• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

ekonomutbildning

Kan vi bli mer konkurrenskraftiga?

Benny Johanssons bild
ons, 2013-03-20 14:14 av Benny Johansson
Det var frågan när Civilekonomerna bjöd in till utbildningspolitisk debatt. Utgångspunkten var PISA-mätningarna som visar sämre förkunskaper i viktiga ämnen samtidigt som resurserna till ekonomutbildningarna är alltför begränsade. Svaret på frågan var - inte oväntat - ja.

Ett underlag för debatten var en temperaturmätare om lärarnas uppfattning om studenters förkunskaper och studieintresse som Civilekonomerna genomförde i samarbete med Föreningen Företagsekonomi i Sverige (FEKIS).

"De har större social kompetens och lättare att prata inför andra, men på bekostnad av väsentligt lägre kunskapsnivå och ambitionsnivå".

Över 70% av de svarande anser att studenternas förkunskaper har förändrats under de senaste 10 - 15 åren. Studenterna kräver mer lärarledd undervisning och fler instruktioner. "Studenterna vill bli matade istället för att söka kunskap". På pluskontot räknas att studenterna blivit bättre på kommunikation och kreativ problemlösning. Ett antal pekar på att förkunskaper inom ekonomirelaterad allmänbildning sjunkit bland studenterna. "Mycket tid får läggas på språk och grammatik istället för analys".

Debattörerna, universitetskanslern Lars Haikola, statssekreterare Peter Honeth (FP), generaldirektör Anna Ekström och Ibrahim Baylan som är utbildningspolitisk talesperson för (S) var förvånansvärt samstämmiga. En påpekade att när man tappar förmåga att i skrift uttrycka sig på ett klokt sätt tappar man i nästan alla andra färdigheter också. Kunskaperna i språk och matematik måste höjas. Moderator var professor Lars Engwall, som med akademisk säkerhet ledde samtalet.

Studenterna ber inte oftare idag om tips på litteratur att fördjupa sig i. Dagens studenter har mer frånvaro vid undervisningsmoment som inte är obligatoriska, men lärarna anser inte att de är mer nyfikna och frimodiga, vilket nog många av oss skulle ha trott. Däremot är de mer resultatorienterade. Variationen i en nybörjargrupp är större idag vad gäller betyg och studieförutsättningar. Anna Ekström är bekymrad över att skillnaderna mellan olika skolor ökar. Det kommer att spä på bekymren i framtiden i den högre utbildningen.

"Det är inte vi lärare som ska jobba mer det är studenterna", var ett frisvar i temperaturmätningen på frågan Hur skulle en 20 procentig ökning av resursfördelningen påverka din undervisning? Svaret var entydigt att kvaliteten skulle öka i utbildningen genom mindre grupper, mer individuell handledning/feed-back. Fler lärarledda timmar i undervisningen skulle också öka kvaliteten. Panelen fick inte just den frågan men tyckte att läget idag ändå är hyfsat, men att man kan oroa sig över utvecklingstendenserna. Det gäller särskilt i relation till att Sverige som utbildningsnation har stora ambitioner.

Ibrahim Baylan pläderade för en borgfred när det gäller debatten om lärarna. Peter Honeth ur aspekten med svårigheterna att rekrytera till lärarutbildningen. Bilden av läraryrket behöver förändras, vilket Anna Ekström nappade på och uppmanade publiken att skicka in namn på lärare som varit föredömen.

Om debatten skulle upprepas om 10 år trodde paneldeltagarna att i stort sett samma frågor skulle ventileras, men utifrån att mycket kommer att uträttas under den kommande tioårsperioden. Peter Honeth sa t.ex. att vid det laget är resursfördelningssystemet förändrat. Och det är något som vi inom Civilekonomerna önskat och krävt. Kanske det bidrog till att jag kände mig nöjd med debatten genom att den genomsyrades av en vilja att gemensamt korrigera det som är fel och vända de oroande utvecklingstendenserna. Till slut kan den ljusnande framtid bli studenternas!

