Civilekonomerna
Nöjda medlemmar triggar till nya insatser
Under dessa tio år har resultatet av våra mätningar årligen givit ett all-time high när vi räknar samman kategorierna "mycket bra" och "bra". Även årets siffra är all-time high - 86 procent. Ungefär 10 procent säger att kvaliteten är varken bra eller dålig och knappt 4 procent är missnöjda.
Såvitt vi vet finns det få jämförelsesiffror från andra förbund. Men själva tycker vi att siffrorna är bra.
En av våra uppgifter som intresseorganisation och fackförbund är naturligtvis att medlemmarna ska vara nöjda med service och tjänster. Vi strävar lika naturligt efter ännu bättre nöjdhetssiffror.
Man kanske inte tänker på att även fackliga organisationer ägnar sig åt kaizen. En av de saker vi gör är att granska alla öppna svar i vår mätning kring nöjdhet. De sammanställs under olika rubriker och ger oss möjlighet att förändra när vi ser att vissa saker fungerar mindre bra än vad vi tänkt oss. Medlemmarnas feed-back utvecklar och förbättrar därför hela tiden verksamheten.
Så gör säkert fler fackliga organisationer. Men det är så populärt i den allmänna debatten att enbart tillvita de fackliga organisationerna negativa epitet och omdömen. Men vi är ambitiösa tjänsteföretag som vill ha nöjda medlemmar och ständigt vill förbättra och utveckla verksamheten.
Imorgon startar Civilekonomernas julkalender
Allt utspelar sig på www.twitter.com/civilekonomerna. Delta och lär dig mer. Frågorna är av varierande svårighetsgrad. Här skulle jag kunna ge några exempel, men då hinner ni ju kolla svaren i förväg. En ledtråd är ändå att förbundets hemsida, www.civilekonomerna.se, kan hjälpa till i vissa fall...
Civilekonomer utvecklar företag och samhälle
Civilekonomernas betoning av individen märks i visionen Civilekonomer utvecklar företag och samhälle, som säger att varje individ anses ha goda förutsättningar för ett rikt arbetsliv. Ett rikt arbetsliv präglas av engagemang, stimulans, stolthet och individens tillfredsställelse med sitt arbete. Det ger möjlighet till utveckling och karriär med bibehållen balans i livet. Att goda anställningsförhållanden, trygghet och bra ekonomisk ersättning ingår är en självklarhet. Ett rikt arbetsliv är jämställt och fritt från diskriminering, slår visionen fast.
En bra utbildning är grunden för det rika arbetslivet. Civilekonomernas mångåriga arbete för en utbildning av hög kvalitet ska inte mattas av. Utbildningen ska ha en tydlig internationell inriktning och en koppling till arbetslivet genom samverkan mellan akademi och samhälle.
Ett rikt arbetsliv främjar karriären, menar Civilekonomerna. En civilekonom tar ansvar för sin professionella utveckling och Civilekonomerna är en självklar resurs för att individen ska lyckas. Vi ser ett värde av Akademikerföreningar på arbetsplatserna och vill att arbetsgivare betraktar erfarenhet av fackligt arbete som en värdefull merit vid rekrytering och utveckling.
Individens utveckling skapar ett rikt arbetsliv. Civilekonomer har utvecklande arbetsuppgifter och arbetsgivare satsar på återkommande kompetensutveckling. Chefer ska ha möjlighet att utvecklas både i chefsrollen och som specialist.
Kompensationssystemet bidrar till att skapa ett rikt arbetsliv. Lönen, som ska vara individuell och differentierad, är den viktigaste delen av belöningssystemet.
Men den nya visionen bekräftar vi Civilekonomernas tilltro till individen, men visar också att individer behöver varandra för att de själva och deras uppdragsgivare ska utvecklas. En modern ansats!
Civilekonom - en titel för alla?
När det gäller titelfrågan är det så att själva titeln inte är skyddad. Enligt gällande praxis kan den som uppfyller kraven för att bli ordinarie medlem i Civilekonomerna också kalla sig civilekonom.
