• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

jämställdhet

Nya fakta kan hjälpa jämställdheten på traven

Benny Johanssons bild
tors, 2013-04-25 14:32 av Benny Johansson
En kvalitativ studie som Civilekonomerna beställt visar på olika sätt att löneförhandla. En annan studie visar att två barn bromsar karriären, men enbart för kvinnorna. Med dessa fakta kan jämställdhetsdiskussionerna föras ett steg djupare.

Under flera år har Civilekonomerna arbetat med att beräkna osakliga löneskillnader och opinionsbilda om dessa i syfte att nå en jämställd karriär. Flera rapporter under åren har visat på oförklarade löneskillnader. Dessa är olika stora i olika branscher och vi har haft djupgående diskussioner med olika arbetsgivarorganisationer, som ofta varit engagerade i att arbeta för att osakliga löneskillnader ska elimineras.

Tyvärr har vi inte sett någon förbättring. Det finns inte heller någon tendens att löneskillnader minskar. Redan Tre år efter examen tjänar männen mer än kvinnorna. Detta i en annars  ganska jämställd grupp – lite mer än hälften är kvinnor.

Har män och kvinnor olika sätt att förhandla? frågade vi oss. Civilekonomerna har därför gjort en kvalitativ studie ”Varför tjänar kvinnor mindre än män?”. Den refererades idag i SvD under rubriken Slarva inte bort ditt viktigaste samtal.

Rapportförfattarna sa vid genomgången att det fanns få studier att jämföra med. Det var glädjande, tycker jag, att känna att Civilekonomerna här kan bidra till ökad kunskap.

Studien indikerar att det finns fog för våra funderingar. Om man kategoriserar medlemmar i en skala passiv till aktiv tenderar kvinnor att återfinnas i skalans passiva del och männen i den aktiva. Det påverkar naturligtvis resultatet av förhandlingarna.

Däremot är det inte bara så enkelt att kvinnor tränar sig till att ha en mer offensiv förhandlingsstil. Det kan vara så att chefer har en tendens att tycka att offensiva män är vad de förväntar sig, men att offensiva kvinnor är besvärliga.

Här handlar det mycket om attityder och där kan Civilekonomerna fördjupa dialogen med arbetsgivarnas organisationer så att lönesättande chefer uppmärksammas på vilka värderingar som styr. Tydliga lönekriterier kan också vara en väg. Men studien indikerar också att träning i lönesamtal och löneförhandling, gärna redan under studietiden, är viktigt. I den delen kan Civilekonomerna bidra.

Värderingar spelar också roll i hur föräldraledighet bedöms. I en studie bland landets alla civilekonomer utförd av SCB, och publicerad i GP idag under rubriken Barn bromsar karriären men bara för kvinnor, visar det sig att när vi rensar för skillnader i befattning, erfarenhet och övriga lönepåverkande faktorer och bara tittar på vilken lön en kvinna med barn har och vilken lön en man med barn har, visar det sig att kvinnor har betydligt lägre lön än män. Exempelvis har en man med två barn 28 procent högre lön än en kvinna med två barn.

Det är inte acceptabelt. Civilekonomerna menar att arbetslivet måste få upp ögonen för och bekämpa de oförklarliga löneskillnaderna. Familj och karriär måste vara möjligt både för kvinnor och för män. Män tar fortfarande ut en betydligt mindre del av föräldraförsäkringen än kvinnor och i många fall tar kvinnor också ett större ansvar för hemmet. För att kvinnor och män ska ges lika möjligheter i arbetslivet måste också ansvaret för familjen bli mer jämlikt. Jag är också övertygad om att arbetsgivare i allmänhet instämmer i detta och inser det kloka i att underlätta för både män och kvinnor att göra karriär.

Helt klart är att vi nu fått mer kunskap och – inte minst – mer inspiration och ammunition i arbetet med En Jämställd Karriär.

Civilekonomerna - förbundet för ekonomer och civilekonomer

 

Mer kvinnligt ledarskap efterfrågas, men cheferna ska vara män

Benny Johanssons bild
mån, 2013-04-15 12:53 av Benny Johansson
Så kan det paradoxala resultatet i en undersökning gjord bland företaget Randstads anställda i 32 länder sammanfattas. Det är tidningen Metro som i fredags berättar om undersökningen.

