• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

Civilekonomerna

Civilekonom - en titel för alla?

Benny Johanssons bild
tors, 2011-09-01 14:35 av Benny Johansson
Många undrar kring titeln civilekonom och vilka som får lov att bli medlemmar i Civilekonomerna. Civilekonombloggen förklarar.

När det gäller titelfrågan är det så att själva titeln inte är skyddad. Enligt gällande praxis kan den som uppfyller kraven för att bli ordinarie medlem i Civilekonomerna också kalla sig civilekonom.

För att bli medlem i Civilekonomerna krävs lägst en kandidatexamen på 180 hp. Den ska innehålla 120 hp i företagsekonomi och/eller nationalekonomi. Minst 90 av poängen måste vara i ett av ämnena. En kandidatuppsats ska också ha författats. Examen ska innehålla minst 30 hp i andra ekonomiska ämnen såsom statistik, handelsrätt, informatik, ekonomisk geografi, ekonomisk historia, juridik samt slutligen minst 30 hp i valfria ämnen.  Det har ingen betydelse vid vilket lärosäte examen har avlagts.

Detta skapar, som alla ser, en flexibilitet i att forma sin egen utbildning efter intresse och arbetsmarknad. Och för civilekonomer finns bra kompetens att tillgå när man blir medlem i Civilekonomerna.

En annan sak är den civilekonomexamen som infördes 2007. Det är en särskild utbildningslinje som universitet och högskolor kan söka tillstånd att få ge, och som de får om de uppfyller uppställda kvalitetskrav. Går man igenom den kan man förstås kalla sig civilekonom. Men - det omvända gäller ej. Man kan inte säga att man har en civilekonomexamen om man inte läst den utbildningslinjen.

Dialogbehovet outsinligt

Benny Johanssons bild
fre, 2011-07-08 11:54 av Benny Johansson
Varje Almedalsvecka är unik. Nu har eftersnacket och analyserna satt igång.

Var Almedalsveckan en tråkvecka eller var det ett gott exempel på det goda demokratiska samtalet? Stillsamt, resonerande och folkbildande,  som Resumé skriver. Jag lutar åt det sistnämnda. Visserligen hade jag förväntat mig mer av olika "spektakel" för att fånga uppmärksamheten. Kanske Gudrun förra året brände upp även fantasins frukter för nya fantasterier?

Det blir lite konstigt när det i efterhand klagas på att det inte gjorts några utspel när alla PR-byråer hela tiden förkunnar att kampen om medias uppmärksamhet är så stor att det inte är idé att göra några stora utspel. Kul att Saco:s rapport om värdet av dubbla examina fick stort genomslag. Lärarnas frågor har också varit påtagliga i media. Skolfrågorna är på tapeten och LR är skickliga. Akademikerförbundet SSR har också uppmärksammats för inlägg om Fas 3. Säkert har jag missat något. För även om man lever och verkar en vecka ihop med ett stort antal journalister finns det inte riktigt tid att ägna sig åt tidningsläsning. Och nätet...

Det blir lite paradoxalt när en stor mängd människor, beroende av ny teknik, samlas och tekniken fallerar! Att vänta halvtimmasvis för att komma ut på nätet ger bara tid för de allra nödvändigaste sakerna. Förutom att blogga och fäjsbooka behöver de flesta sköta mail och telefon. Detta måste rimligen åtgärdas.

Dimman som har letat sig in över land i flera dagar är en annan snackis. Fukten har satt sig på stämbanden och många talare har låtit mer mystiska än de säkerligen avsett. Ändå känns det sunt att det är dimman som är en snackis och inte oöverlagda otyg som penningbränning.

Jag tycker också att politikerna har varit väldigt närvarande. Ungefär som ett valår. Det har gett möjligheter till kontakter och diskussioner på ett väldigt bra sätt. Almedalen är inte bara till för de politiska  linjetalen utan också de politiska vardagssamtalen. För vår del har dessa varit väldigt bra och vi har många trådar att väva ihop efter sommaren.

