• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

jämställd karriär

Nya fakta kan hjälpa jämställdheten på traven

Benny Johanssons bild
tors, 2013-04-25 14:32 av Benny Johansson
En kvalitativ studie som Civilekonomerna beställt visar på olika sätt att löneförhandla. En annan studie visar att två barn bromsar karriären, men enbart för kvinnorna. Med dessa fakta kan jämställdhetsdiskussionerna föras ett steg djupare.

Under flera år har Civilekonomerna arbetat med att beräkna osakliga löneskillnader och opinionsbilda om dessa i syfte att nå en jämställd karriär. Flera rapporter under åren har visat på oförklarade löneskillnader. Dessa är olika stora i olika branscher och vi har haft djupgående diskussioner med olika arbetsgivarorganisationer, som ofta varit engagerade i att arbeta för att osakliga löneskillnader ska elimineras.

Tyvärr har vi inte sett någon förbättring. Det finns inte heller någon tendens att löneskillnader minskar. Redan Tre år efter examen tjänar männen mer än kvinnorna. Detta i en annars  ganska jämställd grupp – lite mer än hälften är kvinnor.

Har män och kvinnor olika sätt att förhandla? frågade vi oss. Civilekonomerna har därför gjort en kvalitativ studie ”Varför tjänar kvinnor mindre än män?”. Den refererades idag i SvD under rubriken Slarva inte bort ditt viktigaste samtal.

Rapportförfattarna sa vid genomgången att det fanns få studier att jämföra med. Det var glädjande, tycker jag, att känna att Civilekonomerna här kan bidra till ökad kunskap.

Studien indikerar att det finns fog för våra funderingar. Om man kategoriserar medlemmar i en skala passiv till aktiv tenderar kvinnor att återfinnas i skalans passiva del och männen i den aktiva. Det påverkar naturligtvis resultatet av förhandlingarna.

Däremot är det inte bara så enkelt att kvinnor tränar sig till att ha en mer offensiv förhandlingsstil. Det kan vara så att chefer har en tendens att tycka att offensiva män är vad de förväntar sig, men att offensiva kvinnor är besvärliga.

Här handlar det mycket om attityder och där kan Civilekonomerna fördjupa dialogen med arbetsgivarnas organisationer så att lönesättande chefer uppmärksammas på vilka värderingar som styr. Tydliga lönekriterier kan också vara en väg. Men studien indikerar också att träning i lönesamtal och löneförhandling, gärna redan under studietiden, är viktigt. I den delen kan Civilekonomerna bidra.

Värderingar spelar också roll i hur föräldraledighet bedöms. I en studie bland landets alla civilekonomer utförd av SCB, och publicerad i GP idag under rubriken Barn bromsar karriären men bara för kvinnor, visar det sig att när vi rensar för skillnader i befattning, erfarenhet och övriga lönepåverkande faktorer och bara tittar på vilken lön en kvinna med barn har och vilken lön en man med barn har, visar det sig att kvinnor har betydligt lägre lön än män. Exempelvis har en man med två barn 28 procent högre lön än en kvinna med två barn.

Det är inte acceptabelt. Civilekonomerna menar att arbetslivet måste få upp ögonen för och bekämpa de oförklarliga löneskillnaderna. Familj och karriär måste vara möjligt både för kvinnor och för män. Män tar fortfarande ut en betydligt mindre del av föräldraförsäkringen än kvinnor och i många fall tar kvinnor också ett större ansvar för hemmet. För att kvinnor och män ska ges lika möjligheter i arbetslivet måste också ansvaret för familjen bli mer jämlikt. Jag är också övertygad om att arbetsgivare i allmänhet instämmer i detta och inser det kloka i att underlätta för både män och kvinnor att göra karriär.

Helt klart är att vi nu fått mer kunskap och – inte minst – mer inspiration och ammunition i arbetet med En Jämställd Karriär.

Civilekonomerna - förbundet för ekonomer och civilekonomer

 

Mer kvinnligt ledarskap efterfrågas, men cheferna ska vara män

Benny Johanssons bild
mån, 2013-04-15 12:53 av Benny Johansson
Så kan det paradoxala resultatet i en undersökning gjord bland företaget Randstads anställda i 32 länder sammanfattas. Det är tidningen Metro som i fredags berättar om undersökningen.

