningsvis lett oss till mer rimliga synsätt. Nu väntar vi med spänning på den analys av löneskillnader mellan kvinnor och män som förbundet gör för tredje gången. Det finns anledning för Civilekonombloggen att återkomma till ämnet.

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.

"Arbete befordrar hälsa och välstånd..."

Benny Johanssons bild
mån, 2011-11-07 11:47 av Benny Johansson
Det ställs stora krav på Civilekonomer i arbetslivet. Inte minst ställer civilekonomer stora krav på sig själva och har höga ambitioner och karriärmål. En tredjedel av medlemmarna är chefer och vana att ta ett stort ansvar för organisationen eller företaget. Civilekonomernas idéprogram framhåller att medlemmar och arbetsgivare ska göras medvetna om risksituationer för att medverka till att medlemmar kan nå balans mellan arbete, familj och fritid.

Att lyckas i karriären går hand i hand med att må  bra och nå balans i livet både i arbetet och privat. Civilekonomerna har gjort en undersökning, "Arbete befordrar hälsa och välstånd...", som visar att generellt sett upplever medlemmar att de har en god hälsa och en positiv inställning till livet. Det är självklart glädjande.

När vi tittar närmare på svaren kring arbetsmiljön, organisatoriska förutsättningar och arbetsrelaterad ohälsa, visar det sig att många medlemmar inte får tillräckligt stöd eller ledning i sitt arbete. Många visar tyvärr ohälsosymptom redan i unga år.

Undersökningen understryker behovet av bra ledarskap, välfungerande lokal lönebildning och kompetensutveckling. Det blir en viktig uppgift att vara pådrivande och uppmärksamma omvärlden kring dessa behov och de data som visar på motsatsen. Om detta kan vi resonera med arbetsgivare och medlemmar.

Undersökningen blir också ett viktigt underlag för att utveckla vår medlemsservice i frågor som rör villkor, kompetens- och karriärutveckling. Inte minst kan alla medlemmar som är chefer hämta kunskap och fakta för egna funderingar och analyser.

Ju längre tid medlemmarna ska hålla på arbetsmarknaden ju viktigare blir det att ägna tid och kraft även åt en hållbar individuell utveckling.

Nästa steg i karriären - CareerDays i Göteborg 20 maj

Benny Johanssons bild
tors, 2011-05-12 10:36 av Benny Johansson
I september 2010 arrangerades CareerDays för första gången i Sverige. Evenemanget ägde rum på Globen i Stockholm. Många besökare och stor framgång - ett helt nytt sätt att skapa förutsättningar för ekonomer och arbetsgivare att hitta varandra.

Med det lyckade resultatet i ryggen tar vi arrangörer av CareerDays  nu klivet till Västkusten och Göteborg. Den 20 maj finns vi och rekryteringshungriga företag på Scandinavium. Västkusten är just nu en tillväxtregion. Volvo söker just nu många civilingenjörer och ekonomer. För den som tycker det är dags att byta arbete är mässan ett utomordentligt tillfälle att knyta kontakter. Inte minst om man är äldre eller yngre kan en personlig kontakt vara en fördel. När arbetsgivare gallrar efter ansökningshandlingar är åldrarna kring 35 vad många letar efter. Ett personligt intryck kan leda tankarna till personen och dennes kompetens.

Eftersom 80 procent av deltagarna i förra årets CareerDays i Globen skulle rekommendera en vän att gå är det enkelt för mig att vara positiv. Om du inte har för avsikt att byta arbete just nu kan det ändå vara värdefullt att ta reda på lite mer om olika företag och vad som är på gång.

Även för oss som representerade Civilekonomerna på förra årets mässa var det roliga dagar. Stämningen var förväntansfull och positiv. Det är också ett exempel på fackligt nytänkande - att skapa mötesplatser där våra duktiga medlemmar själva kan agera.

Du som är medlem har fritt inträde om du anmäler dig via www.civilekonomerna.se Det tillkommer en serviceavgift på 10 kronor.

Passa även på att prata med Civilekonomernas representanter när du går på mässan.

Lycka till!

Karriärplaneringen från gymnasist till förbundsdirektör var inte spikrak

Benny Johanssons bild
fre, 2011-03-18 11:13 av Benny Johansson
Det här inlägget är idag publicerat på Saco:s blogg inför Högskolevalet. Jag återger det även här.

Gymnasietiden var oerhört viktig för mig och min utveckling. Studierna levde vid sidan av elevrådet, där jag var ordförande i 2½ år och ett engagemang i Folkpartiets Ungdomsförbund. Det var det som skulle leda mig till mitt yrkesval.

 

För det var ju så på den tiden att kunskaperna om framtiden, vilka yrken som fanns, att de gav olika inkomster och så, var väldigt begränsad. Jag gick på naturvetenskaplig linje på ett gymnasium i Göteborg och Chalmers var den väg många av klasskamraterna valde. Överhuvud hade jag märkt att de naturvetenskapliga ämnena inte var riktigt min cup of tea. Känslorna var ömsesidiga.

 

Så – vad skulle det bli? Filosofi tyckte jag var intressant, men där såg jag mest lärarjobb som framtiden. Och lärarjobb är bra, men mitt intresse för filosofi grundade sig i en lite romantisk tanke om att tänka nytt och stort. Nå, men förskollärare då? Det kunde kanske vara något för mig? I en bild såg jag mig själv som 50-årig farbror iklädd kostym sittandes på golvet lekandes med barn. Så försvann den bilden från mina hornhinnor.

 

FPU drev då en kampanj på temat socialpolitik. En konferens var i Trollhättan (vill jag minnas). Staden utvärderades av unga FPU:are ur socialpolitiskt perspektiv. Det var väldigt intressant, tyckte jag. Jag hörde talas om socionomutbildning och tänkte att den skulle föra mig till socialpolitikens värld.

 

Det var lite naivt. Egentligen var det väl så att socialpolitiken förde till socionomernas värld, eftersom de fanns för att ta hand om välfärdsstatens olika verksamheter som fötts ur socialpolitiska beslut. Jag började arbeta på en socialbyrå.

 

Efter ett tag bytte jag till ett statligt arbete – på Statistiska Centralbyrån. Siffrorna beskrev de sociala frågorna ur ett övergripande perspektiv och var på det viset mer socialpolitik. En dag kom en äldre kollega fram och frågade om jag ville åta mig uppdraget som Lokalombud för Saco/SR-föreningen (som det hette då). Utan att veta särskilt mycket alls om fackliga frågor sa jag ja. Efter ett tag kom jag in i styrelsen och blev en dag också ordförande. Så ytterligare en tid senare fick jag frågan om jag ville bli ombudsman. Och på den vägen har det sedan fortsatt. Från ombudsman på några olika förbund, till förbundssekreterare och senare förbundsdirektör för Civilekonomerna. Tillfälligheter, men visst finns det ändå en tråd?