• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

Civilekonomerna

En medlem lämnar förbundet

Benny Johanssons bild
fre, 2013-04-05 09:47 av Benny Johansson
Efter nära 60 års medlemskap lämnade en medlem Civilekonomerna. Det gav upphov till en liten korrespondens och några reflektioner från medlemmen ifråga.

Det kom ett brev till kansliet. Om utträde ur förbundet. Medlemmen ifråga var över 80 år och har varit medlem i nära 60! Det kan man kalla trohet. Jag skrev ett brev, tackade för den långa medlemsperioden, och fick svar. "Det var med stor tvekan jag lämnade förbundet", skriver denna hedersman. "Men eftersom jag halva året vistas utomlands var mitt beslut mindre svårt".

För 60 år sedan var inte ekonomutbildningarna stora till antalet studenter. Antalet lärosäten som gav ekonomutbildning var två - Handelshögskolan i Stockholm och den i Göteborg. Regeringen rekommenderade 1957 att Lund och Uppsala skulle inrätta professurer i företagsekonomi.

Vår medlem, eller f.d. får jag ju säga, blev civilekonom för att han hade flera företagare i släkten och därefter har han haft ledande befattningar i industri och konsultverksamhet. Även det tidstypiskt. De få som utexaminerades knöts till ledningen eller var själva ledningen i företag.

Den verksamhet som förbundet då bedrev var möten, aktiviteter och fester. Vår f.d. medlems första chef var själv mycket aktiv, så jag antar att det var vägen in i verksamheten. Idag skulle vi kalla det att nätverka och odla kontakter.

Ett gott råd från den f.d. medlemmen till dagens unga civilekonomer är att ordna kretsar med sociala aktiveter. De kretsarna bör, geografiskt sett, vara små.

Det är alltid spännande att bli påmind om utvecklingen, och att se att en del saker ändå går igen. Som intresset och behovet av nätverk, som Civilekonomerna idag arbetar med på olika vis.

Civilekonomerna - för en jämställd karriär!

God etablering trots lågkonjunktur men den jämställda karriären sackar

Benny Johanssons bild
tors, 2013-03-21 16:17 av Benny Johansson
Civilekonomerna mäter varje år, i samarbete med Föreningen Företagsekonomi i Sverige (FEKIS), hur det gått för de examinerade tre år efter examen. Efter tre år är man etablerad på arbetsmarknaden, många har t.o.m. haft tre arbeten. Några resultat ur rapporten presenteras och kommenteras av Civilekonombloggen.

Undersökningen Tre år efter examen avser situationen 2009. Då rådde det lågkonjunktur. Antalet ekonomstudenter har successivt ökat under en lång följd av år. Nu är det cirka 35 000 som studerar ekonomi. Den naturliga frågan är hur detta påverkat möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden.

Inte så mycket visar det sig till vår glädje. Nästan hälften har t.o.m. fått arbete innan studierna avslutats och 88% hade fått det inom sex månader. Den siffran har varierat under åren mellan 82% och 94%. Lägst var den 2003 under IT-kraschens dagar. Efter tre år är 95% i arbete. Det visar att den successiva utbyggnaden av antalet ekonomsstudenter inte nämnvärt har påverkat etableringen på arbetsmarknaden. Det rådde ju också en sämre konjunktur 2009.

Ekonomer är en grupp som arbetar för att meritera sig. 39% har studerat utomlands, vilket är en liten ökning jämfört med året innan. 14% har påbörjat eller avslutat en annan utbildning om minst 100p. Under studietiden har 31% förvärvsarbetat mer än 25%.

När studenterna tillfrågas vad de saknat i sin utbildning uppger 61% praktik. En tredjedel saknar träning i ledarskapsfrågor, 27% karriärplanering och likaledes 27% IT-verktyg. Allt detta skulle öka studenternas förmåga att etablera sig på arbetsmarknaden. Civilekonomerna arbetade för civilekonomexamen bl.a. för att den skulle ge möjlighet att bygga in management i utbildningarna.  Annars är man överlag nöjd med sin utbildning - 73% tycker att de har stor eller ganska stor nytta av utbildningen.

Det stora smolket i årets undersökning är att kvinnornas andel i chefsbefattningar minskar jämfört med föregående år. Kvinnorna har i högre utsträckning titlar som handläggare och assistent, medan männen tituleras analytiker eller specialister. Det är faktiskt 24% av männen mot 12% av kvinnorna som har chefsbefattningar efter tre år. VD eller företagsledare är 5% av männen och 1% av kvinnorna, för mellanchefer är det 6% respektive 2%.