Civilekonomerna - hög kvalitet i utbildningen är en viktig grund för civilekonomers renommé och löneutveckling

 

Utmaningar för svensk ekonomutbildning

Benny Johanssons bild
tors, 2012-11-29 16:30 av Benny Johansson
Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på det föregående, som beskriver vad som utmärker de tio bästa europeiska Masters of Management. Det krävs en resursförstärkning och det finns flera viktiga utmaningar. Hög kvalitet på utbildningen handlar inte bara om individerna och den internationella arbetsmarknaden. Det handlar om att företag och myndigheter utvecklas och att ekonomer efterfrågas på den nationella arbetsmarknaden.

Utifrån beskrivningen av vad som utmärker de bästa utbildningarna drar Civilekonombloggen slutsatser för de svenska ekonomutbildningarna. Även detta underlag bygger på det anförande Allan Malm, professor och Senior Vice Dean höll på konferensen Den Framtida Civilekonomen för en månad sedan. Det saknas inte utmaningar!

I Sverige är undervisningstiden 6-8 timmar i veckan, medan den på de 10 bästa skolorna är 18 - 22 timmar per vecka. Handledning och karriärplanering är en viktig del av utbildningen, men i Sverige finns lite tid för det. I Sverige består utbildningen av ämneskurser som läggs efter varandra, medan man internationellt har fokus på integration. Reality Based Learning är en viktig del av utbildningarna, men i Sverige har vi små resurser för detta. Slutsatsen är given. För att hålla internationell konkurrenskraft krävs en resursförstärkning till ekonomutbildningarna.

En annan stor skillnad är att de europeiska topputbildningarna satsar på internationalisering. Det handlar om studentutbyte, lärare från andra länder, double degrees m.m. Även i detta avseende har svensk ekonomutbildning en utmaning.

Hållbar utveckling och socialt ansvar är givna inslag i de tio bästa europeiska utbildningarna. "Behövs det helt nya doktorandutbildningar" frågade Allan Malm. Eller kan vi utbilda/transformera våra forskare och lärare. Funderingarna vittnar om att det finns mer att göra på dessa viktiga områden. Det handlar också om att förmedla en ny syn och känsla för företagens roll i samhället.

Det saknas inte utmaningar. Tyvärr är känslan att regeringen är kallsinnig inför vikten av en nödvändig kvalitetsförstärkning.

Civilekonomerna - samlar Sveriges ekonomer i 75 år.

Svensk ekonomutbildning jämfört med de 10 bästa i Europa

Benny Johanssons bild
tors, 2012-11-29 15:50 av Benny Johansson
För att skapa en svensk akademisk ekonomutbildning av hög internationell kvalitet är det viktigt att jämföra sig med goda exempel. Civilekonombloggen beskriver vad som kännetecknar de 10 bästa i Europa.

Utbildningsfrågor diskuteras ofta enbart på det nationella planet. Samtidigt talas det om att svensk utbildning ska klara sig bra i ett internationellt perspektiv. Regeringen vill se Nobelpristagare, låt vara att de tycks nöja sig med sådana inom medicin och kanske fysik. Men det är viktigt för alla utbildningsinriktningar att göra jämförelser internationellt.

Allan Malm, professor och Senior Vice Dean på Ekonomihögskolan i Lund har gjort just en sådan benchmarking, som han presenterade på konferensen Den Framtida Civilekonomen för en månad sedan. Det är de 10 bästa Masters of Management i Europa, som han har jämfört.

Hur lång tid är en master?

Längden på masterprogrammen varierar på de studerade skolorna från 10 till 18 månader. Tolv eller arton verkar vanligast. " Man får leta länge om man ska hitta masterprogram som omfattar 2 års teoretiska studier" kommenterar Allan Malm.

Praktik

Alla program erbjuder praktik i företag som del av programmet. I flertalet program är det obligatoriskt. Därutöver uppmuntrar man till ett praktikår mitt i utbildningen och/eller att man arbetar deltid medan man gör sitt examensarbete.

Karriär

Bra skolor lägger ner möda på att hjälpa studenterna till ett första arbete som passar deras förmåga. Karriärplanering är en integrerad del i utbildningen. Anställningsbarhet, begynnelselöner och lön tre år efter examen är viktiga kriterier för en god ranking.

