• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

chef

Lönepremien för chefer - är den tillräckligt hög?

Benny Johanssons bild
tis, 2013-03-19 15:27 av Benny Johansson
Saco presenterar en utredning om löneskillnad mellan akademikern som är chef och akademikern som inte är chef. Civilekonombloggen relaterar också till data från Civilekonomerna samt jämför med lönestatistik från Ledarna, som presenterats idag.

Den s.k. chefslönepremien uppgår till cirka 30%, vilket motsvarar en löneskillnad på ungefär 10 500:-/mån räknat på genomsnittslönen för icke-chefer. Saco konstaterar detta i en rapport om Chefens lön. Den bygger på data från Saco:s medlemsförbunds lönestatistik. Löneskillnaden är egentligen större, men cheferna har bl.a. i genomsnitt längre arbetslivserfarenhet. När man rensar för sådana faktorer blir skillnaden 10 500:-.

Chefen tjänar 39 500:-/månad säger Ledarna, som idag har släppt sin chefslönestatistik. Genomsnittslönen för medlemmar i Saco-förbund som inte är chefer var 2011 35 500:-/månad. För Civilekonomerna med relativt många chefer som medlemmar var genomsnittslönen för kategorierna gruppchef och uppåt år 2012 55 995:- för kvinnor och 68 691:- för männen. Dessa data är inte bearbetade efter arbetslivserfarenhet. De visar att påståendet att chefen tjänar 39 500:- känns, minst sagt, bräckligt. Det man egentligen säger är att Ledarnas medlemmar i genomsnitt tjänar 39 500:-.

Skillnaderna mellan kvinnor och män är inte acceptabla. I Saco:s studie är kvinnornas chefslönepremie (alltså kvinnliga chefer jämförda med kvinnor som inte är chefer) i genomsnitt 28% och för männen 31% (som då jämförs med män som inte är chefer). Det finns också skillnader mellan sektorerna. I kommunal tjänst är chefslönepremien 28% för kvinnor och 34% för män. För chefer som har statlig anställning är kvinnornas chefslönepremie 33% och männens 31%. Det betyder alltså inte att kvinnorna har högre lön än män som är chefer utan att skillnaden mellan att vara chef eller inte är något större för kvinnor än för män. I den privata sektorn slutligen är chefslönepremien 25% för kvinnor och 30% för män.

För Civilekonomernas del har vi studerat chefslönepremien för medlemmar som tog examen mellan 1993 och 2002. De har alltså mellan 10 och 20 års erfarenhet. För samtliga är chefslönepremien 43,8%. Här är skillnaderna mellan män och kvinnor oroväckande stora, även om materialet inte är rensat för t.ex. arbetslivserfarenhet. Kvinnorna har 28,6% och männen 57,8% i chefslönepremie.

Sektorsskillnaderna är också betydande. I kommunal tjänst har kvinnorna 36,9% om man mäter på samma vis som i Saco-rapporten och männen 35,8% i chefslönepremie. Mäter man istället i relation till samtliga som inte är chefer sjunker kvinnornas chefslönepremie något och männens ökar. I statlig sektor är den 44,2% för kvinnor och 35,3% för männen mätt på Saco-vis. Den privata sektorn ger kvinnorna 34,5% och männen 38,9%.

Det finns alltså flera sätt att mäta chefslönepremien. Naturligtvis är det intressant att studera skillnader mellan kön och sektorer. Något svar på frågan om chefslönepremien är tillräckligt hög får vi inte. Den frågan kan ju betraktas ur olika perspektiv. Det är bra om Saco:s rapport leder till en diskussion i frågan.

För en chefsorganisation som Civilekonomerna och för Saco är det naturligt att fortsätta att analysera chefers löner, tillhandahålla en bra chefslönestatistik som - i vårt fall - är relevant för civilekonomer samt att bilda opinion i chefsfrågor.

Civilekonomerna - för en jämställd karriär.