Women in leadership: still a tough battle är titeln på rapporten ifråga. Resultatet är ganska jämnt vad gäller synen på män och kvinnor. Av de anställda är det 38% som anser att män är mer lämpade att leda företag och 40% anser att kvinnor är mer lämpade. Här finns intressanta geografiska skillnader - Kina, Hong Kong, Indien och Malaysia är de länder där de anställda i högst utsträckning anser att män är mer lämpade att leda företag, medan de anställda i Spanien, Chile och Mexico anser att kvinnor är mer lämpade för den uppgiften.

Sett över alla länder uppger 64% att företaget har fler män än kvinnor som chefer. Här utmärker sig Kina (90%), Indien (80%), Japan (78%) och Turkiet (75%), medan man i Norge, Polen och Sverige uppger att det är mer lika fördelning på män och kvinnor bland cheferna.

Men alla är inte nöjda med sakernas tillstånd. Särskilt i Kina och i Indien känner de anställda behov av fler kvinnliga chefer.

Av männen är det 47% som föredrar en manlig chef och 38% föredrar en kvinna som chef. Av kvinnorna föredrar 43% en chef som är man och 35% föredrar en kvinnlig dito. Personer under 24 år föredrar i högre utsträckning än genomsnittet kvinnor som chef. Sammanlagt är det 45% av de anställda som helst vill ha en man till chef och 36% en kvinna. Någon redovisning om hur de som tycker att kvinnor är mer lämpade för chefskap har svarat har jag inte funnit.

Även i denna fråga finns geografiska skillnader. Återigen utmärker sig Kina, Hong Kong, Indien och Singapore som har högsta talen i att föredra att män chefar över dem. Chile och Mexico föredrar att kvinnor är chefer.

Av de anställda tycker 73% att cheferna belönar män och kvinnor lika i likvärdiga arbetsuppgifter. Särskilt nöjd är man i Luxembourg och Malaysia, medan de i Japan och Tjeckien känner att lönesättningen mellan könen haltar.

I Australien, Kanada och USA är man duktigast på att uppmuntra kvinnor till ledande positioner, medans Ungern, Japan och Tjeckien i lägre utsträckning uppmuntrar kvinnor att ta ledande positioner.

Sverige tycks mest utmärka sig genom att ha den högsta andelen som aktivt söker nytt arbete, vilket 28% gör.

Hur kommer det sig då att man samtidigt kan anse att kvinnor är mer lämpade för chefsuppgifter och helst se en manlig chef? Cecilia Mannheimer, som är distriktschef på Randstad, tror att det har att göra med en rädsla att kvinnor ska vara mer hemma med sjuka barn och därför inte lika tillgängliga. Lovisa Sterner, som är chef på rekryteringsföretaget Nova, säger till Metro menar att normen är att chefen är en man. Däremot förknippar vi en rad egenskaper , som är positiva i ledarskap, med kvinnor: empati, lyhördhet och duktiga på att se och bekräfta. Många kvinnor som tillfrågas att ta chefsarbete tackar också nej, är hennes erfarenhet.

Nu ska man komma ihåg att denna undersökning rör ett specifikt företag. Men resultaten är ändå väldigt intressanta.

När det gäller förklaringar tror jag mer på Lovisa Sterners. Normen ser fortfarande ofta ut så att chefen är man. Det är väldigt intressant att konstatera den stora skillnaden mellan länderna i synsätt. Och att Sverige inte ligger främst, vilket tenderar att vara en vanlig uppfattning. I vart fall i Sverige. Dessutom är det positivt med Randstads undersökning att de sätter fingret på frågan. Det i sig är förmodligen en aktivitet som verkar positivt när det gäller möjligheter för kvinnor och män att kunna få och ta arbetsuppgifter som chef. På så vis kan det förhoppningsvis bli ett mindre tufft battle framöver.

Civilekonomerna - för en jämställd karriär.

