• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

Civilekonomutbildningen

Utmaningar för svensk ekonomutbildning

Benny Johanssons bild
tors, 2012-11-29 15:30 av Benny Johansson
Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på det föregående, som beskriver vad som utmärker de tio bästa europeiska Masters of Management. Det krävs en resursförstärkning och det finns flera viktiga utmaningar. Hög kvalitet på utbildningen handlar inte bara om individerna och den internationella arbetsmarknaden. Det handlar om att företag och myndigheter utvecklas och att ekonomer efterfrågas på den nationella arbetsmarknaden.

Utifrån beskrivningen av vad som utmärker de bästa utbildningarna drar Civilekonombloggen slutsatser för de svenska ekonomutbildningarna. Även detta underlag bygger på det anförande Allan Malm, professor och Senior Vice Dean höll på konferensen Den Framtida Civilekonomen för en månad sedan. Det saknas inte utmaningar!

I Sverige är undervisningstiden 6-8 timmar i veckan, medan den på de 10 bästa skolorna är 18 - 22 timmar per vecka. Handledning och karriärplanering är en viktig del av utbildningen, men i Sverige finns lite tid för det. I Sverige består utbildningen av ämneskurser som läggs efter varandra, medan man internationellt har fokus på integration. Reality Based Learning är en viktig del av utbildningarna, men i Sverige har vi små resurser för detta. Slutsatsen är given. För att hålla internationell konkurrenskraft krävs en resursförstärkning till ekonomutbildningarna.

En annan stor skillnad är att de europeiska topputbildningarna satsar på internationalisering. Det handlar om studentutbyte, lärare från andra länder, double degrees m.m. Även i detta avseende har svensk ekonomutbildning en utmaning.

Hållbar utveckling och socialt ansvar är givna inslag i de tio bästa europeiska utbildningarna. "Behövs det helt nya doktorandutbildningar" frågade Allan Malm. Eller kan vi utbilda/transformera våra forskare och lärare. Funderingarna vittnar om att det finns mer att göra på dessa viktiga områden. Det handlar också om att förmedla en ny syn och känsla för företagens roll i samhället.

Det saknas inte utmaningar. Tyvärr är känslan att regeringen är kallsinnig inför vikten av en nödvändig kvalitetsförstärkning.

Civilekonomerna - samlar Sveriges ekonomer i 75 år.

Svensk ekonomutbildning jämfört med de 10 bästa i Europa

Benny Johanssons bild
tors, 2012-11-29 14:50 av Benny Johansson
För att skapa en svensk akademisk ekonomutbildning av hög internationell kvalitet är det viktigt att jämföra sig med goda exempel. Civilekonombloggen beskriver vad som kännetecknar de 10 bästa i Europa.

Utbildningsfrågor diskuteras ofta enbart på det nationella planet. Samtidigt talas det om att svensk utbildning ska klara sig bra i ett internationellt perspektiv. Regeringen vill se Nobelpristagare, låt vara att de tycks nöja sig med sådana inom medicin och kanske fysik. Men det är viktigt för alla utbildningsinriktningar att göra jämförelser internationellt.

Allan Malm, professor och Senior Vice Dean på Ekonomihögskolan i Lund har gjort just en sådan benchmarking, som han presenterade på konferensen Den Framtida Civilekonomen för en månad sedan. Det är de 10 bästa Masters of Management i Europa, som han har jämfört.

Hur lång tid är en master?

Längden på masterprogrammen varierar på de studerade skolorna från 10 till 18 månader. Tolv eller arton verkar vanligast. " Man får leta länge om man ska hitta masterprogram som omfattar 2 års teoretiska studier" kommenterar Allan Malm.

Praktik

Alla program erbjuder praktik i företag som del av programmet. I flertalet program är det obligatoriskt. Därutöver uppmuntrar man till ett praktikår mitt i utbildningen och/eller att man arbetar deltid medan man gör sitt examensarbete.

Karriär

Bra skolor lägger ner möda på att hjälpa studenterna till ett första arbete som passar deras förmåga. Karriärplanering är en integrerad del i utbildningen. Anställningsbarhet, begynnelselöner och lön tre år efter examen är viktiga kriterier för en god ranking.

Internationalisering

Andelen internationella studenter är mellan 30 och 70%. Andelen lärare från andra länder är mellan 30 - 50%. Det finns goda samarbeten för studentutbyte eller för att möjliggöra "Double Degree" med universitet i andra världsdelar. Dessutom har de 10 lärosätena goda kontakter med företag för praktik, rekrytering och forskningssamarbete.