Den tillbakagången är en stor besvikelse för oss som utgått ifrån att kvinnorna genom sin kompetens och att det är något fler kvinnor än män som examineras skulle på ett naturligt sätt ta sig in i chefsbefattningar. Så enkel är uppenbarligen inte världen och denna omständighet måste vi nu analysera och arbeta vidare med.

Civilekonomerna - för en jämställd karriär.

Är det fel på lärarna eller är det fel på studenterna?

Benny Johanssons bild
tors, 2013-03-21 15:05 av Benny Johansson
Utbildningsdiskussionen rullar vidare. Studenternas inlärningsförmåga kritiseras av en lärare och studenterna replikerar att lärarnas pedagogiska förmåga är för dålig. När krubban är tom bits hästarna. Med mer resurser till den akademiska utbildningen skulle de pedagogiska möjligheterna öka.

Utbildningsdiskussionen löper vidare. I Metro idag uttalar sig Erik Arroy, ordförande i SFS, under rubriken Studenterna:  det är lärarna som är dåliga. Det gör han nu inte i oträngt mål utan efter ett utspel från högskolelektorn Ebba Lisberg Jensen som uttalat att studenter har svårt att förstå frågor och instruktioner. Studenterna är ovana att citera och vet inte vad begrepp som "inledning" innebär, har hon sagt enligt artikeln.

I den temperaturmätning som Civilekonomerna gjorde inför den utbildningspolitiska debatt som förbundet nyligen arrangerade Kan vi bli mer konkurrenskraftiga (se tidigare blogginlägg) har de lärare som svarat givit uttryck för liknande åsikter som Ebba Lisberg Jensen gjort.  Utbildningen blir mer och mer gymnasielik, sammanfattade några respondenter det hela med.

I förbundets temperaturmätning kom det också fram att studenternas kunskaper också har förändrats i positiv riktning över tid. Engelskakunskaperna är överlag bättre. Studenternas förtrogenhet med elektroniska hjälpmedel överstiger många gånger lärarnas förmåga. Studenterna är duktiga på att i realtid söka den information som behövs.

Frågeställningen tål att diskuteras. Däremot vore det olyckligt att gräva skyttegravar mellan studenter och lärare. Den förändring som sker kan inte kritiseras bort. Svaret torde snarast ligga i att det behövs mer av smågrupper som ger möjlighet till individuell handledning. Om lärarna får tid får utökad tid med studenterna kan de bättre förstå dem och bättre handleda dem till framgångsrika studier.

Alltså: Arbeta gemensamt för att få en bra utbildnings- och läraresituation på landets universitet och högskolor.

Civilekonomerna - förbundet för ekonomer och civilekonomer

Lönepremien för chefer - är den tillräckligt hög?

Benny Johanssons bild
tis, 2013-03-19 15:27 av Benny Johansson
Saco presenterar en utredning om löneskillnad mellan akademikern som är chef och akademikern som inte är chef. Civilekonombloggen relaterar också till data från Civilekonomerna samt jämför med lönestatistik från Ledarna, som presenterats idag.

Den s.k. chefslönepremien uppgår till cirka 30%, vilket motsvarar en löneskillnad på ungefär 10 500:-/mån räknat på genomsnittslönen för icke-chefer. Saco konstaterar detta i en rapport om Chefens lön. Den bygger på data från Saco:s medlemsförbunds lönestatistik. Löneskillnaden är egentligen större, men cheferna har bl.a. i genomsnitt längre arbetslivserfarenhet. När man rensar för sådana faktorer blir skillnaden 10 500:-.

Chefen tjänar 39 500:-/månad säger Ledarna, som idag har släppt sin chefslönestatistik. Genomsnittslönen för medlemmar i Saco-förbund som inte är chefer var 2011 35 500:-/månad. För Civilekonomerna med relativt många chefer som medlemmar var genomsnittslönen för kategorierna gruppchef och uppåt år 2012 55 995:- för kvinnor och 68 691:- för männen. Dessa data är inte bearbetade efter arbetslivserfarenhet. De visar att påståendet att chefen tjänar 39 500:- känns, minst sagt, bräckligt. Det man egentligen säger är att Ledarnas medlemmar i genomsnitt tjänar 39 500:-.

