• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

Den svenska modellen

Samförståndets lov

Benny Johanssons bild
tors, 2012-02-16 07:58 av Benny Johansson
"I nationens intresse" var rubriken för Industridagen - ett arrangemang gemensamt för fack och arbetsgivare inom Industrin. Vikten av samförstånd i viktiga frågor var en röd tråd, men synen på exakta löneökningar kommer att skilja.

Det är en högre bildningsnivå i ekonomi hos svenska fackliga företrädare jämfört med amerikanska dito, tyckte Hans Bergström som är journalist och statsvetare. Han har bott i Sverige och Usa och intervjuat såväl amerikaner med erfarenhet av svenskt arbetsliv som vice versa.

Det är en större flexibilitet också med svenska fack jämfört med de amerikanska, menade han. I Usa är gränserna mellan white-collar workers och blue-collar workers oerhört låsta, menade han som exempel.

I Usa är senioritetstänkandet väldigt starkt. Skall de fackliga organisationera rekommendera en kandidat till ett chefsjobb är det den äldsta kandidaten som är i första förslagsrummet.

Kollektivavtalen i Sverige bidrar också till en högre grad av flexibilitet, eftersom en hel rad frågor är lösta och inte behöver diskuteras vid varje tillfälle frågeställningarna blir aktuella.

Nackdelar för Sverige då? Ja, det finns en stor dokumentationsiver, menade Hans Bergström. Det skrivs väldigt mycket papper helt enkelt.

Det är roligt att förmedla de här synpunkterna vidare. När Svenskt Näringsliv och deras medlemsförbund drar igång sin opinionsbildning låter det ofta som om vi i Sverige lever i den sämsta av världar.  Men kunniga, utvecklingsinriktade och flexibla fackliga organisationer är ett bra stöd för företagen i en föränderlig värld.

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år

Representativa parter en förutsättning för den svenska modellen

Benny Johanssons bild
tis, 2011-11-08 09:51 av Benny Johansson
Medlingsinstitutet firar sitt 10-årsjubileum med att ge ut boken "Röster om lönebildning och medling". Den presenterades igår på en jubileumskonferens, där flera författare presenterade sina bidrag och en panel med journalister kommenterade. En röd tråd är legitimitet, dvs den svenska modellen bygger på en hög anslutningsgrad bland såväl fack som arbetsgivare.

Det var Anna Danielsson Öberg, som i journalistdelen av jubileumskonferensen, tyckte att ett genomgående drag i Röster om lönebildning och medling var en oro för att anslutningsgraden bland såväl fack som arbetsgivarorganisationer riskerar att bli för låg.

Den svenska modellen bygger på att avtalsvägen lösa ett antal frågor som man i andra länder löser lagstiftningsvägen. Den modellen ger en ökad flexibilitet och möjlighet till branschanpassning. Reglerna kan också lätt ändras eller anpassas av de som har örat mest mot rälsen i dessa sammanhang, nämligen parterna.

Sverige har haft en unik hög anslutningsgrad, som är i sjunkande. Det finns naturligtvis många olika förklaringar till att det är så. Men det viktiga är att alla inblandade måste bli bättre på att förklara fördelarna med den svenska modellen. Utöver det måste självklart de erbjudanden som vi som fackliga organisationer har vara attraktiva. Det räcker dock inte, eftersom de bilder som sprids idag lätt drar alla fackliga organisationer över en kam och gärna utmålar facken som omoderna och utvecklingsfientliga. Det skapar inte direkt en god grundval för ett bra rekryteringsarbete.

Ingvar Persson, ledarskribent på Aftonbladet, pekade på att partsförhållanden handlar om att hantera en konlikt där det finns olika intressen och olika uppdragsgivare. För att klara det krävs en sund portion respekt för motparten.

Jag tycker att den respekten saknas när debattekniken går ut på att klistra olika förklenande omdömen om motparten. Det skulle vara välgörande om Svenskt Näringsliv, med sina många marknadsföringsmiljoner i bagaget, också kan gå ut och plädera för vikten av medlemskap . Samtidigt kan man mycket väl peka på att det finns olika åsikter mellan parterna, vilket ju är själva grundvalen för att det finns olika parter. Men det är viktigt att klargöra att det inte endast är med attityden att "mina åsikter är moderna och dina är omoderna"  som vi lockar människor att bli medlemmar i de fackliga organisationerna.

Saker att gilla med kollektivavtal

Gästs bild
mån, 2009-11-02 10:02 av Gäst

Vi har en fin tradition i Sverige sedan drygt hundra år. Vi kallar den för ”den svenska modellen” och är något att värna om!  I andra länder har det stiftats lagar som ger regler om minimilöner och andra anställningsvillkor. I Sverige har lagstiftaren fått vila och istället har representanter för arbetsgivarna och arbetstagarna satt sig ner vid samma bord, diskuterat och sedan tagit i hand som vänner efter att gemensamt bestämt vilka villkor som ska gälla för arbetsmarknaden i stort, för en specifik bransch eller för en särskild arbetsplats.  Dessa överenskommelser kallas för kollektivavtal. Med avtalen följer fredsplikt som lett till att vi haft lugn och ro på den svenska arbetsmarknaden, med få strejker och andra konflikter om man jämför med hur det ser ut i andra länder. Kollektivavtalen har säkrat reallönehöjningar för de svenska arbetstagarna under en lång tid samtidigt som svenska företag kunnat behålla sin konkurrenskraft gentemot omvärlden. En rad viktiga försäkringar och tjänstepensionen tryggas också genom de centrala kollektivavtalen.

Nästa år är det återigen dags att förhandla om de centrala kollektivavtalen på den svenska arbetsmarknaden. Ungefär 500 avtal ska förhandlas totalt under 2010 och utav ca 250 tjänstemannaavtal är Civilekonomerna aktivt involverade i ungefär 25 av dessa förhandlingar. Det gäller kollektivavtalen för akademiker inom stora delar av tjänstesektorn och handeln, inom industrin och inom den statliga sektorn.

2010 blir ett spännande år!