Hållbar utveckling och socialt ansvar

Alla topprankade skolor vill verka för socialt ansvar och för hållbar utveckling. De flesta (7 stycken) är medlemmar i PMRE, som är ett samarbete mellan UN Global Contact och ett antal organisationer för Business Schools.

Så ser skillnaderna ut. Mycket av detta är ljuv musik i öronen på oss som verkar för en högkvalitativ akademisk ekonomutbildning. Jag återkommer med Allan Malms summering om utmaningar för svensk ekonomutbildning.

Civilekonomerna - samlar Sveriges ekonomer i 75 år

 

 

Sex lärosäten har bristande kvalitet i ämnet nationalekonomi

Benny Johanssons bild
ons, 2012-04-25 15:07 av Benny Johansson
Högskoleverket har granskat kvaliteten på ekonomutbildningarna. Hela Ekonom-Sverige väntar med spänning på resultatet. Idag släpptes en rapport om ämnet nationalekonomi. Handelshögskolan i Stockholm har fått det högsta betyget. 10 lärosäten får omdömet "hög kvalitet" och sex stycken "bristande kvalitet".

Den nu genomförda utvärderingen avser kandidatprogrammen.  På Högskoleverkets hemsida går det att se resultaten för varje lärosäte. De sex lärosäten som får omdömet "bristande kvalitet" är Högskolan i Dalarna, Högskolan i Halmstad, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola och Örebro universitet.

I Högskoleverkets utvärdering har studenter, avnämare och akademi medverkat. Det är en modell som Civilekonomerna förespråkar. Det är inte ovanligt att studenterna glöms bort när utvärderingar ska göras och det menar vi är fel.

Den här utvärderingen kan leda till kännbara effekter för de lärosäten som fått omdömet bristande kvalitet. Högskoleverket kan dra in examenstillståndet om förbättring inte sker. Vi välkomnar att fokus nu sätts på kvaliteten i ekonomutbildningarna och välkomnar att Högskoleverket är konsekventa i den fortsatta hanteringen.

De utbildningar som fått goda vitsord kommer säkerligen att använda detta i sin marknadsföring. Däremot kommer med största sannolikhet inte bristerna att marknadsföras. Studenterna får därför svårt att välja "rätt" utbildning. Blivande studenter och studenter måste medvetandegöras om att lärosäten har olika kvalitet och uppmuntras att ta reda på dessa.

Schablonbilder finns när det gäller kvalitet i ekonomutbildningen. De utmanas nu och det är väldigt spännande. Men resultaten måste spridas!

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.

Vinklad information minskar studentens valfrihet

Benny Johanssons bild
tis, 2012-04-03 15:26 av Benny Johansson
En student är inte en vanlig konsument var temat för den förra Civilekonombloggen. Lärosätena informerar, men studenterna är deras kunder. Studenterna har stor tilltro till vad lärosätena säger, men de behöver fler källor för sina ställningstaganden. Blivande studenters valfrihet mår bra av det.

En diskussion förs nu om  civilekonomutbildningen ska vara fyra- eller femårig. Några lärosäten tolkar Bologna-processen som att den ska vara femårig. Det menar vi och andra är fel. Bologna innebär att grundutbildningen är tre år. Den avancerade nivån därefter kan vara både ett och två år.

Det är inte lätt för en student att bilda sig en egen uppfattning. Här är några aspekter från vårt perspektiv.

Först är det bra att slå fast att vi ser en klar skillnad mellan tre och fyra-åriga (civil)ekonomutbildningar. Varje år gör vi en undersökning tillsammans med landets lärosäten om läget Tre år efter examen. Snart kommer 2012 års rapport i sin helhet, men några resultat har DN presenterat i artikeln Ekonomer får snabbt jobb efter examen.

Tre-åriga utbildningar ger lägre lön än de fyra-åriga. Upplevd nytta av utbildningen är högst bland den som läst finansiell ekonomi och ekonomisk analys. Ser man till befattning är det lärare/forskare på universitet och chef på högre nivå som upplever störst nytta av utbildningen.

Ett femte år däremot är tveksamt av många skäl. Nyligen påpekade två representanter för Lundastudenterna i SvD att Utbildningen till ekonom håller inte måttet. Resurserna är för små till civilekonomutbildningarna och en förlängning med ett år känns i det perspektivet aningen homeopatiskt.

Studenten får betala för det uteblivna året genom utebliven lön det femte året och  studielån eller i vart fall lägre standard än vid arbete. Dessutom kommer individens livsinkomst att minska. I förlängningen kan det göra att utbildningens attraktionskraft undergrävs. För samhället innebär ett förlängt år att inträdet på arbetsmarknaden försenas, vilket betyder lägre skatteintäkter förutom kostnaderna för det femte utbildningsåret.