Skillnaderna mellan kvinnor och män är inte acceptabla. I Saco:s studie är kvinnornas chefslönepremie (alltså kvinnliga chefer jämförda med kvinnor som inte är chefer) i genomsnitt 28% och för männen 31% (som då jämförs med män som inte är chefer). Det finns också skillnader mellan sektorerna. I kommunal tjänst är chefslönepremien 28% för kvinnor och 34% för män. För chefer som har statlig anställning är kvinnornas chefslönepremie 33% och männens 31%. Det betyder alltså inte att kvinnorna har högre lön än män som är chefer utan att skillnaden mellan att vara chef eller inte är något större för kvinnor än för män. I den privata sektorn slutligen är chefslönepremien 25% för kvinnor och 30% för män.

För Civilekonomernas del har vi studerat chefslönepremien för medlemmar som tog examen mellan 1993 och 2002. De har alltså mellan 10 och 20 års erfarenhet. För samtliga är chefslönepremien 43,8%. Här är skillnaderna mellan män och kvinnor oroväckande stora, även om materialet inte är rensat för t.ex. arbetslivserfarenhet. Kvinnorna har 28,6% och männen 57,8% i chefslönepremie.

Sektorsskillnaderna är också betydande. I kommunal tjänst har kvinnorna 36,9% om man mäter på samma vis som i Saco-rapporten och männen 35,8% i chefslönepremie. Mäter man istället i relation till samtliga som inte är chefer sjunker kvinnornas chefslönepremie något och männens ökar. I statlig sektor är den 44,2% för kvinnor och 35,3% för männen mätt på Saco-vis. Den privata sektorn ger kvinnorna 34,5% och männen 38,9%.

Det finns alltså flera sätt att mäta chefslönepremien. Naturligtvis är det intressant att studera skillnader mellan kön och sektorer. Något svar på frågan om chefslönepremien är tillräckligt hög får vi inte. Den frågan kan ju betraktas ur olika perspektiv. Det är bra om Saco:s rapport leder till en diskussion i frågan.

För en chefsorganisation som Civilekonomerna och för Saco är det naturligt att fortsätta att analysera chefers löner, tillhandahålla en bra chefslönestatistik som - i vårt fall - är relevant för civilekonomer samt att bilda opinion i chefsfrågor.

Civilekonomerna - för en jämställd karriär.

Civilekonombloggen fyller tre år

Benny Johanssons bild
fre, 2012-11-02 10:25 av Benny Johansson
Idag för exakt tre år sedan startade jag att skriva i Civilekonombloggen. Det känns snarare som om det var två år sedan. Här följer några funderingar.

Civilekonombloggen hade 15 inlägg under 2009, vilket ökade till 73 under 2010. 2011 sjönk det faktiskt till 68 stycken och hittills i år har det blivit 50. Men året har ju några veckor kvar. Jag har just nu planer och underlag för tre kommande inlägg: om en undersökning bland arbetsgivare och arbetstagare, en intervju med lokala fackliga företrädare samt en betraktelse över de bästa ekonomihögskolorna i världen och vad vi har att förhålla oss till i den konkurrensen.

Så ni vet lite vad som komma skall...

Annars måste jag erkänna att bloggandet är både roligt och krävande. Vissa dagar och till och med veckor kan hjärnan kännas helt tom på idéer för att sedan, som nu, ha flera möjliga inlägg på gång. Några ämnen faller på att det skulle krävas research, som det inte riktigt finns tid över för, tyvärr. Jag har också snälla kollegor som ganska ofta förser mig med tankar och idéer om vad som kan vara lämpliga bloggämnen. Det är ovärderligt!

När vi startade bloggen skrev jag att det känns spännande och maktpåliggande. Och det har det varit. I det maktpåliggande ligger just detta att hålla igång ett kontinuerligt flöde. Men 206 inlägg på tre år är kanske ok? Visserligen har jag nu inte skrivit alla själv, men vi talar om den totala prestationen.

Ett par andra ambitioner fanns med bloggen - att berätta vad förbundet och jag själv gör, tänker och tycker. Vad vi gör är kanske lite underrepresenterat, men "tänker och tycker" har det blivit en hel del av. Så var ambitionen att vara personlig - där sätter jag nog ett njae i betyg. Personligare hade jag nog kunnat vara.

Intressant dock att blicka lite bakåt och fundera på ursprungliga tankar och  hur jag och vi tagit hand om dem. Få se nu hur det kommer att påverka det framtida skrivandet. 

