• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

chefer

Ledarskap med ett leende

Benny Johanssons bild
tors, 2013-02-21 14:58 av Benny Johansson
En tidning med leende företagsledare lockar till tankar omkring ledarskapet och dess krav. Kan och ska man gå runt och le? Jaan Grünberg på Uppsala universitet har skrivit och jag har några egna funderingar i frågan.

Ledarskap och chefskap omges av många förväntningar, föreställningar, fakta men också fantasier. Genom den stora betydelse ledarskapet har för att organisationen ska vara framgångsrik och medarbetarna kompetenta, utvecklade och stolta över sin arbetsplats är det inte konstigt.  Men är det förenligt med ledarskap att le?

Frågan kan tyckas konstig, men Jaan Grünberg, som är biträdande professor på Departement of Business Studies vid Uppsala Universitet, väcker den i en artikel i tidningen Mercury, som ges ut av dem.

Det var i ett affärsmagasin som han såg idel leende företagsledare. Han ställer sig frågan - handlar ledarskap idag om att le? Vad betyder det i så fall om man ser ledarskap som ett lycko-projekt? Hans egna erfarenheter om ledarskapets verklighet säger att chefers vardag är ansträngande och fylld med motstridiga krav. Är det skäl att le?

Samtidigt berättar han att artikeln i fråga publiceras i en tidning som finansieras av olika företag som vill visa upp sig som möjliga arbetsgivare för studenter. Och då kan man ju förstås inte gå runt och hänga läpp på fotografierna.

Så, även om ledarskapet innebär mycket positivt och många glädjeämnen, är frågeställningarna sådana att leendet inte ständigt är parkerat i mungipan. Professor Sune Carlsson, en föregångare i management-forskning, fann t.ex. att många ledare hoppas att allt snart  ska komma tillbaks till ett normaltillstånd, när saker och ting ska lugna ner sig lite. Detta kan jag verkligen också vittna om själv. Det tog några år innan jag fick insikten om att allt detta som är så lätt att se som störningar i arbetet faktiskt är själva arbetet. En viktig uppgift som chef är ju också att se till och skapa förutsättningar för att övriga ska kunna fullfölja sina uppdrag så fort, säkert och effektivt som möjligt.

En annan omständighet, enligt Jaan och Sune, är att man som chef inte är ensam om att ha mycket att göra och motstridiga krav. Det är det normala i ledarskapet och bör leda till att man intar en attityd av tolerans och fördragsamhet. Ledaren agerar i så komplexa sammanhang att, hur proaktiv man än är, så kan verkligheten ta oväntade vägar. Var snäll mot dig själv och förvänta det oförväntade, säger Jaan. Har man en realistisk förväntan om vad som kan uträttas så reducerar det risken att bli besviken.

Och i detta ligger också en del av ledarskapets utmaning. Någon uttryckte detta som att ledarskap handlar om "to know what to do when you don´t know what to do". Och bästa grunden för att reagera adekvat när saker är på väg att gå en ur händerna är att vara avspänd och lugn. Då utövar man sitt ledarskap med ett leende.

Civilekonomerna - förbundet för civilekonomer och ekonomer.

De ständiga bonusfrågorna

Benny Johanssons bild
mån, 2012-10-01 14:04 av Benny Johansson
Bonus är en form av rörliga lönedelar. Med jämna mellanrum uppmärksammas de i media. Oftast i samband med upplevda tveksamheter. Men bonus är ett vanligt förekommande belöningssystem.

Nästan en tredjedel av Civilekonomernas medlemmar har någon form av rörlig lön. I gruppen mellanchefer är det så mycket som 45 procent. Därför ägnar vi intresse åt bonusfrågan och nyligen har Civilekonomernas syn på ämnet och goda råd till medlemmarna aktualiserats. De goda råden motiveras också av vikten av en tydlig dokumentation. Tyvärr möter vi relativt ofta medlemmar i situtationer där det antingen saknas skrivningar eller där de är tvetydiga. När man inte längre är överens träder avtalen in och då är tydlighet en dygd.

I torsdags ägnade SvD:s Näringsliv frågan sitt intresse i en intressant fundering kring motivation och kvalitet. Bakgrunden är att Civilekonomen skrivit i ämnet och i en intervju i Civilekonomen säger professor Sven-Erik Sjöstrand på Handelshögskolan i Stockholm att bonusar kan fungera som morot och belöning, om jobben bygger på rutiner, är styrda, avgränsade och resultaten enkelt mätbara. Idag är det, menar han, svårt att enkelt avgöra vad den enskilde individen presterat.

För vår del konstaterar vi att bonus är vanligt och en form av rörliga lönedelar. Dessa kan vara ett sätt att stimulera och motivera de anställda till bättre prestationer. Vi tycker att införandet av rörliga lönedelar ska föregås av en noggrann analys för att säkerställa att de leder till för verksamheten önskvärda resultat.

I grunden för alla ställningstaganden finns Civilekonomernas yrkesetiska riktlinjer. I dessa sägs bl.a. att vi aldrig söker osund vinning på andras bekostnad. Därför agerar vi aldrig på ett sådant sätt att vår heder kan ifrågasättas.

Bra belöningssystem utmärks av att det är begripligt och förutsägbart. Det ska vara trovärdigt och målen ska vara realistiska och gärna mätbara. Civilekonomerna anser att det är viktigt att medlemmarna i grunden har en marknadsmässig fast lön till vilken rörliga löner kan vara ett komplement. Det är viktigt att arbetsgivaren informerar om syfte, förutsättningar och utformning av belöningssystemen.

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.