För att bli medlem i Civilekonomerna krävs lägst en kandidatexamen på 180 hp. Den ska innehålla 120 hp i företagsekonomi och/eller nationalekonomi. Minst 90 av poängen måste vara i ett av ämnena. En kandidatuppsats ska också ha författats. Examen ska innehålla minst 30 hp i andra ekonomiska ämnen såsom statistik, handelsrätt, informatik, ekonomisk geografi, ekonomisk historia, juridik samt slutligen minst 30 hp i valfria ämnen. Det har ingen betydelse vid vilket lärosäte examen har avlagts.
Detta skapar, som alla ser, en flexibilitet i att forma sin egen utbildning efter intresse och arbetsmarknad. Och för civilekonomer finns bra kompetens att tillgå när man blir medlem i Civilekonomerna.
En annan sak är den civilekonomexamen som infördes 2007. Det är en särskild utbildningslinje som universitet och högskolor kan söka tillstånd att få ge, och som de får om de uppfyller uppställda kvalitetskrav. Går man igenom den kan man förstås kalla sig civilekonom. Men - det omvända gäller ej. Man kan inte säga att man har en civilekonomexamen om man inte läst den utbildningslinjen.
Dialogbehovet outsinligt
Var Almedalsveckan en tråkvecka eller var det ett gott exempel på det goda demokratiska samtalet? Stillsamt, resonerande och folkbildande, som Resumé skriver. Jag lutar åt det sistnämnda. Visserligen hade jag förväntat mig mer av olika "spektakel" för att fånga uppmärksamheten. Kanske Gudrun förra året brände upp även fantasins frukter för nya fantasterier?
Det blir lite konstigt när det i efterhand klagas på att det inte gjorts några utspel när alla PR-byråer hela tiden förkunnar att kampen om medias uppmärksamhet är så stor att det inte är idé att göra några stora utspel. Kul att Saco:s rapport om värdet av dubbla examina fick stort genomslag. Lärarnas frågor har också varit påtagliga i media. Skolfrågorna är på tapeten och LR är skickliga. Akademikerförbundet SSR har också uppmärksammats för inlägg om Fas 3. Säkert har jag missat något. För även om man lever och verkar en vecka ihop med ett stort antal journalister finns det inte riktigt tid att ägna sig åt tidningsläsning. Och nätet...
Det blir lite paradoxalt när en stor mängd människor, beroende av ny teknik, samlas och tekniken fallerar! Att vänta halvtimmasvis för att komma ut på nätet ger bara tid för de allra nödvändigaste sakerna. Förutom att blogga och fäjsbooka behöver de flesta sköta mail och telefon. Detta måste rimligen åtgärdas.
Dimman som har letat sig in över land i flera dagar är en annan snackis. Fukten har satt sig på stämbanden och många talare har låtit mer mystiska än de säkerligen avsett. Ändå känns det sunt att det är dimman som är en snackis och inte oöverlagda otyg som penningbränning.
Jag tycker också att politikerna har varit väldigt närvarande. Ungefär som ett valår. Det har gett möjligheter till kontakter och diskussioner på ett väldigt bra sätt. Almedalen är inte bara till för de politiska linjetalen utan också de politiska vardagssamtalen. För vår del har dessa varit väldigt bra och vi har många trådar att väva ihop efter sommaren.
Det seminarium Civilekonomerna anordnade tillsammans med Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation (S.E.R.O.) var välbesökt och visade på stor samsyn. Du kan läsa om det här på bloggen eller på www.civilekonomerna.se
De jag pratat med är nöjda med veckan. Nu hör det naturligtvis lite till bilden att säga så, men jag tror att sanningen träder fram i dessa uttalanden. Trots den stora mängden seminarier har det funnits publik. Det verkar som fler och fler samhällsintresserade privatpersoner tar sig till Visby.