Civilekonombloggens läsare hälsas välkomna till framtida bloggar och önskas en skön helg för den allra närmaste delen av framtiden!

Civilekonomerna - samlar Sveriges Ekonomer i 75 år!

 

Nätverk - till nytta och nöje

Benny Johanssons bild
tis, 2012-10-09 07:32 av Benny Johansson
Civilekonomernas medlemmar deltar ofta i nätverk, som kansliet hjälper till att starta. Att få kontakter och utbyta erfarenheter är den gemensamma nämnaren för dessa. Nya jobb, nya affärer, nya vänner och nya erfarenheter är några av de plusvärden som medlemmar får genom nätverken.

Nina Forssblad på Civilekonomernas kansli har som en uppgift att starta och stötta nätverk som bildas i vår regi. Jag fick en pratstund med Nina mellan hennes otaliga resor för att hålla seminarier, bilda nätverk mm, som är hennes arbetsuppgifter.

Varför har Civilekonomerna nätverk?

 

För att underlätta för medlemmarna att komma i kontakt med varandra och utbyta erfarenheter. Många är nya i en profession eller nya på en ort och behöver andra att diskutera med och då kan förbundet hjälpa till med att se till att de här mötena mellan medlemmar sker.  En del vill träffa personer som arbetar i samma bransch eller i samma befattning som de själva för att hjälpa varandra i diskussioner kring olika teman.  Chefer har behov av att höra hur andra chefer förhåller sig i olika situationer och hur andra utvecklar sin verksamhet.

 

 

Vad finns det för nätverk? Var i landet finns de?

Det finns olika typer av nätverksgrupper. Utanför storstäderna är nätverken ofta allmänna, det vill säga att medlemmarna arbetar inom olika verksamheter och har olika befattningar, till exempel Nätverket i Uppsala eller Nätverket i Jönköping. Den gemensamma faktorn är att de är civilekonomer och medlemmar i förbundet. I de större städerna finns det underlag för mer specialinriktade nätverk, till exempel professionsnätverk, som nätverk för marknadsförare, för ekonomichefer, för controllers, för redovisare, för medlemmar som arbetar inom HR/Personal. osv.

 

Det finns också nätverk enbart för kvinnor, både förbundets egna och ett 25-tal som Civilekonomerna har gemensamma med Sveriges Ingenjörer.

 

Sedan finns det också nätverk för chefer. Flera av dem är gemensamma med Jusek och Sveriges Ingenjörer.

 

Hur startas de – kan jag som medlem ta initiativ själv?

 

Absolut. De flesta nätverk startas för att medlemmar efterfrågar dem. Förbundet hjälper till att starta nätverken genom att ordna en lokal och skicka ut en inbjudan till alla medlemmar på en ort eller i en region eller inom en profession.  Det är också någon från förbundet med på nätverksstarten för att fungera som moderator och ge tips på vad andra nätverksgrupper tycker fungerar när det gäller hur ofta gruppen träffas eller hur man kan lägga upp verksamheten. Efter den första träffen tar nätverksgruppen ansvar för sin verksamhet men fortsätter att ha kontakt med förbundet.

 

 Hur många nätverk har tillkommit på medlemsinitiativ?

Under åren mellan 70 och 80.  Men alla nätverk överlever inte och då kan förbundet hjälpa till att starta om.

  

Är det mycket administration för nätverken?

Inom nätverken brukar man turas om att ta ansvar för träffarna. De flesta nätverksgrupper träffas 5-7 gånger om året och många grupper planerar in datum och ansvariga för ett år framåt. Utöver det är det inte så mycket praktisk administration. Någon i nätverket har oftast hand om att uppdatera kontaktuppgifter. Vissa nätverksgrupper har Facebook- eller LinkedIngrupper och då är det någon i nätverket som är administratör för den gruppen. Annars är nätverkets överlevnad beroende av att alla engagerar sig och prioriterar att komma på träffar. Det ska vara roligt att nätverka och inte bli ytterligare en stressfaktor i livet.

  

Vad tycker deltagarna att de får ut?

Det är väldigt många olika saker. Jag nämner några: En del vill ha nya kontakter med personer som förstår vad de talar om. En del är både ensamma ekonomer på sin arbetsplats, och dessutom den enda/ende akademikern. Andra söker kunskap om olika arbetsgivare. En vanlig form för nätverkets träffar är att man ses på varandras arbetsplatser där det är möjligt. Då får man en presentation av verksamheten och i många fall en möjlighet att titta på lokaler osv.  Man får också mycket kunskap om vad som händer på olika arbetsplatser.