God etablering trots lågkonjunktur men den jämställda karriären sackar

Benny Johanssons bild
tors, 2013-03-21 16:17 av Benny Johansson
Civilekonomerna mäter varje år, i samarbete med Föreningen Företagsekonomi i Sverige (FEKIS), hur det gått för de examinerade tre år efter examen. Efter tre år är man etablerad på arbetsmarknaden, många har t.o.m. haft tre arbeten. Några resultat ur rapporten presenteras och kommenteras av Civilekonombloggen.

Undersökningen Tre år efter examen avser situationen 2009. Då rådde det lågkonjunktur. Antalet ekonomstudenter har successivt ökat under en lång följd av år. Nu är det cirka 35 000 som studerar ekonomi. Den naturliga frågan är hur detta påverkat möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden.

Inte så mycket visar det sig till vår glädje. Nästan hälften har t.o.m. fått arbete innan studierna avslutats och 88% hade fått det inom sex månader. Den siffran har varierat under åren mellan 82% och 94%. Lägst var den 2003 under IT-kraschens dagar. Efter tre år är 95% i arbete. Det visar att den successiva utbyggnaden av antalet ekonomsstudenter inte nämnvärt har påverkat etableringen på arbetsmarknaden. Det rådde ju också en sämre konjunktur 2009.

Ekonomer är en grupp som arbetar för att meritera sig. 39% har studerat utomlands, vilket är en liten ökning jämfört med året innan. 14% har påbörjat eller avslutat en annan utbildning om minst 100p. Under studietiden har 31% förvärvsarbetat mer än 25%.

När studenterna tillfrågas vad de saknat i sin utbildning uppger 61% praktik. En tredjedel saknar träning i ledarskapsfrågor, 27% karriärplanering och likaledes 27% IT-verktyg. Allt detta skulle öka studenternas förmåga att etablera sig på arbetsmarknaden. Civilekonomerna arbetade för civilekonomexamen bl.a. för att den skulle ge möjlighet att bygga in management i utbildningarna.  Annars är man överlag nöjd med sin utbildning - 73% tycker att de har stor eller ganska stor nytta av utbildningen.

Det stora smolket i årets undersökning är att kvinnornas andel i chefsbefattningar minskar jämfört med föregående år. Kvinnorna har i högre utsträckning titlar som handläggare och assistent, medan männen tituleras analytiker eller specialister. Det är faktiskt 24% av männen mot 12% av kvinnorna som har chefsbefattningar efter tre år. VD eller företagsledare är 5% av männen och 1% av kvinnorna, för mellanchefer är det 6% respektive 2%.

Den tillbakagången är en stor besvikelse för oss som utgått ifrån att kvinnorna genom sin kompetens och att det är något fler kvinnor än män som examineras skulle på ett naturligt sätt ta sig in i chefsbefattningar. Så enkel är uppenbarligen inte världen och denna omständighet måste vi nu analysera och arbeta vidare med.

Civilekonomerna - för en jämställd karriär.

Sekelgamla löneskillnader fixas svårligen i löneförhandlingar

Benny Johanssons bild
mån, 2013-02-11 11:29 av Benny Johansson
I slutet av 1800-talet kunde de - ogifta - kvinnorna ta de första stegen ut på arbetsmarknaden. De fick lägre lön än männen. Dessa löneskillnader lever kvar, som Civilekonombloggen konstaterar och för också ett resonemang om dessa verkligen kan åtgärdas inom ramen för sedvanliga löneförhandlingar

Det är nyttigt att läsa historia. I helgen har jag ägnat mig åt Sveriges Historia 1830 - 1920, som tar tematiska grepp om utvecklingen. För mig som är född i det förra årtusendet känns det förra sekelskiftet inte så oerhört avlägset. Att läsa om arbetsmarknadens utveckling blir en väckar-klocka.

Kvinnornas formella möjligheter på arbetsmarknaden var då ytterligt begränsade, liksom möjligheterna till högre studier som började öppnas upp. Synen var att kvinnans område var hemmet, de saknade förmåga till logiskt tänkande och att behärska sina drifter. Mannens plats var det offentliga rummet, styrkan det logiska och abstrakta tänkandet och mannen ansågs kunna behärska sina drifter. Det har väl funnits en del tydliga exempel på motsatsen, men det tog inte den här analysen hänsyn till.