Internationalisering

Andelen internationella studenter är mellan 30 och 70%. Andelen lärare från andra länder är mellan 30 - 50%. Det finns goda samarbeten för studentutbyte eller för att möjliggöra "Double Degree" med universitet i andra världsdelar. Dessutom har de 10 lärosätena goda kontakter med företag för praktik, rekrytering och forskningssamarbete.

Hållbar utveckling och socialt ansvar

Alla topprankade skolor vill verka för socialt ansvar och för hållbar utveckling. De flesta (7 stycken) är medlemmar i PMRE, som är ett samarbete mellan UN Global Contact och ett antal organisationer för Business Schools.

Så ser skillnaderna ut. Mycket av detta är ljuv musik i öronen på oss som verkar för en högkvalitativ akademisk ekonomutbildning. Jag återkommer med Allan Malms summering om utmaningar för svensk ekonomutbildning.

Civilekonomerna - samlar Sveriges ekonomer i 75 år

 

 

Att se tillbaka ger perspektiv - ibland

Benny Johanssons bild
tis, 2012-10-23 16:11 av Benny Johansson
Ett diskussionsunderlag till förbundsstyrelsen om arbetslöshet, som jag skrev för 20 år sedan, ger upphov till tankar om tidens flykt och om relativiteten i våra utkikspunkter.

För exakt 20 år sedan skrev jag ett diskussionsunderlag till förbundsstyrelsen om arbetslöshet. Det är onekligen intressant att se hur perspektiven förändras. Först ska man ha i åtanke att vi då befann oss i en finanskris, där civilekonomer drabbades av arbetslöshet i större skala för första gången.

Inledningen slår fast: "Arbetslöshetssituationen i Sverige är alarmerande. Olika källor ger olika resultat, men omkring 6% av arbetskraften saknar arbete".  Den 11 oktober i år var den, enligt Arbetsförmedlingen (Af), 8,4%. Ingen talar längre om massarbetslöshet och alarmerande läge. "Det största problemet just nu är den långsiktiga ökningen av antalet arbetslösa personer inom olika utsatta grupper, och många av dem har långa arbetslöshetstider bakom sig", skriver Af. Synen på vad som är normal arbetslöshet har förändrat sig.

Oroväckande nu är antalet varsel som ökar. Arbetslösheten bland civilekonomer var 1,7% i september, men vi ser att frågorna om uppsägning ökar och vi har ett ökande inflöde till inkomstförsäkringen.

Då, 1992 igen, var omkring 4 000 civilekonomer arbetslösa, vilket uppgick till 10-13%. Idag har inte Af, vad jag kunnat finna, siffror om detta. Vilket är olyckligt.

Mitt underlag fortsätter med att konstatera att c:a 12. 400 personer var inskrivna på ekonomlinjen och internationella ekonomlinjen. Prognosen var att 2 500 nya civilekonomer skulle bli klara 1992 och de närmaste åren. Idag omfattar ekonomutbildningarna 35 ooo inskrivna studenter och 6 000 utexamineras årligen.

Slutsatsen då blev att arbetslösheten bland civilekonomer måste uppmärksammas och åtgärdas. Inte minst åtgärder för de som blir långtidsarbetslösa och som riskerar att aldrig komma in i ekonomkarriären. Utifrån detta skisserades ett antal konkreta förslag.

Vi hade ett antal år med hög arbetslöshet bland medlemmarna och vi har haft fler kriser och åtföljande pucklar på arbetslöshetskurvan. Det pågår också en vardagsrationalisering, som fanns redan då. "Ekonomienheter och avdelningar har slagits ihop eller helt rationaliserats bort" - konstaterar jag i underlaget.

I lågkonjunkturen 2008 - 2009 kunde vi märka att arbetslösheten höll sig på låga nivåer för medlemmarna, trots att utvecklingen de senaste 20 åren inneburit att fler civilekonomer utexaminerats till en arbetsmarknad med ständiga förändringar och kryddad med regelbundna kriser.