Det seminarium Civilekonomerna anordnade tillsammans med Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation (S.E.R.O.) var välbesökt och visade på stor samsyn. Du kan läsa om det här på bloggen eller på www.civilekonomerna.se

De jag pratat med är nöjda med veckan. Nu hör det naturligtvis lite till bilden att säga så, men jag tror att sanningen träder fram i dessa uttalanden. Trots den stora mängden seminarier har det funnits publik. Det verkar som fler och fler samhällsintresserade privatpersoner tar sig till Visby.

Kanske sprider sig idén. Ulf Bjereld skriver i SvD idag att det bör ordnas Almedalsliknande aktiviteter i varje kommun. Det lär ha varit en delegation på plats från Danmark för att fundera på om idén kan implementeras där.

Det mänskliga mötet är svårt att ersätta.

Akademiska studier ska leda till högre livslön

Benny Johanssons bild
tors, 2011-06-09 12:32 av Benny Johansson
Saco har presenterat en noggrann undersökning om akademikers livslöner ur individens investeringsperspektiv. Av 36 undersökta utbildningsinriktningar har 12 en negativ avkastning och två har nollavkastning. Fem ger en avkastning över 10 procent. Dit hör civilekonomutbildningarna, som därmed blir en lönsam investering för individen.

Individuell framgång och ett rikt arbetsliv. Det är två viktiga begrepp som Civilekonomerna har som mål för medlemmarnas arbetsliv. Jämfört med många andra svenska utbildningsinriktningar är det då glädjande att en ekonomutbildning är en lönsam investering. Investeringen räknas i relation till att ha börjat arbeta direkt efter gymnasiet.

Merparten av de utbildningar som leder till dålig livslöneutveckling återfinns inom kvinnodominerade yrken framför allt inom kommuner och landsting. Att det är så kommer säkert inte som en överraskning. Rapporten Lönsamma studier som släpps nu kommer naturligtvis att åberopas under den kommande avtalsrörelsen - inte minst av lärarna som agerar för strukturella lönehöjningar. Ett bättre stöd är svårt att få i det arbetet.

Att vissa utbildningsinriktingar leder till en positiv avkastning får inte uppfattas som avvikande eller konstigt. Det normala ska vara att med längre studier och arbetsuppgifter med mer komplicerat innehåll och stort ansvar följer en högre lön. Att vissa grupper får en sämre utveckling får aldrig bli en ursäkt att bromsa det självklara - akademiska studier ska vara en lönsam investering för individen.

Arbetslöshet bland civilekonomer

Benny Johanssons bild
tors, 2011-02-03 09:23 av Benny Johansson
Detta inlägg är en fördjupning av innehållet i förbundsledaren i Civilekonomen nr 1/2011.

Arbetslösheten bland civilekonomer har under 2010 sjunkit med15 procent - från 2,23 procent till 1,85. Det mått vi har är antal ersättningstagare i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa. I absoluta tal var 459 personer arbetslösa i december 2010 mot  542 ett år tidigare.

 

Det gör att arbetslösheten bland civilekonomer var 1,85 procent i december. Till detta kommer ett okänt antal civilekonomer som inte är med i a-kassan, annan a-kassa eller ännu inte hunnit kvalificera sig för att få ersättning. Hur många dessa är vet man inte, men sammantaget kan ändå arbetslösheten för gruppen civilekonomer bedömas som låg i relation till befolkningen i övrigt.

 

Arbetslöshet är alltid en risksituation för den enskilde och en stressfaktor. Det kommer alltid att vara viss arbetslöshet när personer under en period är i rörelse från ett arbete till ett annat. Det som bekymrar oss är att, trots den efterfrågan som börjat uppstå på arbetskraft igen, arbetslösheten bland civilekonomer inte sjunkit mer än vad den har gjort. Utvecklingen så här långt på det nya året ser positiv ut, så förhoppningen är att siffrorna ska sjunka ytterligare.

 

Vill du kommentera artikeln - klicka på rubriken!

Fackförbund som ökar och fackförbund som minskar - medlemsmässigt.

Benny Johanssons bild
mån, 2011-01-31 15:24 av Benny Johansson
Hur det gick för de olika fackförbunden med medlemsutvecklingen 2010 är intressant läsning så här års. Av de tre centralorganisationerna var det bara Saco som ökade sitt samlade medlemstal 2010.