Lärarinneyrket skulle bli ett viktigt arbete för ogifta kvinnor. Lärarinnan sågs som den goda modern och på det viset kunde yrket fortfarande räknas till hemmets domän. Eftersom männen hade försörjningsbörda fick de högre löner. Så byggdes löneskillnaderna in. Den billigare arbetskraften var attraktiv för stat och kommun, så det var av statsfinansiella skäl som yrket feminiserades.

Kring 1900 kännetecknades arbetsmarknaden av en anstormning av kvinnor. Den billigare arbetskraften lockade arbetsgivare både i den privata och offentliga sektorn. Postverket, Televerket, statlig förvaltning, folkskolan, sjukvården, industriföretagens och den offentliga förvaltningens kontor är exempel på arbetsplatser som feminiserades.

Elin Wägner har, i boken Norrrtullsligan,  skrivit om ett gäng unga kvinnor som arbetade på kontor och hur deras vardag såg ut. Inte vid sekelskiftet, men ändå betecknande.  Idag skulle man nog snarast tala om utsatthet; sexuella trakasserier, problem att få ekonomin att gå ihop. En stockholmsskildring som också är läsvärd av det skälet och det pigga språket.

Redan vid denna tid grundades alltså fenomenet med den segregerade svenska arbetsmarknaden. Idag handlar diskussionen mycket om hur s.k. felavlönade grupper ska få en rimlig lönesättning och hur den ska se ut. Lärarna fick ett avtal som för första året översteg den s.k. normen som sätts av den konkurrensutsatta sektorn. I längden är det ohållbart att tro att det går att höja stora gruppers lönenivå inom ramen för löneförhandlingar. Dessa kan knappast vara botemedlet mot sekelgamla försyndelser.

Det går inte heller att höja gruppers löner utan att det kostar pengar, något som inte verkar stå helt klart för ansvariga inom dessa sektorer. De pengarna bör satsas på att inrätta tjänster med en annan lönestruktur än idag. Och det bör vara en process som går vid sidan av löpande avtalsförhandlingar.

Civilekonomerna - för en jämställd karriär!

Oförklarligt ojämställt

Benny Johanssons bild
tis, 2013-01-29 10:39 av Benny Johansson
En jämställd karriär är temat för Civilekonomerna under 2013. Trots många års arbete står jämställdheten och stampar och det finns också tecken på tillbakagång. I denna krönika funderas kring varför det är så.

Civilekonomernas Robert Lundin, som är marknadsansvarig, funderar i följande krönika till Nyckeltalsinstitutet om varför jämställdhetsarbetet inte går i mål. Robert har varit vänlig nog att låta mig återge den här i Civilekonombloggen:

I vårt samhälle och vårt dagliga liv accepterar vi vissa risker och tillstånd som en naturlig del. Det vore opraktiskt att gå omkring och oroa sig för saker som man ändå inte kan påverka. Det finns 4,5 miljoner bilar samtidigt som 5000 personer skadas allvarligt och några hundra dör varje år i trafiken. Inga trevliga saker men det är uppenbarligen ett samhälle vi accepterar, där risker inte helt går att eliminera. Man kan ju låta bilen stå men vem orkar. Nollvisioner är en god intention men det finns - när tiden går och framstegen blir blygsammare - nästan något underförstått: det är tanken som räknas.

 

Efter denna analogi från bilvärlden – ett grepp som brukar fungera – kan man gå till ett för oss angeläget samhälleligt tema: jämställdhet.

 

Sveriges anses vara ett av världens mest jämställda länder vilket i sig är hedersamt. Olika drivkrafter har under 1900-talet fram till idag skapat ett samhälle som i varje fall inte är sämre än något annat land när det handlar om att ge kvinnor samma möjligheter som män. Nollvisionen känns nästan uppnådd, och en nöjd mättnadsfas gör att det sista finliret inte känns lika brådskande. Samtidigt finns en tendens att relatera jämställdhet till i värsta fall utopiskt 70-tal, ett begrepp som haft sin chans, eftersom det funnits så länge. Håller du med? Nja?