Det är värt priset för kvinnor att ta på sig chefsjobb

Benny Johanssons bild
mån, 2012-03-05 09:51 av Benny Johansson
Med jämna mellanrum läser vi olika rapporter om att kvinnliga chefer stressar mer än sina manliga kollegor. Frågan en kvinna i karriären kan ställa sig är om man överhuvud taget ska tacka ja till chefsjobb. Det finns goda skäl att säga ja, men med hjälp av Civilekonomerna kan en medlem få goda råd i förväg.

En kvinna som funderar på erbjudande om chefskap ska också fundera över de fördelar som arbetet medför.  Våra undersökningar visar att chefer får mer stöd av sina närmaste chefer än icke chefer. De känner sig också mer delaktiga i sin roll och får mer av arbetsglädje och uppskattning för sitt arbete.

På minussidan finns naturligtvis ett antal faktorer. I SvD:s artikel, kvinnlig chef stressar dubbelt, lyfts en undersökning från Previa fram. Data stämmer med Civilekonomernas arbetsmiljöundersökning: Kvinnor uppvisar större stress och fler ohälsosymptom än män. Kvinnor har också en tendens att ta på sig för mycket arbete och ansvar.

En chefstjänst ger samtidigt möjlighet till mer kontroll och innebär i sig att man har ett beslutsmandat. Det är viktigt att man redan innan man tackar ja till att bli chef resonerar om dessa saker. Regelbundna samtal om arbetsbelastning och prioriteringar av verksamhet, möjligheten att delegera samt ha tid för återhämntning är några viktiga inslag som gör att chefskapets positiva sidor kan överväga över de negativa.

Det vore tråkigt om chefskapets nackdelar skulle skrämma bort dugliga personer från att ta uppdragen. Chefernas betydelse för verksamheten och arbetsmiljön är oerhört stor. Det är extra viktigt att personer som känner att arbetet inte får leda till ohälsa och mental utmattning tar på sig ledande positioner. Det kan i sig leda till en hälsosam utveckling av arbetsmiljön.

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år!

Framtidens ledarskap

Benny Johanssons bild
tors, 2012-03-01 10:21 av Benny Johansson
Framtidens ledarskap var temat för Kontaktmannakonferensen 2012 arrangerad av Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation och utförd av en duktig projektgrupp inom Söfre på Södertörns högskola under ledning av Louise Grape.

Att uttala sig om Framtidens ledarskap är inte lätt. Men kraven på ledarskapet följer av den näringslivsutveckling som man kan förvänta sig. Globalisering och internationalisering fortsätter och ställer krav på att vara kontaktbar inte bara på svensk kontorstid. 

Tempot ökar och det medför krav på snabbhet. Tiden för reflektion blir lidande.

Snabbheten går igen. Ett intressant projekt på Stockholms universitet handlar om kontorslandskap, ledarskap och hälsa.  En av utmaningarna för ledarskap i kontorslandskap är att grupprocesser snabbas på. Konflikter eskalerar därmed snabbare än i andra kontorstyper. Det medför att en ledare i kontorslandskapsmiljö (härligt ord) måste vara uppmärksam,  närvarande och agera snabbt.  Om de cheferna kommer att trivas bäst i öppna landskap ska nu vetenskapen undersöka.

Ledarskapet måste sannolikt tydligare förhålla sig till de anställdas värderingar. Inte minst när bristen på arbetskraft gör att konkurrensen om densamma ökar. Arbetssökande väljer arbetsplatser där värderingarna stämmer överens med deras egna. Det kan handla om hållbar utveckling och etik, men också hur ledarskapet utövas och den människosyn som finns. Gestaltad t.ex. i synen på kompetensutveckling.

Ledarskapet beror också på vilken typ av företag man är i. Ett stort industriföretag, statlig myndighet, kommunal förvaltning eller tjänsteföretag - lite olika krav ställs. Just tjänstesektorn växer. En utvecklingstendens, enligt professor Eric Giertz (för övrigt omnämnd i Civilekonombloggen 23 januari ), är att arbetsställen med få anställda med homogen bakgrund ökar. Det ställer sina krav på ledarskap att vara främst bland jämlikar.