Det är lätt att glömma att vi då hade en helt annan syn på vad arbetslöshet är. Den naturliga reaktionen, som Civilekonomerna inte hyllat, att minska utbildningen, hade snarast lett till andra problem vad gäller Sveriges produktion, export och tillväxt. Det vi då tyckte var många studenter är något vi idag närmast ler lite nostalgiskt åt. Tiden flyter på och det skadar inte att blicka bakåt för att bli påmind om hur den flutit och hur det påverkat oss och våra synsätt. Det som är nytt och ovant blir snart gammalt och invant.

Civilekonomerna - samlar Sveriges ekonomer i 75 år!

Utvecklingstendenser inom management education

Benny Johanssons bild
mån, 2012-09-24 16:56 av Benny Johansson
Den svenska ekonomutbildningen har förändrats mycket de senaste åren, bl.a. infördes Civilekonomexamen 2007. I våras publicerade Högskoleverket en utvärdering av de svenska ekonomutbildningarna. Det finns en del kritik mot metoden och Sveriges medlemskap i ENQA (en europeisk kvalitetsorganisation) är ifrågasatt.

 Men vilka är utvecklingstendenserna internationellt? Det var temat när Civilekonomerna samlade förbundsstyrelsen och styrelsens utskott för gemensamma diskussioner. Professor Stephen Watson gav sin bild av detta.

Stephen Watson har lång erfarenhet inom Management Education, ända sedan 1971. Han har varit professor i Cambridge, Lancaster och Henley. Slutligen blev han europeisk representant i AACSB, som ackrediterar lärosäten över hela jordklotet.

Vilken utbildning behöver egentligen en manager? var den första frågeställningen i anförandet. I grunden ska finnas en allmän utbildning som innehåller analys, kritiskt tänkande, syntes, kultur och retorik. Ovanpå det ska man lägga teknisk kunskap om organisationer och deras omgivning. Anrättningen toppas med färdigheter i ledarskap: självskattning, att förstå andra, konfliktlösning, beslutsfattande i en komplex värld.

För att skaffa sig denna kunskap pekade Stephen Watson på traditionen med MBA-utbildningar. Ett-åriga program är vanliga och marknaden rör sig i den riktningen. När det gäller effekter av Bologna menar han att utbildningar som har 3 år som grundutbildning och ett år på den avancerade nivån är tillräckliga. Visserligen bör personer med två år på avancerad nivå kunna mer, men skillnaden kommer inte att märkas av så många. Ekonomiska skäl gör att 3+1 blir det vanliga, även om lärosätena av ekonomiska skäl vill behålla studenterna längre. Men studenterna vill sannolikt ha sin examen så fort som möjligt och kommer då i allt högre grad att välja 3+1.

Behovet av ackreditering kommer att öka. En examen är en viktig signal om att innehavaren har viss kunskap och individerna investerar mycket kunskap. Då måste kvaliteten garanteras. Dessutom kommer säkerligen pluralismen i utbildningarna att öka. Vid sidan om de traditionella universiteten, vars budskap är: Vi vet vad som är bäst för dig, kommer andra alternativ att växa fram. Det kan vara vinstdrivande lärosäten som är mer fokuserade på studentens önskemål. Oberoende kurser on-line med certifikat är en annan utvecklingstendens. Självständiga mäklare växer fram, som hjälper individer och företag att få fram rätt utbildning.

Spännande är det och det blir fortsatt viktigt att följa utvecklingen både internationellt och nationellt. Och hur ska det närmast bli med Sveriges anseende som kvalitetsgranskare?

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.

Myter punkteras

Benny Johanssons bild
fre, 2012-05-18 17:27 av Benny Johansson
Så har då Högskoleverkets (HSV:s) granskning av ämnet företagsekonomi presenterats. HSV säger att syftet är att alla blivande studenter ska kunna välja mellan olika utbildningar som alla håller hög kvalitet. Deras blivande arbetsgivare ska vara trygga i vetskapen att de personer de anställer har de kunskaper och färdigheter som utbildningen ska leda till.