 

En effektiv gradmätare som alla förstår är lön. År 2012 gav Civilekonomerna ut den senaste rapporten Lön efter utbildning och kompetens där vi återigen kunde konstatera att det bland civilekonomer finns löneskillnader mellan män och kvinnor som inte går att förklara med annat än att det sker en diskriminering på grund av kön. Skillnaden har till och med ökat inom ett antal branscher sedan förra mätningen 2009. Den oförklarade löneskillnaderna uppgår till 14 % i den privata sektorn i sin helhet. Vi vet att kvinnor dessutom tar längre föräldraledigt vilket kan inverka negativt på deras karriärutveckling, och de slår i ett lönetak förr eller senare.

 

Är detta rimligt, även om vi är bäst i världen? Hur känns nollvisionen då? Civilekonomernas uppfattning är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar för inflytande och ansvar inom alla områden, i alla yrken och befattningar, samt få lika lön för lika eller likvärdiga arbeten. Vi ser därför allvarligt på de oförklarade löneskillnader som vi har blottlagt i statistiken.

 

Man kan då undra över varför – när vi nu nått så långt - det sista finliret ska vara så svårt. Det kan bero på uppgivenhet inför uppgiften: det går inte för att … Det kan bero på omedvetenhet: jag visste inte att det faktiskt såg ut så ... Det som brukar vara motiverande för att orka fram till målsnöret är att påvisa sakernas tillstånd, och ställa sig frågan: vill du att din fru/dotter/mor förtjänar en lägre lön och sämre karriärmöjligheter än en annan? Finns det insikt finns det en vilja. Finns det en vilja finns det en väg. Det Nyckeltalsinstitutet och andra bidrar med genom att mäta, belysa och ifrågasätta är kanske det som behövs för att vilja vara mer än bara bäst bland de sämsta. Det går att påverka - om man vill.

 

 

En jämställd karriär är vårt tema för 2013

Benny Johanssons bild
ons, 2013-01-09 08:33 av Benny Johansson
Civilekonombloggen ger idag några inblickar i Civilekonomernas verksamhet det kommande året.

Arbetsåret 2013 har precis lämnat startblocket. Det är alltid spännande att möta ett nytt år. Allt är dock  inte nytt i verksamheten. Civilekonomernas starka fokus på den individuella medlemsservicen kommer att fortsätta. Medlemmarna har återigen gett oss ett väldigt gott betyg (all-time high) för servicen i våra jourer. Det värmer och det sporrar!

Jämställdhetsfrågor är viktiga för Civilekonomerna. Vi har gjort undersökningar om osakliga löneskillnader, som underlag för opinionsbildning och olika aktiviteter. Analysen av fjolårets lönestatistik (som pågår) visar att männen återigen drar ifrån redan när det gäller ingångslöner. Det kommer vi att ägna särskild uppmärksamhet åt. Föräldraledighet är en annan viktig fråga som vi uppmärksammat och kommer att uppmärksamma. Frågorna kring karriärens villkor är så betydelsefulla att förbundsstyrelsen beslutat att det övergripande temat för verksamheten 2013 ska vara: En jämställd karriär.

Utbildningsfrågor är förstås ständigt i fokus. God kvalitet i utbildningen är en hörnstolpe för ekonomernas hela renommé på arbetsmarknaden. Arbetet för en hög kvalitet gynnar därför alla. Inte minst alla de organisationer där ekonomer verkar. I mars kommer vi att arrangera en debatt som fokuserar på grundskolans och gymnasiets roll. Med bristande resurser till den högre utbildningen är det viktigt att studenterna har goda kunskaper med sig in på universitet och högskolor. Hur det ser ut med det och hur det påverkar ekonomutbildningarna ska vi diskutera en eftermiddag.

arbetsmarknaden är det oroligt. Vi såg många varsel i slutet av 2012 och även civilekonomer är berörda. Även om arbetslösheten bland ekonomer är förhållandevis låg såg vi att fler och fler behövde använda förbundets inkomstförsäkring. För december månad var siffrorna låga. Det är bra. Om det är ett trendbrott eller ett tillfälligt hack i kurvan återstår att se. Förra året inleddes med ett osedvanligt högt tal för nya i inkomstförsäkringen. I den här situationen skall det också föras centrala förhandlingar om löner och villkor. Först ut är industrin, som sedan följs av övriga sektorer. Det kommer att ta våra krafter i anspråk framöver.

