• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

Fördelar med kollektivavtal

Hur det var och hur det kan bli

Benny Johanssons bild
tors, 2012-04-19 08:15 av Benny Johansson
Uppnådda framgångar upplevs snart som självklara och en del av vardagens fundament. Vi som arbetar med fackliga frågor vet att så inte är fallet. Att förklara att löner inte höjs av sig själva, att pensionerna inte räcker långt om inte avtalspensionerna funnes, att semesterregler förbättras i avtal - för att ta några exempel - måste ständigt pågå. Idag tänker jag berätta hur det såg ut 1948. Det är en bild av hur det var, men inte en helt orimlig bild av hur det skulle kunna bli igen.

Då, 1948, var anställningsförhållandena för tingsnotarier och andra helt oordnade.  Det beskrivs i en intervju med en kvinnlig jurist, gjord 1974 när hon var rådman i Stockholm.

Vid Stockholms tingsrätt var notarierna i princip oavlönade (begreppet ungdomslön var nog inte uppfunnet). I början av karriären kunde man tilldelas en gratifikation på några hundra kronor i kvartalet. Mot slutet av tjänstgöringen utdelades arvoden (ca 400 kronor per månad) till vissa notarier. Följden blev att de flesta var tvungna att dubbelarbeta (en subtil form av arbetslivsanknytning) för att klara försörjningen. Det medförde att arbetsdagar om 12 timmar sex dagar i veckan inte tillhörde ovanligheterna (lediga lördagar kom som bekant mycket senare, men kan snabbt förvandlas till arbetstid för akademiker med mycket arbete och mycket ansvar).

Den låga grundlönen kunde bättras på med vikariatsersättning, men endast om man förordnades för sju sammanhängande dagar. Man skulle alltså förordnas även för den arbetsfria söndagen...

Avlönad semester existerade inte, men icke-ordinarie ledamöter hade ändå ingen möjlighet att ta ut semester på sommaren. I oktober eller november fanns det möjlighet för dem att vara lediga. De flesta väntade att få en ordinarie tjänst först i 50-årsåldern.

Situationen ledde fram till att fackligt verksamhet startade. Men några legala stridsåtgärder fanns inte. De unga juristerna beslutade att samtliga skulle säga upp sig. Det gjorde också alla, vilket var ett vågspel eftersom de riskerade att utestängas från domarbanan i framtiden.

Det är lätt att tycka att allt detta hör en grå forntid till och saknar aktualitet idag. Så är inte fallet. Utan fackliga organisationer skulle Montesquieus maktdelningslära sakna tillämpning på arbetsmarknaden. Även i moderna avtal ska det finnas en balans mellan olika intressen.

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år!

Kollektivavtal - what's in it for you?

Gästs bild
ons, 2009-11-04 14:22 av Gäst
Vad tjänar du som anställd tjänsteman på att ditt företag har kollektivavtal?

Det är lätt att tro att kollektivavtalet bara handlar om vilka löneökningsnivåer som man ”ska ha rätt till”… Faktum är att kollektivavtalen innehåller så mycket mer! Utöver regler om löneökningar och rätten till lönesamtal så finns här exempelvis regler om

  • övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid
  • fler semesterdagar än semesterlagen
  • semestertillägg
  • föräldralön som fyller ut föräldrapenningen
  • arbetstidsförkortning
  • omställningsförsäkring om man blir övertalig
  • kompetensutveckling
  • sjukförsäkring
  • tjänstepension

TCO har till exempel en räknesnurra som visar värdet av kollektivavtalet för den enskilde individen. En snabb sökning där visar att för en genomsnittlig civilekonom, som tjänar 35 000 kr/månad och jobbar 5 timmar övertid i månaden, är kollektivavtalet värt mer än 80.000 kr per år.

80 000 kr per år! Det är inte småpotatis det! Min bild är dock att de flesta är rätt omedvetna om vilka fördelar kollektivavtalet ger och hur stor den ekonomiska effekten faktiskt blir. Ställ därför frågan nästa gång du söker jobb: ”Har ni kollektivavtal?” Det kan göra stor skillnad i din plånbok!