Det man med säkerhet vet är att ledarskapet kommer att förändras, men hur det förändras kommer att bedömas olika från tid till tid. I det ovan sagda kan man också ana sig till ökande krav på och utmaningar för ledarskapet. Då är det bra att vara medlem i Civilekonomerna, som redan idag har en tredjedel av medlemmarna som är chefer. Chefers och ledares väl och ve är en av våra viktiga uppgifter.

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år

 

Chefer och anställda är lika ointresserade av varann - privat

Benny Johanssons bild
mån, 2011-11-28 17:14 av Benny Johansson
Manpower har presenterat sin Work Life undersökning. Gränsen mellan den privata och den professionella sfären håller på att suddas ut. Trots det är det endast en av tio anställda som önskar att de hade en närmare relation med chefen. Det intressanta är att det för chefernas del är likadant - endast en av tio vill ha en närmare relation till de anställda.

Undersökningen, Manpower Worklife, är intressant. Den speglar fenomen som inte förekommer i alla chefs- och medarbetarundersökningar, t.ex. i vilken utsträckning det flörtas på kontoren. Endast två procent uppger att de flörtat med chefen. Att gapskratta med eller inför chefen är mer accepterat - det har 64 procent gjort säger de.

Det finns också andra mänskliga yttringar som för mig förefaller lite ovanliga: 16 procent har råkat ut för att chefen skrikit åt dem, men endast 10 procent har skrikit åt chefen. Det känns ju skönt, för oss som är chefer, att detta inte är ett vanligt beteende.

Det finns också branschskillnader. Inom marknad, reklam, PR, information är det hela 41 procent som har snackat skit om chefen, medan lägsta siffran  (27 procent) återfinns inom två branscher; dels lager, industri, transport; dels forskning och utveckling.  Jo, eftersom ni undrar: inom ekonomi och finans är det 36 procent.

Det blir intressant att se om nu trenden är att gränsen mellan privatliv och arbetsliv fortsätter att suddas ut: Blir det flörtandet eller skitsnackandet och skrikandet som kommer att öka framöver?

taggat

"Arbete befordrar hälsa och välstånd..."

Benny Johanssons bild
mån, 2011-11-07 10:47 av Benny Johansson
Det ställs stora krav på Civilekonomer i arbetslivet. Inte minst ställer civilekonomer stora krav på sig själva och har höga ambitioner och karriärmål. En tredjedel av medlemmarna är chefer och vana att ta ett stort ansvar för organisationen eller företaget. Civilekonomernas idéprogram framhåller att medlemmar och arbetsgivare ska göras medvetna om risksituationer för att medverka till att medlemmar kan nå balans mellan arbete, familj och fritid.

Att lyckas i karriären går hand i hand med att må  bra och nå balans i livet både i arbetet och privat. Civilekonomerna har gjort en undersökning, "Arbete befordrar hälsa och välstånd...", som visar att generellt sett upplever medlemmar att de har en god hälsa och en positiv inställning till livet. Det är självklart glädjande.

När vi tittar närmare på svaren kring arbetsmiljön, organisatoriska förutsättningar och arbetsrelaterad ohälsa, visar det sig att många medlemmar inte får tillräckligt stöd eller ledning i sitt arbete. Många visar tyvärr ohälsosymptom redan i unga år.

Undersökningen understryker behovet av bra ledarskap, välfungerande lokal lönebildning och kompetensutveckling. Det blir en viktig uppgift att vara pådrivande och uppmärksamma omvärlden kring dessa behov och de data som visar på motsatsen. Om detta kan vi resonera med arbetsgivare och medlemmar.

Undersökningen blir också ett viktigt underlag för att utveckla vår medlemsservice i frågor som rör villkor, kompetens- och karriärutveckling. Inte minst kan alla medlemmar som är chefer hämta kunskap och fakta för egna funderingar och analyser.

Ju längre tid medlemmarna ska hålla på arbetsmarknaden ju viktigare blir det att ägna tid och kraft även åt en hållbar individuell utveckling.

Lönar det sig att bli chef?