I november har Civilekonomerna fullmäktige. Det är förbundets högsta beslutande organ, som fattar beslut om verksamheten, såväl genomförd (som ska diskuteras och godkännas) och kommande. Avgifter ska fastställas, styrelse ska väljas etc. November verkar långt borta, men förberedelsarbetet har redan startat. Det blir en viktig fråga för styrelsen under året.

På det mer jordnära planet har vi en flytt av förbundskansliet på agendan. Förbundet växer och våra lokaler är inte längre ändamålsenliga. Den konkreta planeringen startar nu (alldeles om en stund) och i juni finns vi på plats i nya lokaler. De nya lokalerna ligger inte långt ifrån det nuvarande kontoret, så det invanda resmönstret för förtroendemän, medlemmar, besökare och anställda påverkas inte.

Den 1 mars börjar också min efterträdare, Jens Jacobsson. De senaste och närmaste dagarna ägnar jag bl.a. åt att göra introduktionsprogram och en struktur för allt det som ska lämnas över vad gäller förbundsarbetet.

Önskemålet framför allt just nu är naturligtvis att konjunkturen skall vända och att medlemmarna kan fortsätta att, med Civilekonomernas stöd och service, göra goda karriärer på jämställda villkor.

Civilekonomerna - förbundet för akademiskt utbildade ekonomer

Jämställdheten trampar vatten

Benny Johanssons bild
tors, 2012-11-22 11:33 av Benny Johansson
Jämställdheten trampar vatten, säger Statistiska Centralbyrån (SCB) medan Konjunkturinstitutet (KI) ser att kvinnornas position på arbetsmarknaden stärkts, men det s.k. lönegapet ökar relativt kraftigt i de högsta inkomstgrupperna. Ändå har skillnaden minskat sedan år 2000.

Att jämställdheten trampar vatten är en slutsats SCB drar utifrån sin sammanställning På tal om kvinnor och män. Det är preskriberat nu, men som aktiv i Saco/Sr-föreningen på SCB var jag en gång i tiden med om att driva på för att just På tal om kvinnor och män skulle ges ut.

SCB och KI studerar delvis olika saker. Det är fortfarande så att kvinnor lägger ner mer tid på familj och barn. Under 2011 tog kvinnorna ut 76% av föräldraledighetsdagarna och männen 24%. Män och kvinnor arbetar ungefär lika mycket, men männen får betalt för allt sitt arbete. Kvinnorna lägger i högre utsträckning sin tid på det obetalda hemarbetet.

Endast 13% av kvinnorna och 12% av männen återfinns i yrken med jämn könsfördelning. Nu är ju inte civilekonom ett yrke, men könsfördelningen är jämn. Kvinnornas andel ligger nu strax över 50%. Dessutom kan vi se att bland medlemmar i åldern 25 -44 år, som är chefer så är andelen kvinnor 49%. Det tyder på att kompetens är utslagsgivande - inte kön!

KI gör årligen en omfattande Lönebildningsrapport. Den behandlar särskilt i år lönegapet mellan män och kvinnor. Det oförklarade lönegapet är större för tjänstemän än för arbetare. Mellan 2000 och 2011 har det oförklarade lönegapet minskat något.  Där ser vi på Civilekonomerna tyvärr en annan bild. De undersökningar vi gjort på 2000-talet om Lön efter utbildning och kompetens visar på fortsatt stora löneskillnader, som dessutom ökat inom ett antal branscher och avtal.

KI gör en väldigt intressant analys kring det s.k. glastaket och konstaterar att det finns en tydlig glastakseffekt. Jämförelser med USA visar att den t.o.m. är högre i Sverige. Glastakseffekten innebär att lönegapet mellan kvinnor och män är störst för de högsta inkomstgrupperna. Skillnaden är speciellt stor i den översta decilen bland tjänstemän i privat sektor. Hit hör många av Civilekonomerna medlemmar.

Även om jämställdheten i vissa avseenden rört sig i positiv riktning har den tyvärr i andra rört sig i negativ riktning. Här har Civilekonomerna en uppgift i att fortsätta kartlägga, presentera fakta och sprida opinion. Det kommer vi att göra.