Det är LO-tidningen som först rapporterar den samlade utvecklingen. Bland LO:s medlemsförbund minskade samtliga sitt medlemstal under 2010. Den totala minskningen blev - 2,4 procent. Transport minskade minst, med - 0,2 procent, och GS mest med - 6,6 procent. Att LO-förbunden minskar hänger naturligtvis också samman med strukturomvandling och konjunktur. Att IF Metall påverkas medlemsmässigt av att 50 000 arbeten för metallare försvinner i lågkonjunkturen är knappast förvånande. Själva säger de att de behåller sin organisationsgrad.

TCO-förbunden minskar också [med - 0,4 procent], men Lärarförbundet [+ 2,7 procent], Journalistförbundet [+ 1,9 procent] och Vårdförbundet [+ 1,1 procent]ökar. Även Lärarnas Riksförbund, som är med i Saco, ökar.

 Det största tjänstemannaförbundet Unionen har tappat strax under 4000 medlemmar, vilket är - 0,7 procent.  Även några av TCO-förbunden påverkas av strukturförändringar. Inom t.ex. bank och finans ökar akademikergrupperna och det påverkar Finansförbundets medlemstal.

Saco-förbunden ökade med 2,1 procent. Civilekonomerna ökade näst mest med 5,1 procent. Akademikerförbundet SSR ökade mest med 5,8 procent.

Det är naturligtvis roligt att Civilekonomerna åter tillhör de förbund som växer kraftigast i Saco, och därmed på hela den svenska arbetsmarknaden. Vi har också glädjande bra siffror när det gäller medlemmarnas nöjdhet med den service vi ger. Det finns naturligtvis ett samband mellan dessa båda saker.

Samtidigt är det lätt att instämma i vad Saco:s ordförande, Anna Ekström, säger i sin kommentar: Vi behöver en stark fackföreningsrörelse för att hålla uppe den svenska modellen som helt bygger på att vi har många medlemmar och kan teckna kollektivavtal.

För många ekonomer?

Gästs bild
ons, 2010-03-10 11:42 av Gäst

Flera nyhetsmedier ( bl a SvD och Tv4)  rapporterar idag om Högskoleverkets årliga studie om vilka utbildningar som leder till jobb. Slutsatsen som dras denna gång  är bland annat att det utbildas alldeles för många ekonomer, långt fler än det framtida behovet med risk för arbetslöshet till följd.

 Civilekonomerna delar inte Högskoleverkets uppfattning. Vi menar istället att det idag i princip råder balans  mellan tillgång och efterfrågan på civilekonomer och att det även framöver kommer att vara så. Hur kan vi påstå det?

Att studera till ekonom är Sveriges populäraste högskoleutbildning. Just nu läser ungefär 34 000 studenter till ekonom runtom på Sveriges lärosäten och ungefär 6000 utexamineras årligen. 

Sedan 1995  undersöker vi hur det går för alla de som utbildar sig till ekonom på de svenska högskolorna. Vi söker upp dem tre år efter examen och frågar hur det gått med karriären efter utbildningen.  Våra siffror visar år efter år samma sak: De allra flesta av dessa ekonomstudenter får jobb! Den senaste undersökningen, som gjordes i november -09 (och som ännu inte är publicerad) visar att endast 2% av studenterna som gick ut -06 var arbetslösa sex månader efter examen.  91% av studenterna hade fått jobb och resten av gruppen var föräldralediga, studerade vidare eller hade startat eget. 

En förutsättning för att det fortsatt ska vara så är dock att man satsar på att höja kvaliteten inom ekonomutbildningen. Det är idag relativt lätt för en högskola att "svänga ihop" en ekonomutbildning.  Det är populära utbildningar som lockar många  studenter samtidigt som de kostar relativt lite i jämförelse med exempelvis naturvetenskapliga utbildningar. Civilekonomerna arrangerar därför idag ett seminarium i Riksdagen, tillsammans med Föreningen Företagsekonomi i Sverige angående kvaliteten och resurstilldelningen till ekonomutbildningarna i Sverige.