Women in leadership: still a tough battle är titeln på rapporten ifråga. Resultatet är ganska jämnt vad gäller synen på män och kvinnor. Av de anställda är det 38% som anser att män är mer lämpade att leda företag och 40% anser att kvinnor är mer lämpade. Här finns intressanta geografiska skillnader - Kina, Hong Kong, Indien och Malaysia är de länder där de anställda i högst utsträckning anser att män är mer lämpade att leda företag, medan de anställda i Spanien, Chile och Mexico anser att kvinnor är mer lämpade för den uppgiften.

Sett över alla länder uppger 64% att företaget har fler män än kvinnor som chefer. Här utmärker sig Kina (90%), Indien (80%), Japan (78%) och Turkiet (75%), medan man i Norge, Polen och Sverige uppger att det är mer lika fördelning på män och kvinnor bland cheferna.

Men alla är inte nöjda med sakernas tillstånd. Särskilt i Kina och i Indien känner de anställda behov av fler kvinnliga chefer.

Av männen är det 47% som föredrar en manlig chef och 38% föredrar en kvinna som chef. Av kvinnorna föredrar 43% en chef som är man och 35% föredrar en kvinnlig dito. Personer under 24 år föredrar i högre utsträckning än genomsnittet kvinnor som chef. Sammanlagt är det 45% av de anställda som helst vill ha en man till chef och 36% en kvinna. Någon redovisning om hur de som tycker att kvinnor är mer lämpade för chefskap har svarat har jag inte funnit.

Även i denna fråga finns geografiska skillnader. Återigen utmärker sig Kina, Hong Kong, Indien och Singapore som har högsta talen i att föredra att män chefar över dem. Chile och Mexico föredrar att kvinnor är chefer.

Av de anställda tycker 73% att cheferna belönar män och kvinnor lika i likvärdiga arbetsuppgifter. Särskilt nöjd är man i Luxembourg och Malaysia, medan de i Japan och Tjeckien känner att lönesättningen mellan könen haltar.

I Australien, Kanada och USA är man duktigast på att uppmuntra kvinnor till ledande positioner, medans Ungern, Japan och Tjeckien i lägre utsträckning uppmuntrar kvinnor att ta ledande positioner.

Sverige tycks mest utmärka sig genom att ha den högsta andelen som aktivt söker nytt arbete, vilket 28% gör.

Hur kommer det sig då att man samtidigt kan anse att kvinnor är mer lämpade för chefsuppgifter och helst se en manlig chef? Cecilia Mannheimer, som är distriktschef på Randstad, tror att det har att göra med en rädsla att kvinnor ska vara mer hemma med sjuka barn och därför inte lika tillgängliga. Lovisa Sterner, som är chef på rekryteringsföretaget Nova, säger till Metro menar att normen är att chefen är en man. Däremot förknippar vi en rad egenskaper , som är positiva i ledarskap, med kvinnor: empati, lyhördhet och duktiga på att se och bekräfta. Många kvinnor som tillfrågas att ta chefsarbete tackar också nej, är hennes erfarenhet.

Nu ska man komma ihåg att denna undersökning rör ett specifikt företag. Men resultaten är ändå väldigt intressanta.

När det gäller förklaringar tror jag mer på Lovisa Sterners. Normen ser fortfarande ofta ut så att chefen är man. Det är väldigt intressant att konstatera den stora skillnaden mellan länderna i synsätt. Och att Sverige inte ligger främst, vilket tenderar att vara en vanlig uppfattning. I vart fall i Sverige. Dessutom är det positivt med Randstads undersökning att de sätter fingret på frågan. Det i sig är förmodligen en aktivitet som verkar positivt när det gäller möjligheter för kvinnor och män att kunna få och ta arbetsuppgifter som chef. På så vis kan det förhoppningsvis bli ett mindre tufft battle framöver.

Civilekonomerna - för en jämställd karriär.