Civilekonomerna -samlar Sveriges ekonomer i 75 år.

Oförklarade löneskillnader ökar inom flera branscher

Benny Johanssons bild
fre, 2012-06-29 13:21 av Benny Johansson
Civilekonomerna har återigen undersökt förhållandet mellan kvinnors och mäns löner. Resultatet redovisas i en ny rapport, som också belyser effekten av föräldraledighet. Grundmaterialet är Civilekonomernas löneenkät till medlemmarna.

Civilekonomernas uppfattning är att kvinnor och män ska dela inflytande och ansvar inom alla områden, i alla yrken och befattningar, samt få lika lön för lika eller likvärdiga arbeten. Vi ser därför allvarligt på de oförklarade löneskillnader som kommer fram i vår undersökning Lön efter utbildning och kompetens. Vi kommer  självfallet att fortsätta att syna och ifrågasätta rekryterings- och lönesättningsprocesser som ger upphov till fortatt lönediskriminering. Dialogen med olika arbetsgivarorganisationer kommer också den att fortsätta. Undersökningsresultatet är också ett viktigt redskap för medlemmarna själva i sina löneförhandlingar.

Vår undersökning visar att en anledning till löneskillnader mellan män och kvinnor är att män i högre utsträckning finns representerade på de högsta befattningarna och kvinnorna i lägre befattningar. Skillnader i ålder och det förhållandet att kvinnor i större utsträckning arbetar i branscher och arbetsområden där genomsnittslönerna är lägre är förklaringar till löneskillnaderna. Särskilt allvarligt ser vi på det faktum att det inom vissa avtalsområden finns stora löneskillnader inom olika befattningar.

De oförklarade löneskillnaderna har inom flera avtalsområden, till skillnad från fallet på sektorsnivå, ökat under tidsperioden 2005-2011. Det är både oförståeligt och oacceptabelt. De oförklarade löneskillnaderna har bl.a. ökat inom avtalsområdena Sveriges verkstadsindustrier, Svensk Handel och Telecom. Inom IT har inga större förändringar skett mellan åren, de oförklarade löneskillnaderna var år 2011 kvar på samma nivå som åren 2005

och 2008. Inom Industri och kemi, stat, kommuner och landsting hade de oförklarade löneskillnaderna minskat mellan åren 2005-2011.

Inom avtalsområdena Svensk Handel och Sveriges verkstadsindustrier var effekterna av befattning och erfarenhet större än i övriga avtal. Inom dessa avtalsområden var dels andelen kvinnor på högre chefspositioner lägre än i övriga avtal och branscher. Dessutom var kvinnornas medelålder lägre än männens medelålder både i jämförelse med männen i samma bransch och totalt sett. Stora skillnader på 10-14 procent i medianlöner mellan kvinnor och män inom befattningar kan konstateras inom dessa avtal både för

Även inom avtalsområdet bank kan vi konstatera ökande oförklarade löneskillnader. Inom bankbranschen var medelåldern relativt jämn mellan könen. Likaså var befattningsskillnaderna relativt små. År 2011 hade kvinnorna 45 procent av chefsbefattningarna inom branschen.

Det finns mycket information att hämta i Civilekonomernas senaste rapport. Tyvärr finns det mycket arbete att utföra för att uppnå det självklara: Lika lön för lika eller likvärdiga arbeten! Några branscher har en hemläxa att göra!

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer, inklusive revisorer, i 75 år.

chefsbefattningar och för projektledarbefattning/handläggarbefattning.

Föräldralediga kvinnliga chefer gynnas lönemässigt

Benny Johanssons bild
tis, 2012-05-08 14:36 av Benny Johansson
Civilekonomerna har undersökt hur föräldraledigheten påverkar karriären för våra kvinnliga medlemmar. Undersökningens svarsfrekvens var 57%.

Att föräldraledighet bromsar karriären för många kvinnor får Civilekonomerna ofta signaler om. Det är naturligt eftersom det är när medlemmar behöver vår assistans som de hör av sig. Vi blev därför nyfikna på hur det ser ut för medlemmarna som helhet och gjorde en postal enkät.