Benny Johanssons bild
tis, 2011-04-19 10:05 av Benny Johansson
Chefslöner beror på flera olika faktorer. Olika branscher betalar olika. Utbildningsbakgrund är viktig. Omsättning eller antal anställda kan vara styrande. Om det lönar sig är in the eye of the beholder.

Civilekonomernas lönestatistik kastar en del ljus över vad våra medlemmar, som är chefer, tjänar. Företagsledare har en medianlön på 71 800 kronor per månad. Eller hade 2010. Det är långtifrån alla företagsledare som tillhör den grupp som näringslivssidorna skriver om.

Civilekonomer som är mellanchefer hade 2010 en medianlön på 55 ooo kronor per månad. För de som är födda 1981 eller senare låg medianlönen på nära 35 000 kronor per månad. Redan tre år efter examen, visar våra undersökningar, är 20 procent av civilekonomerna chefer.

Det finns med andra ord en stor efterfrågan på unga civilekonomer till chefsjobb. Den efterfrågan kan komma att öka. Ett stort antal pensionsavgångar väntas de närmaste åren. I hittills gjorda undersökningar har 80-talisterna ställt sig skeptiska till att bli chefer. Sammantaget kan detta leda till en press uppåt på lönenivåerna.

I tveksamheten ligger att med lönen följer inslag som 80-talisterna inte jublar över: Mycket övertidsarbete, för att sammanfatta.

Många företag satsar nu på trainee-program för att locka lovande förmågor till företagen. Det finns anledning att inte bara fundera över vilka löner som ska sättas utan också hur en bra arbetsmiljö ska formas för att företagen ska upplevas som attraktiva.

Dags för positiva exempel om föräldralediga

Benny Johanssons bild
ons, 2011-03-09 18:25 av Benny Johansson
Media har rapporterat mycket kring hur tufft det kan vara för kvinnor att komma tillbaka till sina arbeten efter föräldraledighet. I många fall är det ett hinder för karriären. För män däremot är det istället ofta en merit att vara föräldraledig. Tänk om det nu skulle gå att vända mediarapporteringen till att lyfta fram de positiva exemplen!

Civilekonomernas ombudsmän möter förvisso många exempel på att kvinnors arbetssituation förändras drastiskt under deras föräldraledighet.  Ofta visar detta sig först, chockartat, när de återvänder till sitt arbete.

En av ombudsmännen berättar: "En kvinnlig medlem med chefstjänst på ett stort företag i Stockholm skulle återgå i tjänst efter föräldraledighet. Hennes tjänst fanns inte kvar och allt de kunde erbjuda var en tjänst i Jönköpingstrakten". Det slutade med att medlemmen lämnade arbetet och ombudsmannen hjälpte till att förhandla fram en ekonomisk kompensation.

Temat går att variera närmast i det oändliga.

Men - tänk om det skulle gå att byta perspektiv. Tänk om vi kan få berätta om medlemmar som återkommer efter föräldraledighet och belönas för att de hunnit reflektera under föräldraledigheten och har konstruktiva bidrag till företaget. Tänk om vi kan berätta om medlemmar som uppmärksammas för att de fått en massa energi under föräldraledigheten som kommer arbetet till godo. Tänk om vi kan få berätta om medlemmar som befordras för att de utvecklat sin förmåga att prioritera och att sovra mellan stort och smått. Ja - tänk om.

Skulle det vara alldeles otänkbart?

Nu klickar utmaningarna snart in

Benny Johanssons bild
tis, 2011-01-11 16:52 av Benny Johansson
Vi som arbetar med företeelser som rör arbetsmarknaden är naturligtvis väldigt intresserade av hur den kommer att förändra sig framöver. I det perspektivet är den s.k. generationsväxlingen viktig - när stora kullar födda på 40-talet fasas ut och ersätts av yngre personer. Generation X, Y och Z, 70-, 80- och 90-talister är några begrepp som figurerar.