En vanlig myt som florerat är att alla utbildningar håller ungefär samma kvalitet. Den nu presenterade utvärderingen visar med all tydlighet att så inte är fallet. En annan myt är att det bara är stora universitet som kan erbjuda en högkvalitativ utbildning. Inte heller det stämmer med utvärderingen.

Över 53 000 studenter läser för närvarande företagsekonomi. Till höstens kurser och program är det nära 43 000 sökande. Väldigt många är med andra ord direkt berörda av den nu genomförda utvärderingen.

Det är sammanlagt 67 utbildningar som har granskats. Av dessa får 25 utbildningar i företagsekonomi omdömet "bristande kvalitet". Drygt hälften får omdömet "hög kvalitet", och 8 stycken, eller 12 procent, får det högsta omdömet "mycket hög kvalitet".

Läsningen kan vara förvirrande. Göteborgs universitet får betyget "hög kvalitet" för sin kandidatnivå, men "bristande kvalitet" för magistern. Blir slutsatsen att en ekonomstudent bör läsa sin magister på ett annat lärosäte?

Södertörns högskola har "hög kvalitet" på sin kandidatnivå och "mycket hög kvalitet" på magisternivån. Ett resultat som ställer förväntningarna om de stora skolornas promenadseger i kvalitetsligan på skam. Även högskolan i Kristianstad har "mycket hög kvalitet" på sin kandidat och "hög kvalitet" på magistern. Stockholms stora universitet har t.ex. "hög kvalitet" både på kandidat och magister -inget extra för storleken med andra ord.

I andra ändan kan man anföra att Uppsala Universitet har "hög kvalitet" på sin kandidatnivå, men "bristande kvalitet" på sin master.

Resultaten kommer naturligtvis att diskuteras och kommenteras länge. Civilekonomerna och S.E.R.O. anordnar en debatt, Ekonomutbildningarna under luppen, den 24 maj. Det blir ett bra tillfälle att få en första sakkunnig genomgång av utvärderingen.

Ändå är det några frågor som är viktiga att lyfta redan nu:

Det är viktigt att visa vägar för de studenter som nu är inne i systemet och blir besvikna på den utbildning de valt i god tro. Att behöva gå färdigt en kandidat som fått omdömet bristande kvalitet kan skapa ett dåligt utgångsläge på arbetsmarknaden helt i onödan. Vad kan göras för dem?

De som står i beredskap att välja utbildning måste också få tydlig information i god tid om utvärderingarnas resultat. Hemsidan räcker inte och dessutom är den svåröverskådlig. Alla vet inte att de kan söka information om kvaliteten hos utbildningarna.

Varje system föder ett beteende och så gör även en utvärderingsmodell. Stor vikt har lagts vid examensarbetena. Det är klokt av HSV att fundera på modifieringar i kommande utvärderingar, för att behålla ett inslag av osäkerhet.

Sist, men inte minst, kan jag inte låta bli att fundera: Av alla utbildningar är det åtta stycken, eller 12 procent, som får det högsta omdömet. När alla teknikaliteter kring utvärderingen diskuteras får det inte skymma sikten för frågeställningen: Hur får vi fler utbildningar i nästa utvärdering som får det högsta omdömet, "mycket hög kvalitet".

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer under 75 år.

Sex lärosäten har bristande kvalitet i ämnet nationalekonomi

Benny Johanssons bild
ons, 2012-04-25 16:07 av Benny Johansson
Högskoleverket har granskat kvaliteten på ekonomutbildningarna. Hela Ekonom-Sverige väntar med spänning på resultatet. Idag släpptes en rapport om ämnet nationalekonomi. Handelshögskolan i Stockholm har fått det högsta betyget. 10 lärosäten får omdömet "hög kvalitet" och sex stycken "bristande kvalitet".

Den nu genomförda utvärderingen avser kandidatprogrammen.  På Högskoleverkets hemsida går det att se resultaten för varje lärosäte. De sex lärosäten som får omdömet "bristande kvalitet" är Högskolan i Dalarna, Högskolan i Halmstad, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola och Örebro universitet.