Ett klassiskt intresse är information och tips när det gäller lediga jobb eller uppdrag Är man nyinflyttad på en ort gör nätverkat att det blir lättare att komma i kontakt med andra. Nya kunskaper är ett annat skäl. Inom varje nätverksgrupp finns en enorm kompetens och många nätverk har träffar där varje medlem föreläser/berättar om något som han/hon är specialist på eller specialintresserad av. Nätverket blir kompetensutveckling.

 Många säger att de tycker är spännande och lärorikt att träffa yrkesutövare som finns i de sektorer av arbetsmarknaden där de inte själva arbetar.

 

I nätverken händer det att man blir nära vänner med andra nätverksmedlemmar och har kontakt även om inte nätverket överlever.

 

Oväntad ambition

Ibland händer också det lite oväntade när nätverken bildas. En rätt spännande stämning blev det i rummet vid en nätverksstart, då en medlem vid den inledande korta presentationen sa: Jag vill vara med i nätverket för jag vill hitta en partner.  Det framgick tydligt att det inte var en affärspartner som avsågs. Det gjorde alla som skulle presentera sig efter den här personen lite stressade, för vad säger man som kan ses som likvärdigt med ”hitta en partner”.

Hur det sedan gick med den medlemmens ambitioner håller sedan Nina noga för sig själv!

Civilekonomerna - samlar Sveriges ekonomer i 75 år.

 

 

 

 

Framtidens ledarskap

Benny Johanssons bild
tors, 2012-03-01 10:21 av Benny Johansson
Framtidens ledarskap var temat för Kontaktmannakonferensen 2012 arrangerad av Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation och utförd av en duktig projektgrupp inom Söfre på Södertörns högskola under ledning av Louise Grape.

Att uttala sig om Framtidens ledarskap är inte lätt. Men kraven på ledarskapet följer av den näringslivsutveckling som man kan förvänta sig. Globalisering och internationalisering fortsätter och ställer krav på att vara kontaktbar inte bara på svensk kontorstid. 

Tempot ökar och det medför krav på snabbhet. Tiden för reflektion blir lidande.

Snabbheten går igen. Ett intressant projekt på Stockholms universitet handlar om kontorslandskap, ledarskap och hälsa.  En av utmaningarna för ledarskap i kontorslandskap är att grupprocesser snabbas på. Konflikter eskalerar därmed snabbare än i andra kontorstyper. Det medför att en ledare i kontorslandskapsmiljö (härligt ord) måste vara uppmärksam,  närvarande och agera snabbt.  Om de cheferna kommer att trivas bäst i öppna landskap ska nu vetenskapen undersöka.

Ledarskapet måste sannolikt tydligare förhålla sig till de anställdas värderingar. Inte minst när bristen på arbetskraft gör att konkurrensen om densamma ökar. Arbetssökande väljer arbetsplatser där värderingarna stämmer överens med deras egna. Det kan handla om hållbar utveckling och etik, men också hur ledarskapet utövas och den människosyn som finns. Gestaltad t.ex. i synen på kompetensutveckling.

Ledarskapet beror också på vilken typ av företag man är i. Ett stort industriföretag, statlig myndighet, kommunal förvaltning eller tjänsteföretag - lite olika krav ställs. Just tjänstesektorn växer. En utvecklingstendens, enligt professor Eric Giertz (för övrigt omnämnd i Civilekonombloggen 23 januari ), är att arbetsställen med få anställda med homogen bakgrund ökar. Det ställer sina krav på ledarskap att vara främst bland jämlikar.

Det man med säkerhet vet är att ledarskapet kommer att förändras, men hur det förändras kommer att bedömas olika från tid till tid. I det ovan sagda kan man också ana sig till ökande krav på och utmaningar för ledarskapet. Då är det bra att vara medlem i Civilekonomerna, som redan idag har en tredjedel av medlemmarna som är chefer. Chefers och ledares väl och ve är en av våra viktiga uppgifter.

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år

 

Nöjda medlemmar triggar till nya insatser

Benny Johanssons bild
tors, 2011-12-08 10:46 av Benny Johansson
Inom Civilekonomerna har vi i tio års tid årligen frågat de medlemmar som varit i kontakt med våra jourer vad de anser om servicenivån vid dessa kontakter.