Bologna-processen är ett samarbete mellan länderna vad gäller utbildningsfrågor. I den processen har inte arbetsgivareföreträdare deltagit. Tunga företrädare för arbetsgivarna bedömer att den fyraåriga "civilekonomexamen har ett format och en struktur som uppskattas av arbetsmarknaden". (Artikel i www.ekonomisverige.se undertecknad av Civilekonomerna, Svenskt Näringsliv, Almega, Svensk Handel, Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation och Fars utbildningsråd). Blivande studenter kan notera om denna information tydligt lyfts fram av de skolor som predikar den femåriga utbildningens lov.

Självklart ska varje (blivande) student själv ta ställning i denna viktiga fråga. Men då är det viktigt att beslutsunderlaget är så allsidigt som möjligt.

 

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.

Civilekonom - en titel för alla?

Benny Johanssons bild
tors, 2011-09-01 14:35 av Benny Johansson
Många undrar kring titeln civilekonom och vilka som får lov att bli medlemmar i Civilekonomerna. Civilekonombloggen förklarar.

När det gäller titelfrågan är det så att själva titeln inte är skyddad. Enligt gällande praxis kan den som uppfyller kraven för att bli ordinarie medlem i Civilekonomerna också kalla sig civilekonom.

För att bli medlem i Civilekonomerna krävs lägst en kandidatexamen på 180 hp. Den ska innehålla 120 hp i företagsekonomi och/eller nationalekonomi. Minst 90 av poängen måste vara i ett av ämnena. En kandidatuppsats ska också ha författats. Examen ska innehålla minst 30 hp i andra ekonomiska ämnen såsom statistik, handelsrätt, informatik, ekonomisk geografi, ekonomisk historia, juridik samt slutligen minst 30 hp i valfria ämnen.  Det har ingen betydelse vid vilket lärosäte examen har avlagts.

Detta skapar, som alla ser, en flexibilitet i att forma sin egen utbildning efter intresse och arbetsmarknad. Och för civilekonomer finns bra kompetens att tillgå när man blir medlem i Civilekonomerna.

En annan sak är den civilekonomexamen som infördes 2007. Det är en särskild utbildningslinje som universitet och högskolor kan söka tillstånd att få ge, och som de får om de uppfyller uppställda kvalitetskrav. Går man igenom den kan man förstås kalla sig civilekonom. Men - det omvända gäller ej. Man kan inte säga att man har en civilekonomexamen om man inte läst den utbildningslinjen.

Bristande löneuppräkning urholkar akademins resurser

Benny Johanssons bild
ons, 2011-07-06 16:50 av Benny Johansson
Det nuvarande systemet för resurstilldelning till den akademiska utbildningen räknas inte upp med faktiska löneökningstal för sektorn. I år får lärosätena 0,49 procent i löneuppräkning och nästa år 0,92 procent. Så låga torde lönehöjningarna inte bli ens i offentlig sektor. Detta gör att resurserna till humanistisk och samhällsvetenskaplig utbildning skulle behöva öka med 20 procent bara för att återställa till ursprungliga nivåer.

Vid en så kallad Akademisk kvart på Kårhuset Rindi i Visby gjorde Ann Fritzell på Sulf en genomgång av det nuvarande resurstilldelningssystemet.

När det tillskapades i mitten av 90-talet byggde beräkningarna på att studenterna skulle undervisas sex timmar per vecka i en grupp med 30 elever och 3 timmar i veckan i en grupp med 15 elever. Eftersom kostnaderna sedan har ökat behövs en 20 procentig ökning av anslagen bara för att återställa till den ursprungliga nivån. Lärosätenas teknik för att klara ekonomin är att ge färre timmar och göra större undervisningsgrupper. En spiral som om den fortsätter kommer att utarma den högre utbildningen.

Det finns inte heller något som pekar på att eleverna idag skulle behöva färre undervisningstimmar än på 90-talet, menade Ann Fritzell.

Det är verkligen dags att visa att talet om att det är via utbildning Sverige ska klara sig i världskonkurrensen inte bara är festretorik utan allvarligt menad politik.

Vill politikerna det som lärosätena vill?

Benny Johanssons bild
tis, 2011-06-21 07:09 av Benny Johansson
Civilekonombloggen återvänder, med risk för att upplevas lika variationsrik som ett gökur, till hur lärosätena agerar. Politikerna inrättar utbildningar och beviljar medel. De tänker sig troligen att de ska gå till att utbilda studenter efter intresse. Men på lärosätenas vanity fair är det inte alltid så.