I Högskoleverkets utvärdering har studenter, avnämare och akademi medverkat. Det är en modell som Civilekonomerna förespråkar. Det är inte ovanligt att studenterna glöms bort när utvärderingar ska göras och det menar vi är fel.

Den här utvärderingen kan leda till kännbara effekter för de lärosäten som fått omdömet bristande kvalitet. Högskoleverket kan dra in examenstillståndet om förbättring inte sker. Vi välkomnar att fokus nu sätts på kvaliteten i ekonomutbildningarna och välkomnar att Högskoleverket är konsekventa i den fortsatta hanteringen.

De utbildningar som fått goda vitsord kommer säkerligen att använda detta i sin marknadsföring. Däremot kommer med största sannolikhet inte bristerna att marknadsföras. Studenterna får därför svårt att välja "rätt" utbildning. Blivande studenter och studenter måste medvetandegöras om att lärosäten har olika kvalitet och uppmuntras att ta reda på dessa.

Schablonbilder finns när det gäller kvalitet i ekonomutbildningen. De utmanas nu och det är väldigt spännande. Men resultaten måste spridas!

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.

Arbetslivsanknytning - för och emot

Benny Johanssons bild
tors, 2011-07-07 12:33 av Benny Johansson
S.E.R.O. och Civilekonomerna anordnade igår ett seminarium i Almedalen om en bra ekonomutbildning kräver arbetslivskoppling. På vår hemsida, www.civilekonomerna.se, kan du läsa ett kort referat av diskussionen.I detta inlägg ska jag kommentera några aspekter på frågan.

Civilekonomer har nu ganska lätt att få arbete. Hela 52 procent får arbete redan innan studierna är avslutade och 92 procent har fått det inom sex månader. Det visar den årliga undersökning som förbundet gör varje år tillsammans med landets lärosäten: Civilekonomer Tre år efter examen.

Rapporten visar också att personliga egenskaper anses vara den viktigaste faktorn för att få första jobbet. Det tycker 61 procent, medan 52 procent anser att en akademisk examen oavsett lärosäte är den viktigaste faktorn. Först på tredje plats kommer arbetslivserfarenhet. Det tycker en tredjedel är den viktigaste faktorn.

Dessa data tyder ju inte på att det idag är något stort problem för studenterna att få arbete och att de värderar personliga egenskaper högt. Arbetslivsanknytningen skulle med det inte vara något stort problem.

Många studenter arbetar dessutom vid sidan av studierna. Nästan var tredje arbetar mer än 25 procent. Det är enbart 19 procent som ägnar sig helt åt studierna.

På det viset har många studenter idag en arbetslivskoppling, även om det inte går att veta hur många av dessa arbeten som är relevanta i relation till den utbildning man går. Nästan var fjärde har haft en eller flera praktikplatser. Begreppet har man då själv fått definiera. Av de som haft flera praktikplatser har 70 procent fått arbete innan de avslutat utbildningen mot 52 procent för samtliga.

Det visar att praktik är ett plus vid insteget på arbetsmarknaden. Frågan är dock om det fortfarande skulle vara ett plus om 100 procent av studenterna har det.

Det finns också data med annan tolkningsmöjlighet. När studenterna får frågan om vad de saknar i utbildningen uppger inte mindre än 60 procent just mer praktik. Att man gör detta ännu tre år efter inträdet på arbetsmarknaden är en viktig signal.

Men att ordna praktikplatser till ett stort antal studenter är inte lätt. Det finns över 30 000 som studerar på ekonomlinjerna. Hur många praktikplatser behövs det? Vem ska ordna dem? Vilken ersättning ska utgå? Hur upprätthåller man kvaliteten? Ska utbildningen förlängas eller ska praktiken rymmas inom nuvarande utbildningslängd?

Behovet och viljeinriktningen må vara klar men många frågetecken återstår att räta ut.

Vill politikerna det som lärosätena vill?

Benny Johanssons bild
tis, 2011-06-21 08:09 av Benny Johansson
Civilekonombloggen återvänder, med risk för att upplevas lika variationsrik som ett gökur, till hur lärosätena agerar. Politikerna inrättar utbildningar och beviljar medel. De tänker sig troligen att de ska gå till att utbilda studenter efter intresse. Men på lärosätenas vanity fair är det inte alltid så.