Kanske sprider sig idén. Ulf Bjereld skriver i SvD idag att det bör ordnas Almedalsliknande aktiviteter i varje kommun. Det lär ha varit en delegation på plats från Danmark för att fundera på om idén kan implementeras där.
Det mänskliga mötet är svårt att ersätta.
Akademiska studier ska leda till högre livslön
Individuell framgång och ett rikt arbetsliv. Det är två viktiga begrepp som Civilekonomerna har som mål för medlemmarnas arbetsliv. Jämfört med många andra svenska utbildningsinriktningar är det då glädjande att en ekonomutbildning är en lönsam investering. Investeringen räknas i relation till att ha börjat arbeta direkt efter gymnasiet.
Merparten av de utbildningar som leder till dålig livslöneutveckling återfinns inom kvinnodominerade yrken framför allt inom kommuner och landsting. Att det är så kommer säkert inte som en överraskning. Rapporten Lönsamma studier som släpps nu kommer naturligtvis att åberopas under den kommande avtalsrörelsen - inte minst av lärarna som agerar för strukturella lönehöjningar. Ett bättre stöd är svårt att få i det arbetet.
Att vissa utbildningsinriktingar leder till en positiv avkastning får inte uppfattas som avvikande eller konstigt. Det normala ska vara att med längre studier och arbetsuppgifter med mer komplicerat innehåll och stort ansvar följer en högre lön. Att vissa grupper får en sämre utveckling får aldrig bli en ursäkt att bromsa det självklara - akademiska studier ska vara en lönsam investering för individen.
Arbetslöshet bland civilekonomer
Arbetslösheten bland civilekonomer har under 2010 sjunkit med15 procent - från 2,23 procent till 1,85. Det mått vi har är antal ersättningstagare i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa. I absoluta tal var 459 personer arbetslösa i december 2010 mot 542 ett år tidigare.
Det gör att arbetslösheten bland civilekonomer var 1,85 procent i december. Till detta kommer ett okänt antal civilekonomer som inte är med i a-kassan, annan a-kassa eller ännu inte hunnit kvalificera sig för att få ersättning. Hur många dessa är vet man inte, men sammantaget kan ändå arbetslösheten för gruppen civilekonomer bedömas som låg i relation till befolkningen i övrigt.
Arbetslöshet är alltid en risksituation för den enskilde och en stressfaktor. Det kommer alltid att vara viss arbetslöshet när personer under en period är i rörelse från ett arbete till ett annat. Det som bekymrar oss är att, trots den efterfrågan som börjat uppstå på arbetskraft igen, arbetslösheten bland civilekonomer inte sjunkit mer än vad den har gjort. Utvecklingen så här långt på det nya året ser positiv ut, så förhoppningen är att siffrorna ska sjunka ytterligare.
Vill du kommentera artikeln - klicka på rubriken!
Fackförbund som ökar och fackförbund som minskar - medlemsmässigt.
Det är LO-tidningen som först rapporterar den samlade utvecklingen. Bland LO:s medlemsförbund minskade samtliga sitt medlemstal under 2010. Den totala minskningen blev - 2,4 procent. Transport minskade minst, med - 0,2 procent, och GS mest med - 6,6 procent. Att LO-förbunden minskar hänger naturligtvis också samman med strukturomvandling och konjunktur. Att IF Metall påverkas medlemsmässigt av att 50 000 arbeten för metallare försvinner i lågkonjunkturen är knappast förvånande. Själva säger de att de behåller sin organisationsgrad.
TCO-förbunden minskar också [med - 0,4 procent], men Lärarförbundet [+ 2,7 procent], Journalistförbundet [+ 1,9 procent] och Vårdförbundet [+ 1,1 procent]ökar. Även Lärarnas Riksförbund, som är med i Saco, ökar.
Det största tjänstemannaförbundet Unionen har tappat strax under 4000 medlemmar, vilket är - 0,7 procent. Även några av TCO-förbunden påverkas av strukturförändringar. Inom t.ex. bank och finans ökar akademikergrupperna och det påverkar Finansförbundets medlemstal.