En intressant utveckling kan noteras som tycks gälla framför allt de tekniska utbildningarna. I höstas deltog sju svenska universitet och högskolor i en två veckor lång rekryteringsturné till sex stora städer i Indien för att rekrytera studenter. Det var inte första gången några av dem varit i Indien med det syftet. Det är master- och forskarstudenter lärosätena vill locka. Lyckas man inte tvingas lärosätena lägga ned utbildningar, i synnerhet inom de tekniska områdena, där man har för få sökande från Sverige.

När det gäller ekonomiutbildningarna är läget annorlunda. Civilekonomprogrammet vid Stockholms Universitet var ett av de mest sökta i landet. Det är inte för få sökande som gör att man stoppar intagningen.

Är det rätt användning av skattemedel att resa på dyrbara rekryteringsresor för att värva studenter till utbildningar där efterfrågan är svag?

I och med att ett av universiteten som stoppar intagningen till civilekonomprogrammet säger sig vilja konkurrera på den europeiska marknaden om masterstudenter kan detta bli en utveckling som blir aktuell även för ekonomiutbildningar.  Antalet sökande från icke EU/EES-länder har minskat dramatiskt - är svaret då att ta bort utbildningar som beslutats av Sveriges Riksdag, med ett starkt inhemskt söktryck,  för att kanske i ett senare skede använda skattepengar för att rekrytera studenter till utbildningar som konkurrerar på andra marknader?

De tekniska utbildningarna lockar med hög standard på utbildning, med hög lärartäthet och hög klass på pedagogiken. De sjunkande resurserna till ekonomutbildningar leder till att man ska konkurrera med storföreläsningar, för få lärare och små resurser till laborationer och övningar.

Att få lov att ge en civilekonomexamen innebar också att vissa kvalitetskrav skulle uppfyllas. Kvalitet kostar. Resurserna är små. Enklare då att välja bort den utbildningen?

Det finns två förlorare i detta spel - studenten som inte får den valfrihet man kan begära och de politiker som beslutat att inrätta utbildningen och beviljar skattemedel till undervisning och inte till rekryteringsresor.

 

 

.

 

Tar lärosätena ansvar för studenternas livslön?

Benny Johanssons bild
fre, 2011-06-10 10:21 av Benny Johansson
Det är förvånansvårt många studieinriktningar som leder till en negativ avkastning jämfört med att börja arbeta direkt efter studierna. Ekonomiinriktningar hör, som tur är, inte dit. För de grupper som förlorar på sin utbildning finns bara två sätt att hamna rätt. Antingen sänker man kostnaden för utbildningsinvesteringen eller ökar dess intäkter. Hur resonerar de lärosäten som strävar efter att öka individernas kostnader för sin utbildning genom att förlänga utbildningarna med ett år och inte erbjuda ett adekvat fyraårigt alternativ?

Saco:s färska livslönerapport Lönsamma studier? är en gedigen genomgång av statistik som SCB samlar in för Medlingsinstitutet. Rapporten är väldigt tydlig i avseendet hur livslönen kan förbättras. Det ena alternativet är att höja individernas intäkter, dvs för de flesta deras lön eller att individen väljer att arbeta efter pensionsåldern. Det andra är att sänka kostnaden för utbildningsinvesteringen, dvs att förkorta utbildningstiden.

För de flesta utbildningar som Saco beskriver skulle det inte hjälpa om utbildningen förkortades till en termin!

Ekonomiinriktingarna är fram till nu i princip fyra-åriga. Civilekonomexamen tillskapades som en fyraårig utbildning på avancerad nivå 2007. Ett antal stora lärosäten väljer nu att stoppa antagningen till denna utbildning. Därmed ställs individerna utan möjlighet att välja mellan fyra- eller femåriga utbildningar. I hela stockholmsregionen t.ex. kan man inte välja den fyraåriga utbildningen.

Argumenten från lärosätena handlar ofta om internationell anpassning. Det är naturligtvis alldeles utmärkt att erbjuda blivande studenter att välja fem-åriga utbildningar - för de som vill forska eller av andra skäl önskar detta. Men varför förhindra studenter från att välja en yrkesexamen på avancerad nivå som beslutats av Sveriges Riksdag?

Kan lärosätena som väljer denna linje garantera studenterna en fortsatt god avkastning på sina investeringar i en ekonomiutbildning? Kommer individernas inkomster att öka lika mycket eller mer som det extra året kostar?

Här handlar det mer om lärosätenas interna positionering. Tyvärr riskerar den att gå ut över framtida ekonomkullars livslöneavkastning.

 

Distansutbildning eller lärarledd tid?