En intressant utveckling kan noteras som tycks gälla framför allt de tekniska utbildningarna. I höstas deltog sju svenska universitet och högskolor i en två veckor lång rekryteringsturné till sex stora städer i Indien för att rekrytera studenter. Det var inte första gången några av dem varit i Indien med det syftet. Det är master- och forskarstudenter lärosätena vill locka. Lyckas man inte tvingas lärosätena lägga ned utbildningar, i synnerhet inom de tekniska områdena, där man har för få sökande från Sverige.

När det gäller ekonomiutbildningarna är läget annorlunda. Civilekonomprogrammet vid Stockholms Universitet var ett av de mest sökta i landet. Det är inte för få sökande som gör att man stoppar intagningen.

Är det rätt användning av skattemedel att resa på dyrbara rekryteringsresor för att värva studenter till utbildningar där efterfrågan är svag?

I och med att ett av universiteten som stoppar intagningen till civilekonomprogrammet säger sig vilja konkurrera på den europeiska marknaden om masterstudenter kan detta bli en utveckling som blir aktuell även för ekonomiutbildningar.  Antalet sökande från icke EU/EES-länder har minskat dramatiskt - är svaret då att ta bort utbildningar som beslutats av Sveriges Riksdag, med ett starkt inhemskt söktryck,  för att kanske i ett senare skede använda skattepengar för att rekrytera studenter till utbildningar som konkurrerar på andra marknader?

De tekniska utbildningarna lockar med hög standard på utbildning, med hög lärartäthet och hög klass på pedagogiken. De sjunkande resurserna till ekonomutbildningar leder till att man ska konkurrera med storföreläsningar, för få lärare och små resurser till laborationer och övningar.

Att få lov att ge en civilekonomexamen innebar också att vissa kvalitetskrav skulle uppfyllas. Kvalitet kostar. Resurserna är små. Enklare då att välja bort den utbildningen?

Det finns två förlorare i detta spel - studenten som inte får den valfrihet man kan begära och de politiker som beslutat att inrätta utbildningen och beviljar skattemedel till undervisning och inte till rekryteringsresor.

 

 

.

 

Nu kommer kvalitet att vara i fokus

Benny Johanssons bild
fre, 2011-03-18 09:05 av Benny Johansson
Utbildningsministern var tydlig i denna del när han medverkade i konferensen Högre utbildning formar individ och samhälle i Malmö i veckan. Äntligen!

Det här är ett väldigt efterlängtad besked för alla oss som arbetat med att höja kvaliteten i den högre utbildningen. Det märkliga är nu inte att ministern ger det här beskedet. Det märkliga är att det behövs ges ett sådant besked.

Enligt tidningsreferat säger Jan Björklund att kvalitet går före kvantitet, och att universitet och högskolor ska satsa mer på lärarledd undervisning.

-Antalet lärarledda lektioner är för få på högskolan. Visst ska man ta mycket eget ansvar men nu måste vi satsa mer på lärarledd undervisning, säger Jan Björklund också enligt media. Till Malmö högskola delar regeringen ut 16 miljoner kronor under två år för att förbättra undervisningen inom framför allt humaniora och samhällsvetenskap. Det är den internationella konkurrensen som fått ministern att inse betydelsen av kvalitet.

Beskedet är oerhört glädjande för oss som pekat på den fortgående utarmningen av resurser till utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap. Att ha en hög kvalitet i landets ekonomutbildningar är en investering, för individ, företag och organisationer såväl som för landet i sin helhet.

Jan Björklunds besked åtföljs dock inte av mer konkreta besked kring hur nu ministern har tänkt sig att gå vidare. För det är väl inte enbart Malmö högskola som behöver resurser för att hänga med i den internationella konkurrensen? På regeringens hemsida hittar jag inga uttalanden eller pressmeddelanden i frågan.

Jan Björklund måste väl ha menat mer än att stryka konferensgäster från högskolevärlden medhårs?