Under dessa tio år har resultatet av våra mätningar årligen givit ett all-time high när vi räknar samman kategorierna "mycket bra" och "bra". Även årets siffra är all-time high - 86 procent. Ungefär 10 procent säger att kvaliteten är varken bra eller dålig och knappt 4 procent är missnöjda.

Såvitt vi vet finns det få jämförelsesiffror från andra förbund. Men själva tycker vi att siffrorna är bra.

En av våra uppgifter som intresseorganisation och fackförbund är naturligtvis att medlemmarna ska vara nöjda med service och tjänster. Vi strävar lika naturligt efter ännu bättre nöjdhetssiffror.

Man kanske inte tänker på att även fackliga organisationer ägnar sig åt kaizen. En av de saker vi gör är att granska alla öppna svar i vår mätning kring nöjdhet. De sammanställs under olika rubriker och ger oss möjlighet att förändra när vi ser att vissa saker fungerar mindre bra än vad vi tänkt oss. Medlemmarnas feed-back utvecklar och förbättrar därför hela tiden verksamheten.

Så gör säkert fler fackliga organisationer. Men det är så populärt i den allmänna debatten att enbart tillvita de fackliga organisationerna negativa epitet och omdömen. Men vi är ambitiösa tjänsteföretag som vill ha nöjda medlemmar och ständigt vill förbättra och utveckla verksamheten.

Imorgon startar Civilekonomernas julkalender

Benny Johanssons bild
ons, 2011-11-30 15:28 av Benny Johansson
Imorgon startar Civilekonomernas julkalender. Varje dag fram till jul ställs frågor av varierande svårighetsgrad. Du som svarar rätt först av alla får pris!

Allt utspelar sig på www.twitter.com/civilekonomerna. Delta och lär dig mer. Frågorna är av varierande svårighetsgrad. Här skulle jag kunna ge några exempel, men då hinner ni ju kolla svaren i förväg. En ledtråd är ändå att förbundets hemsida, www.civilekonomerna.se, kan hjälpa till i vissa fall...

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Benny Johanssons bild
tors, 2011-11-17 17:06 av Benny Johansson
Individen är både subjekt och objekt i Civilekonomernas nya värdegrund och vision. Värderingarna utgår från civilekonomers betydelse för en positiv samhällsutveckling; arbetets värde som grund för välstånd och personlig utveckling samt en positiv inställning till ekonomisk tillväxt och internationalisering.

Civilekonomernas betoning av individen märks i visionen Civilekonomer utvecklar företag och samhälle, som säger att varje individ anses ha goda förutsättningar för ett rikt arbetsliv. Ett rikt arbetsliv präglas av engagemang, stimulans, stolthet och individens tillfredsställelse med sitt arbete. Det ger möjlighet till utveckling och karriär med bibehållen balans i livet. Att goda anställningsförhållanden, trygghet och bra ekonomisk ersättning ingår är en självklarhet. Ett rikt arbetsliv är jämställt och fritt från diskriminering, slår visionen fast.

En bra utbildning är grunden för det rika arbetslivet. Civilekonomernas mångåriga arbete för en utbildning av hög kvalitet ska inte mattas av. Utbildningen ska ha en tydlig internationell inriktning och en koppling till arbetslivet genom samverkan mellan akademi och samhälle.

Ett rikt arbetsliv främjar karriären, menar Civilekonomerna. En civilekonom tar ansvar för sin professionella utveckling och Civilekonomerna är en självklar resurs för att individen ska lyckas. Vi ser ett värde av Akademikerföreningar på arbetsplatserna och vill att arbetsgivare betraktar erfarenhet av fackligt arbete som en värdefull merit vid rekrytering och utveckling.

Individens utveckling skapar ett rikt arbetsliv. Civilekonomer har utvecklande arbetsuppgifter och arbetsgivare satsar på återkommande kompetensutveckling. Chefer ska ha möjlighet att utvecklas både i chefsrollen och som specialist.

Kompensationssystemet bidrar till att skapa ett rikt arbetsliv. Lönen, som ska vara individuell och differentierad, är den viktigaste delen av belöningssystemet.

Men den nya visionen bekräftar vi Civilekonomernas tilltro till individen, men visar också att individer behöver varandra för att de själva och deras uppdragsgivare ska utvecklas. En modern ansats!