Om man bortser från begreppen – vad är det som kan förväntas ske? Normalt sett så anpassar sig ju yngre nyanställda till ett företags normer, värderingar och arbetssätt. Det som börjar ske nu är att väldigt många av de som bär upp denna kunskap försvinner samtidigt och de som kommer in är ganska bestämda i sina uppfattningar. Det talar för att generationsväxlingen måste hanteras med medvetenhet.

 

Svante Randlert, vd på Academic Communications AB, har pekat ut utmaningarna framöver för företagen. Det handlar om att hantera de rörliga 80-talisterna, anpassa sig själva till nya attityder och samhällsstrukturer, få den äldre generationen in på nya arbetssätt och ledarstilar, ersätta den kompetens som försvinner när 40-talister går i pension.

 

I en annan undersökning, gjord av PwC, är resultatet att de yngre vill ha trygghet – i bemärkelsen en lång relation med sin arbetsgivare. Detta går emot tidigare undersökningar, men kan vara ett resultat av lågkonjunkturen. Men fortfarande är det så att balans i livet ligger högst på önskelistan för framtidens arbetsliv.

 

Önskan om att ha balans i arbetslivet leder också till att många unga, 60 procent säger Svante Randlert, väljer bort tankar på att bli chef. Det är en utmaning som heter duga för ett välfungerande framtida arbetsliv. Cheferna får allt fler och viktiga uppgifter. Jag tänker nu särskilt på de individuellt utformade lönesystemen som växer fram på bred front och successivt utvecklas. Det ställer helt andra krav på cheferna än tidigare och kräver att tid och engagemang satsas.

 

De stora pensionsavgångarna lär börja nästa år. Men förberedelserna kommer att ta sin tid. Det kan man vara säker på. Därör gäller det att starta. Utmaningarna klickar snart in.

För att kommentera - klicka på rubriken!

Utbildning är motorn i tillväxten

Benny Johanssons bild
lör, 2010-07-03 23:00 av Benny Johansson
Mer av utbildning och tillväxt. Det är några av honnörsorden i EU 2020-strategin, som från i sommar ska konkretiseras. Framgångsrika chefer måste vara professionellt kunniga i sitt fack och också goda ledare. Det vet vi är viktigt på mikronivån. Utbildning och kompetens är nyckelorden såväl när det gäller företagens tillväxt och utveckling, som hela nationers.

 

Dessa mantra figurerar omkring i debatten, men fäster de? Ger de avtryck i handlingsprogram och åtgärder? I Alliansens valprogram 2006 utlovades satsningar – det är inte alla som tycker att de genomförts. Hur ska visionerna realiseras om vi inte tar de steg som krävs för att kunna nå dem?

När det gäller civilekonomutbildningen får varje lärosäte 39 000 kronor per student. Det räcker till 6-8 undervisningstimmar i veckan. Även om antalet timmar inte är det enda måttet på en kvalitativ utbildning så är talen för låga – inte vittnar de om verklig vilja att skapa en framgångsrik nation som bidrar till EU:s samlade styrka?

Civilekonomer blir ofta chefer – det förpliktigar. Cheferna har en nyckelroll i utvecklingen. Det borde också leda till att våra beslutsfattare känner ansvaret att skapa de bästa förutsättningar för den här viktiga nyckelgruppen. Vi kommer från vår sida att återkomma till detta.

Vi står dessutom snart inför den beryktade generationsväxlingen. Det kommer att finnas färre med lång erfarenhet att luta sig mot. På gott och på ont. Men det ger också anledning att skapa de bästa förutsättningar för den generation som ska ta över.

Men – i det här sammanhanget skulle jag vilja fråga efter goda idéer hur vi påverkar våra beslutsfattare. Ni alla som är engagerade i frågor om utbildningskvalitet – vad tror ni?

Dessutom: Enligt vår årliga undersökning Tre år efter examen är cirka 20% av alla civilekonomer chefer efter tre år. Det skulle vara intressant, som ett tips till dig som letar uppsatsämne, att veta mer om den gruppen. Ser den annorlunda ut än övriga som examineras? Vad är det för chefsjobb? Hur resonerar företagen som anställer unga chefer? Här finns mycket att forska kring!