• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

fackförbund

Hur det var och hur det kan bli

Benny Johanssons bild
tors, 2012-04-19 08:15 av Benny Johansson
Uppnådda framgångar upplevs snart som självklara och en del av vardagens fundament. Vi som arbetar med fackliga frågor vet att så inte är fallet. Att förklara att löner inte höjs av sig själva, att pensionerna inte räcker långt om inte avtalspensionerna funnes, att semesterregler förbättras i avtal - för att ta några exempel - måste ständigt pågå. Idag tänker jag berätta hur det såg ut 1948. Det är en bild av hur det var, men inte en helt orimlig bild av hur det skulle kunna bli igen.

Då, 1948, var anställningsförhållandena för tingsnotarier och andra helt oordnade.  Det beskrivs i en intervju med en kvinnlig jurist, gjord 1974 när hon var rådman i Stockholm.

Vid Stockholms tingsrätt var notarierna i princip oavlönade (begreppet ungdomslön var nog inte uppfunnet). I början av karriären kunde man tilldelas en gratifikation på några hundra kronor i kvartalet. Mot slutet av tjänstgöringen utdelades arvoden (ca 400 kronor per månad) till vissa notarier. Följden blev att de flesta var tvungna att dubbelarbeta (en subtil form av arbetslivsanknytning) för att klara försörjningen. Det medförde att arbetsdagar om 12 timmar sex dagar i veckan inte tillhörde ovanligheterna (lediga lördagar kom som bekant mycket senare, men kan snabbt förvandlas till arbetstid för akademiker med mycket arbete och mycket ansvar).

Den låga grundlönen kunde bättras på med vikariatsersättning, men endast om man förordnades för sju sammanhängande dagar. Man skulle alltså förordnas även för den arbetsfria söndagen...

Avlönad semester existerade inte, men icke-ordinarie ledamöter hade ändå ingen möjlighet att ta ut semester på sommaren. I oktober eller november fanns det möjlighet för dem att vara lediga. De flesta väntade att få en ordinarie tjänst först i 50-årsåldern.

Situationen ledde fram till att fackligt verksamhet startade. Men några legala stridsåtgärder fanns inte. De unga juristerna beslutade att samtliga skulle säga upp sig. Det gjorde också alla, vilket var ett vågspel eftersom de riskerade att utestängas från domarbanan i framtiden.

Det är lätt att tycka att allt detta hör en grå forntid till och saknar aktualitet idag. Så är inte fallet. Utan fackliga organisationer skulle Montesquieus maktdelningslära sakna tillämpning på arbetsmarknaden. Även i moderna avtal ska det finnas en balans mellan olika intressen.

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år!

Nöjda medlemmar triggar till nya insatser

Benny Johanssons bild
tors, 2011-12-08 11:46 av Benny Johansson
Inom Civilekonomerna har vi i tio års tid årligen frågat de medlemmar som varit i kontakt med våra jourer vad de anser om servicenivån vid dessa kontakter.

Under dessa tio år har resultatet av våra mätningar årligen givit ett all-time high när vi räknar samman kategorierna "mycket bra" och "bra". Även årets siffra är all-time high - 86 procent. Ungefär 10 procent säger att kvaliteten är varken bra eller dålig och knappt 4 procent är missnöjda.

Såvitt vi vet finns det få jämförelsesiffror från andra förbund. Men själva tycker vi att siffrorna är bra.

En av våra uppgifter som intresseorganisation och fackförbund är naturligtvis att medlemmarna ska vara nöjda med service och tjänster. Vi strävar lika naturligt efter ännu bättre nöjdhetssiffror.

Man kanske inte tänker på att även fackliga organisationer ägnar sig åt kaizen. En av de saker vi gör är att granska alla öppna svar i vår mätning kring nöjdhet. De sammanställs under olika rubriker och ger oss möjlighet att förändra när vi ser att vissa saker fungerar mindre bra än vad vi tänkt oss. Medlemmarnas feed-back utvecklar och förbättrar därför hela tiden verksamheten.

Så gör säkert fler fackliga organisationer. Men det är så populärt i den allmänna debatten att enbart tillvita de fackliga organisationerna negativa epitet och omdömen. Men vi är ambitiösa tjänsteföretag som vill ha nöjda medlemmar och ständigt vill förbättra och utveckla verksamheten.