• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

industrin

Ojämställd eller felavlönad?

Benny Johanssons bild
tis, 2011-07-12 12:59 av Benny Johansson
LO kommer att driva kravet på jämställda löner i den kommande avtalsrörelsen. Det kom fram i Almedalen när avtalsrörelsen diskuterades. När Civilekonomerna talar om osakliga löneskillnader menar vi förhållandet att män och kvinnor lönesätts olika i lika eller likvärdigt arbete. LO talar om strukturella löneskillnader, och det är inte samma sak.

De strukturella löneskillnaderna gör att kvinnodominerade yrken har en lägre lönenivå än mansdominerade. Lönesättningen måste dock ytterst bero på befattningarnas krav på utbildning, kompetens, erfarenhet, svårighetsgrad mm. Att sätta ett direkt likhetstecken mellan olika yrken utan denna analys underlättar inte arbetet för en relevant lönesättning. Det finns då inget material som säger att lönesättningen är felaktig i ett sakligt perspektiv.

Kostnaderna för att höja stora grupper relativt andra på en och samma gång blir väldigt höga. Det är sannolikt ett skäl till att det arbetet hittills inte lett till någon påtaglig förändring av relativlönerna. En grupp som tycks vara på väg att lyckas med detta är sjuksköterskorna. Det arbetet förtjänar att studeras av de som önskar ändra sin grupps relativa lön.

Extra satsningar utöver ett angivet utrymme är naturligtvis en metod som innebär att kostnaderna inom den sektorn ökar. Ofta talar vi om grupper i offentlig tjänst. Sådana satsningar riskerar i slutändan att leda till att det "märke" som sätts inom industrin blir överspelat. Då faller syftet med Industriavtalet och risken är en inflationsekonomi. Det gynnar ingen.

Andra sektorer kan inte heller "avstå" från pengar. Det finns inga hemliga rör mellan branscherna,  som jag tror Anders Weihe (förhandlingschef på Teknikföretagen) sa,  i ett panelsamtal i Almedalen.

Industriavtalet sades upp av Teknikarbetsgivarna bl.a. av det skälet att de upplevde att deras tak blev en annans golv. Nu finns det ett nytt Industriavtal på  plats. Det är viktigt att den internationellt konkurrensutsatta industrin och tjänstesektorn definierar vilken löneökningstakt som landets konkurrenskraft tål. Allt annat är dåligt hur välmenande syften man än anser sig ha.

 

 

 

Snabbt avtal inom industrin, men hur snabbt?

Gästs bild
tors, 2010-03-04 11:46 av Gäst
Att parterna nu har bråttom att förhandla fram ett nytt avtal med OpOs hjälp är helt uppenbart. Men frågan är hur bråttom man har? När måste ett avtal finnas klart? Här försöker jag mig på en liten räkneövning kring hur lång tid parterna faktiskt har. Slutsats: jag tror att ett nytt avtal finns på plats efter helgen den 13-14 mars. Vad tror ni?

I dagens upplaga av  DN skriver Cecilia Jacobsson en intressant artikel om läget just nu i avtalsförhandlingarna (artikeln finns dock endast i pappersversionen, ej på webben). I artikeln berättar hon bland annat att OpO nu, enligt hennes uppgifter,  lämnat över ett första förslag till parterna, en skiss om hur ett avtal kan komma att se ut.  OpO väntar således på respons på detta förslag men gissningen är att förhandlingarna nu kommer ta fart i ett högt tempo.

Som jag tidigare berättat är den absoluta ambitionen ifrån parterna att detta avtal för industrin ska vara vägledande för övriga branscher. Det ska som man säger "sätta märket".  Näst i tur bland de tunga avtalsområdena står då handelssektorn vars avtal går ut samtidigt som  industrins avtal, alltså den sista mars. Man vill till varje pris undvika att detta avtal löper ut utan att ett nytt avtal är träffat, att det ska bli sk "avtalslöst tillstånd" och därmed fritt fram för parterna att vidta stridsåtgärder. Då riskerar man nämligen att Handelsanställdas förbund tar ut sina medlemmar i strejk from den 1 april, något som skulle påverka den viktiga påskhandeln och ge ett enormt ekonomiskt avbräck för handelssektorn.

När måste därför ett avtal inom industrin finnas klart? Jag ska försöka mig på att göra en egen  logisk  räkneövning bakifrån...  För att ta ut de anställda i strejk måste man ju enligt MBL varsla motparten om detta senast 7 arbetsdagar i förväg. Det betyder att Handelsanställdas förbund, om de vill ta ut sina medlemmar i strejk från den 1 april, måste varsla arbetsgivarna  senast den 23 mars.  Senast  måndagen den  22 mars måste alltså ett nytt avtal finnas undertecknat på bordet för att förhindra ett sånt varsel. På Handelsanställdas förbunds hemsida kan man också mycket riktigt läsa att man satt ut  förhandlingsdagar, med inkallad delegation,  den 16 och 17 mars. Detta uppenbart i syfte att slutförhandla avtalet, min anmärkning.  Rimligtvis måste då, för att man ska ha en chans att förhandla vidare inom handelssektorn, ett nytt avtal inom industrin bli klart innan dess. 

Min kvalificerade gissning, efter denna räkneövning, är därför att vi ser en slutförhandling av avtalet inom industrin helgen den 13-14 mars och ett nytt avtal klart väldigt snart efter det, kanske redan samma helg. Vad tror ni?