Så vem har rätt? Högskoleverket som gissar om framtiden eller Civilekonomerna som faktiskt frågar de som utbildats och kan konstatera att  de  FÅR jobb. Bra sådana dessutom! Kan det vara därför utbildningen är så populär...?

Oj vad det tjatas...

Gästs bild
mån, 2010-02-08 16:10 av Gäst

Tänk att de orkar...  I dagens GP finns ytterligare en i raden av alla  de debattartiklar med avsändare Svenskt Näringsliv där man hamrar in sitt enformiga budskap om att avstå från centralt avtalade löneökningar i år och istället avtala om helt lokal lönebildning ute på företagen.

Låt mig därför återigen påminna om hur vi ser på saken: gärna lokal lönebildning där de enskilda medarbetarna lönesätts utifrån prestation och kompetens. Men med en centralt angiven stupstock som försäkring i botten som ger reallöneökningar i stort. Mer om detta kan läsas i den utmärkta SvD Brännpunkt-artikeln från förra veckan skriven av sex Saco-förbund, däribland Civilekonomerna.

Civilekonomernas förbundsdirektör på webb-tv

Gästs bild
mån, 2010-02-08 11:29 av Gäst

Idag kan man  på Vad står på spel, Svenskt Näringslivs kampanjsajt, se ett inslag där Civilekonomernas förbundsdirektör Benny Johansson   intervjuas tillsammans med Louise Adelborg, VD för Jusek. Man diskuterar lön efter prestation och kompetens och varför Saco-förbunden förespråkar siffror i de centrala löneavtalen. Kolla in webb-tv-klippet på http://bit.ly/9mYFYm

Lokal lönebildning fungerar inte!

Gästs bild
mån, 2010-02-01 15:21 av Gäst
Civilekonomerna skriver debattartikel tillsammans med fem andra Saco-förbund.

I lördagens Svenska Dagbladet kunde man läsa en debattartikel med rubriken "Lokal lönebildning fungerar inte". I artikeln beskriver Civilekonomernas förhandlingschef Claes Oldin tillsammans med företrädare från Sveriges Ingenjörer, Jusek, Naturvetarna, Akademikerförbundet SSR och Psykologförbundet  varför helt lokal lönebildning ännu inte fungerar väl i praktiken och varför Saco-förbunden inte vill ha helt sifferlösa kollektivavtal.

I grunden gillar vi ju lokal  lönebildning med individuell lönesättning utifrån individens prestation och kompetens. Men det förutsätter att den lokala löneprocessen fungerar väl och att arbetsgivarna på såväl central som lokal nivå är villiga att, hand i hand med våra lokala fackliga företrädare,  ta sitt ansvar för detta. Tills dess att så är fallet kommer vi  att fortsätta kräva löneökningssiffror i de avtal vi tecknar.

Civilekonomerna ökar mest av Saco-förbunden!

Gästs bild
mån, 2010-02-01 13:35 av Gäst
Som jag antydde i ett inlägg redan för ett par veckor sedan så har Civilekonomerna ökat rejält i medlemsantal under 2009.

Vid en presskonferens idag presenterade Saco officiella siffror över medlemsutvecklingen för förbunden för 2009.  Saco-förbunden har ökat ordentligt under det gångna året och mest av allt ökar  Civilekonomerna! Nu är vi 36 528 medlemmar, en ökning med drygt 7%! Totalt ökar Saco-förbunden med 2,8% och har nu passerat 600 000 medlemmar.

En av förklaringarna till att Saco-förbunden ökar kraftigt i medlemsantal, samtidigt som både TCO och LO minskar, är att vi är både fackförbund och yrkesorganisationer. Vi tar avstamp i den enskilde medlemmens behov av hjälp och stöd genom hela karriärens med- och motgångar. Dessutom har vår inkomstförsäkring blivit en mycket viktigt del av inkomsttryggheten vid arbetslöshet. 

Civilekonomerna är väldigt stolta och glada för den stora medlemsökningen och ser den som ett tecken på att vi erbjuder tjänster och service som våra medlemmar uppskattar. Det är också något vi tydligt märker i våra årliga medlemsmätningar, där nöjdhetsindex är högt och ökar år efter år.