• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

flexicurity

Danmark är inget idealland

Benny Johanssons bild
tors, 2011-09-29 07:25 av Benny Johansson
Danmark utmålas av en del debattörer som närmast ett paradisiskt land. Ungdomsarbetslösheten är låg. Det beror på att det inte finns någon lag om anställningsskydd med besvärande turordningsregler. Sägs det. Men dansk ekonomi brottas med betydande problem och unga akademiker dansar inte på rosor.

Den danska ungdomsarbetslösheten är låg i jämförelse med Sverige och andra länder. En del förklarar det med flexicurity, där arbetsgivarens flexibilitet att säga upp helt fritt kombineras med ekonomisk trygghet genom hög arbetslöshetsersättning. Märkligt då att detta sesam öppna dig inte gynnar de nyexaminerade akademikerna, kan man  tycka. Generella regler som gynnar anställning borde rimligen inte bara gynna personer med lägre utbildning.

För nyexaminerade i Danmark ligger arbetslösheten på mellan 27 procent och, för vissa grupper, farligt nära 30 procent. Om vi fortsätter att generalisera resonemangen skulle alltså nyexaminerade akademiker må bättre på en arbetsmarknad som den svenska än vad de uppenbarligen gör på den danska arbetsmarknaden.

Professor Niels Kaergård på Köpenhamns universitet säger till och med att flexicurity fungerar bäst för den outbildade arbetskraften som kan gå in och ut ur enkla jobb och där ingen speciell utbildningsinsats krävs för att sköta jobbet.  Ju högre utbildad och mer specialiserad man är desto svårare är det att gå mellan jobb. För de grupperna blir tryggheten viktigare.

I Danmark är det precis som i Sverige. Det finns ett tak i arbetslöshetsförsäkringen över vilket man inte får ersättning. Det gör också, fortfarande enligt Niels Kaergård, att ersättningen blir låg för akademiker och ger därmed inte ekonomisk trygghet i så stor utsträckning. Martin Teilman, som är direktör för Akademikernas Centralorganisation (AC - motsvarigheten till Saco i Danmark) håller med: "För akademikerna har flexicurity aldrig varit viktig". Han ser å andra sidan inte heller några problem med att det är lätt att säga upp folk.

Den slagordsmässiga diskussionen kring turordningensreglerna skulle må bra av att fördjupa kunskaperna. Det går aldrig att vara säker på att ett lands system fungerar lika bra i ett annat land. Med tanke på den danska ekonomins stora utmaningar på kort och lång sikt verkar inte heller flexicurity vara betydelsefull för att ekonomin ska blomstra. Fria regler på arbetsmarknaden har inte heller hindrat andra länder från en dålig ekonomisk utveckling: Usa, Irland, Östeuropa. För att ta några exempel som åberopats i den svenska debatten.

Det är också intressant att unga akademiker har en så hög arbetslöshet i detta förlovade land. Eftersom Danmark liksom andra länder strävar uppåt i näringskedjan borde arbetsmarknadsreglerna understödja de unga akademikernas etablering - om man ska nyttiggöra sig investeringar i högre utbildning och locka till högre utbildning.