Glädjande nog visar det sig att kvinnor som har en chefsposition inte nödvändigtvis hamnar i sämre läge eller bemöts negativt vid föräldraledighet. Runt 60% uppgav att beskedet att de skulle vara föräldralediga togs emot positivt. Kvinnor i chefsbefattning, men utan personalansvar, uppgav i 84% av fallen att de bemötts positivt.

När det gäller löner anser var tredje kvinna utan chefsbefattning att föräldraledigheten påverkat löneutvecklingen negativt. Däremot säger bara 16% av de kvinnliga cheferna samma sak. Skulle ett chefskap vara ett sätt att minska risken för en sämre löneutveckling vid föräldraledighet? I så fall finns det en bra väg att vandra för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män!

Dessa data återges av CFO World, som också citerar vår utredare Sara Lindberg.

Ibland glömmer man bort att arbetet med att påverka attityderna till föräldraledighet och karriär har pågått länge och förhoppningsvis gett vissa resultat. För många år sedan (första halvan av 90-talet för att vara sanningsenlig), när jag som ombudsman hade ansvar för jämställdhet och kvinnliga nätverk i förbundet, mötte jag en äldre direktör i den skogliga branschen. Han drev den då lite djärva ståndpunkten att föräldraledighet inte var ett hinder i verksamheten. Han menade att männen deltog i ledarskapskurser över längre tid och var frånvarande från arbetet, men att det inte sågs som ett bekymmer. Längre frånvaro som är känd i förväg går att planera för var hans tes.

Hans och andras insatser har förhoppningsvis lett oss till mer rimliga synsätt. Nu väntar vi med spänning på den analys av löneskillnader mellan kvinnor och män som förbundet gör för tredje gången. Det finns anledning för Civilekonombloggen att återkomma till ämnet.

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.

Ojämställd eller felavlönad?

Benny Johanssons bild
tis, 2011-07-12 12:59 av Benny Johansson
LO kommer att driva kravet på jämställda löner i den kommande avtalsrörelsen. Det kom fram i Almedalen när avtalsrörelsen diskuterades. När Civilekonomerna talar om osakliga löneskillnader menar vi förhållandet att män och kvinnor lönesätts olika i lika eller likvärdigt arbete. LO talar om strukturella löneskillnader, och det är inte samma sak.

De strukturella löneskillnaderna gör att kvinnodominerade yrken har en lägre lönenivå än mansdominerade. Lönesättningen måste dock ytterst bero på befattningarnas krav på utbildning, kompetens, erfarenhet, svårighetsgrad mm. Att sätta ett direkt likhetstecken mellan olika yrken utan denna analys underlättar inte arbetet för en relevant lönesättning. Det finns då inget material som säger att lönesättningen är felaktig i ett sakligt perspektiv.

Kostnaderna för att höja stora grupper relativt andra på en och samma gång blir väldigt höga. Det är sannolikt ett skäl till att det arbetet hittills inte lett till någon påtaglig förändring av relativlönerna. En grupp som tycks vara på väg att lyckas med detta är sjuksköterskorna. Det arbetet förtjänar att studeras av de som önskar ändra sin grupps relativa lön.

Extra satsningar utöver ett angivet utrymme är naturligtvis en metod som innebär att kostnaderna inom den sektorn ökar. Ofta talar vi om grupper i offentlig tjänst. Sådana satsningar riskerar i slutändan att leda till att det "märke" som sätts inom industrin blir överspelat. Då faller syftet med Industriavtalet och risken är en inflationsekonomi. Det gynnar ingen.

Andra sektorer kan inte heller "avstå" från pengar. Det finns inga hemliga rör mellan branscherna,  som jag tror Anders Weihe (förhandlingschef på Teknikföretagen) sa,  i ett panelsamtal i Almedalen.

Industriavtalet sades upp av Teknikarbetsgivarna bl.a. av det skälet att de upplevde att deras tak blev en annans golv. Nu finns det ett nytt Industriavtal på  plats. Det är viktigt att den internationellt konkurrensutsatta industrin och tjänstesektorn definierar vilken löneökningstakt som landets konkurrenskraft tål. Allt annat är dåligt hur välmenande syften man än anser sig ha.