• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

Jonas Milton

Nu går det bra igen!

Gästs bild
mån, 2009-12-07 18:11 av Gäst
Tjänstesektorn går som tåget och det tycks som om finanskrisen för tjänsteföretagens del redan är avvärjd.

Idag presenterade Almega sin senaste Tjänsteindikator som visar att deras medlemsföretag nu går som tåget. Lågkonjunkturen har inte slagit särskilt hårt mot tjänstesektorn, det visar undersökningen tydligt. Under tredje kvartalet 2009 var sysselsättningen återigen uppe på samma nivåer som 2008, dvs före finanskrisen. Att då samtidigt gå ut och propagera för nollavtal och "inga centralt fastslagna lönepåslag" för 2010 såsom Almegas VD Jonas Milton, tillsammans med övriga Svenskt Näringsliv mfl,  gjort under hösten rimmar osedvanligt illa med den verklighet som uppenbarligen finns därute!

Symptomatiskt är också att när Dagens Industri häromdagen utsåg 2009 års Supergasell, dvs det allra snabbast växande gasellföretaget i Sverige,  blev det just ett tjänsteföretag som fick denna utmärkelse.  Vinnare blev bemanningsföretaget, och Almega-medlemmen, Qwork . Företaget har sedan 2005 haft en tillväxt på smått osannolika 5209%!

Att bemanningsföretagen just nu går extra bra beror bl a på att många företag kommit på det  smarta tricket att komma runt återanställningsreglerna i LAS, nämligen att säga upp personalen genom omorganisation/arbetsbrist och därefter hyra in den gamla personalen via bemanningsföretag. Förra veckan kunde vi läsa om klädbutiken Urban Outfitters som gjort på detta sätt då deras personal ville att företaget skulle teckna kollektivavtal.  Det senaste exemplet är företaget Euromaint.

Civilekonomerna är generellt positivt inställda till bemanningsföretag. De har visat sig vara effektiva i att erbjuda en väg till arbetsmarknaden för yngre personer, personer med invandrarbakgrund eller personer som av annat skäl står längre ifrån arbetsmarknaden. 

Det Civilekonomerna, liksom resten av den svenska fackföreningsvärlden har svårt för,  är den metod som nu spritt sig bland många arbetsgivare att runda reglerna i LAS om återanställningsrätt . Att LO under 2010 års avtalsrörelse och valrörelse sannolikt kommer att driva frågan hårt är alltså inte att förvånas över.

Vad vill akademikerna?

Gästs bild
tors, 2009-11-12 14:03 av Gäst
Lokal lönebildning med stupstock - modellen för akademiker!

Vad LO vill i den kommande avtalsrörelsen känner vi till. Likaså vad arbetsgivarsidan inte vill. Det vill säga att de inte vill ha löneökningssiffror i avtalen och att lönebildningen ska ske på lokal nivå med modernare avtal . Men vad vill SACO-förbunden? Och vad vill Civilekonomerna?

Till att börja med kan sägas att Civilekonomerna står bakom synen att den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska ”sätta märket”. Det vill säga att exportföretagen ska gå före i att bedöma hur hög löneutveckling som marknaden klarar av. Det är viktigt att det inte är hemmamarknaden som avgör detta. Förbundet delar synen att det är viktigt att löneökningarna inte drivs upp till nivåer som gör att svenska företag, och det dessa producerar i form av varor och tjänster, riskerar att inte vara gångbara på den internationella marknaden. 

Civilekonomerna står också helt bakom uppfattningen att lönebildningen bör ske lokalt ute på arbetsplatserna med individuell lönesättning efter lönesamtal. Vi är alltså inte vänner av löneavtal med fasta löneökningsnivåer på central nivå med individgarantier och minimipåslag.

Istället förespråkar vi en modell med lokal lönebildning, där lönen sätts ute på företaget. I det centrala kollektivavtalet bör finnas en så kallad ”stupstock” som riktvärde för den kollektiva löneutvecklingen men som möjliggör lokala överenskommelser på såväl högre som lägre nivå. Grunden ska dock vara den lokala löneprocessen där individens lön bestäms utifrån dennes prestation och kompetens och efter ett lönesamtal med närmaste chef. Mycket utrymme i avtalet ägnas då åt att beskriva hur den lokala löneprocessen bör gå till och vilka faktorer som ska inverka på individens lön.

Denna moderna modell för lönesättning har vi från akademikerhåll goda erfarenheter av från i princip hela den privata handels- och tjänstesektorn. På vissa områden har vi till och med gått ännu längre och helt tagit bort löneökningssiffrorna i avtalen. Det gäller bank- och finanssektorn, försäkringsbranschen samt statlig och kommunal sektor. Detta är områden som kännetecknas av stabila, trygga och ansvarstagande företag/arbetsgivare. Här ägnas istället löneavtalet till att beskriva hur processen vid lönesättningen ska gå till. Stort ansvar lämnas då till de lokala parterna att utveckla goda rutiner och att tillsammans bevaka att löneutfallet blir på en marknadsmässig nivå trots avsaknaden av siffror. Detta har gått alldeles utmärkt kan meddelas efter en snabb blick i förbundets lönestatistik!

Vi tror dock inte att hela arbetsmarknaden är mogen för sifferlösa avtal utan förespråkar istället stupstocksavtal där stupstocken läggs på en så hög nivå som möjligt, med utrymme för att lokalt, efter lokala diskussioner mellan fack och arbetsgivare, kunna göra avvikelser. Innan vi är beredda att träffa ännu modernare avtal, som  Jonas Milton och Almega efterlyser krävs att arbetsgivarna visar ansvar för de avtal som redan träffats och följer de principer vi redan överenskommit!