Saco-förbunden ökade med 2,1 procent. Civilekonomerna ökade näst mest med 5,1 procent. Akademikerförbundet SSR ökade mest med 5,8 procent.
Det är naturligtvis roligt att Civilekonomerna åter tillhör de förbund som växer kraftigast i Saco, och därmed på hela den svenska arbetsmarknaden. Vi har också glädjande bra siffror när det gäller medlemmarnas nöjdhet med den service vi ger. Det finns naturligtvis ett samband mellan dessa båda saker.
Samtidigt är det lätt att instämma i vad Saco:s ordförande, Anna Ekström, säger i sin kommentar: Vi behöver en stark fackföreningsrörelse för att hålla uppe den svenska modellen som helt bygger på att vi har många medlemmar och kan teckna kollektivavtal.
För många ekonomer?
Flera nyhetsmedier ( bl a SvD och Tv4) rapporterar idag om Högskoleverkets årliga studie om vilka utbildningar som leder till jobb. Slutsatsen som dras denna gång är bland annat att det utbildas alldeles för många ekonomer, långt fler än det framtida behovet med risk för arbetslöshet till följd.
Civilekonomerna delar inte Högskoleverkets uppfattning. Vi menar istället att det idag i princip råder balans mellan tillgång och efterfrågan på civilekonomer och att det även framöver kommer att vara så. Hur kan vi påstå det?
Att studera till ekonom är Sveriges populäraste högskoleutbildning. Just nu läser ungefär 34 000 studenter till ekonom runtom på Sveriges lärosäten och ungefär 6000 utexamineras årligen.
Sedan 1995 undersöker vi hur det går för alla de som utbildar sig till ekonom på de svenska högskolorna. Vi söker upp dem tre år efter examen och frågar hur det gått med karriären efter utbildningen. Våra siffror visar år efter år samma sak: De allra flesta av dessa ekonomstudenter får jobb! Den senaste undersökningen, som gjordes i november -09 (och som ännu inte är publicerad) visar att endast 2% av studenterna som gick ut -06 var arbetslösa sex månader efter examen. 91% av studenterna hade fått jobb och resten av gruppen var föräldralediga, studerade vidare eller hade startat eget.
En förutsättning för att det fortsatt ska vara så är dock att man satsar på att höja kvaliteten inom ekonomutbildningen. Det är idag relativt lätt för en högskola att "svänga ihop" en ekonomutbildning. Det är populära utbildningar som lockar många studenter samtidigt som de kostar relativt lite i jämförelse med exempelvis naturvetenskapliga utbildningar. Civilekonomerna arrangerar därför idag ett seminarium i Riksdagen, tillsammans med Föreningen Företagsekonomi i Sverige angående kvaliteten och resurstilldelningen till ekonomutbildningarna i Sverige.
Så vem har rätt? Högskoleverket som gissar om framtiden eller Civilekonomerna som faktiskt frågar de som utbildats och kan konstatera att de FÅR jobb. Bra sådana dessutom! Kan det vara därför utbildningen är så populär...?
Oj vad det tjatas...
Tänk att de orkar... I dagens GP finns ytterligare en i raden av alla de debattartiklar med avsändare Svenskt Näringsliv där man hamrar in sitt enformiga budskap om att avstå från centralt avtalade löneökningar i år och istället avtala om helt lokal lönebildning ute på företagen.
Låt mig därför återigen påminna om hur vi ser på saken: gärna lokal lönebildning där de enskilda medarbetarna lönesätts utifrån prestation och kompetens. Men med en centralt angiven stupstock som försäkring i botten som ger reallöneökningar i stort. Mer om detta kan läsas i den utmärkta SvD Brännpunkt-artikeln från förra veckan skriven av sex Saco-förbund, däribland Civilekonomerna.
Senaste inläggen
Bloggare
-
Benny Johansson förbundsdirektör