Benny Johanssons bild
tors, 2011-01-13 12:55 av Benny Johansson
Resurserna till landets ekonomutbildningar är erkänt mycket små. Det medför att det är viktigt att hushålla rätt med de resurser som finns. Hur den hushållningen ska ske för att nå bästa kvalitet i undervisningen kan diskuteras. Ska det ska genom mer lärarledd undervisning eller genom fortsatta satsningar på distansutbildning?

Universitet och högskolor har inte bara att tänka på den "ordinarie" utbildningen. Det bedrivs också distansutbildning vid lärosätena. Distansutbildningen har utvärderats av Högskoleverket, som redovisar resultatet i Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor.

Inte alldeles förvånande visar det sig att ekonomikurser är överrepresenterade bland distanskurserna.

Det är också stor skillnad i prestationsgrad mellan distans- och campusstudenter, vilket Högskoleverket lyfter i sitt pressmeddelande. För all högskoleutbildning är den genomsnittliga prestationsgraden 79 procent. För distansutbildning är den 56 procent. Det är framförallt på de fristående distanskurserna som den är lägre.

Distansutbildningen fyller naturligtvis ett viktigt syfte - det ger fler möjlighet att studera - för att ta ett exempel. Men det är också så att distansutbildningen för många tycks fylla ett annat syfte. Högskoleverket bedömer att den används som vidareutbildning i många fall.

Allt detta är viktigt och angeläget. Det är väldigt bra att Högskoleverket nu gör en ordentlig analys av frågan. I ett läge när resurserna är ytterligt knappa tvingas man till prioriteringar. Det är ju också det som ekonomi handlar om - att hushålla med de resurser som finns.  I den här situationen får inte resurser tas från programverksamheten. Tyvärr rullar det ibland på som om resurserna vore oändliga.

Fakta, eftertanke, omprövning är ledord som känns motiverade!

 

För att kommentera - klicka på rubriken!

Gott Nytt År

Benny Johanssons bild
tors, 2010-12-30 15:44 av Benny Johansson
Inspireras av Birgitta Rydell, DIK-förbundet, att betrakta 2010 och i viss mån 2011.

Civilekonomerna har en väldigt omfattande verksamhet. Det går inte att spegla allt, men några nedslag går det att göra.

 

Under 2010 var det avtalsrörelser på alla branschområden. Många av dessa slutade med processavtal. Det innebär att löneutrymmet inte fastställs centralt utan i ett lönesamtal mellan chef och medarbetare. Tillsammans med några arbetsgivarorganisationer har vi rest runt och utbildat chefer och fackliga förtroendemän i de nya avtalen. Under 2011 blir det dags att börja förbereda för kommande förhandlingar om löner och allmänna villkor.

 

Ett nytt inslag i avtalsrörelsen var att vi bloggade regelbundet på www.civilekonombloggen.se. Efter detta tog jag över bloggen det andra halvåret och har producerat drygt 50 inlägg.  Det har varit roligt, men utan omgivningens inspiration och idéer hade det blivit tunt.

 

Tusentals medlemmar har vänt sig till oss med frågor. Detta är en av våra viktigaste tjänster. Några resulterar i förhandlingar som förs av ombudsmän eller av medlemmen själv och i några fall har vi också tagit ärenden till domstol. Men medlemmar och andra kontaktar oss i väldigt många olika frågor.

 

Webben moderniserades under året och blev enklare att navigera på.

 

Ett stort evenemang var Career Days, som är en arbetsmarknadsmässa för yngre akademiker. Den ägde rum på Globen. Vi var för all del inte ensamma om den, men det var en härlig känsla med hundratalet företag och tusentals besökare. Bara att se förbundets logga projicerad på Globens utsida! Vi återkommer med den satsningen 2011, eftersom det blev så lyckat.

 

Våra seminarier fortsätter att locka. Inte minst har seminarier som handlar om livspusslet varit populära. Här kan jag lova nya intressanta program under 2011.

 

Vårt arbete för att få ökade resurser till civilekonomutbildningen har varit intensivt, men tyvärr inte särskilt framgångsrikt. Det är genom lobbyarbete, artiklar, agerande i Almedalen mm, som vi driver denna fråga. Framgång har vi däremot fått när det gäller att civilekonomutbildningarna ska utvärderas i enlighet med den modell som Civilekonomerna har förespråkat. I den är akademi – studenter – näringsliv tre likvärdiga delar av utvärderingen..

 

Jag låter denna framgång avsluta denna mycket ofullständiga redovisning och önskar alla Gott Nytt År.

 

För att kommentera artikeln - klicka på rubriken!