• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

arbetsmarknad

Oroande utveckling på arbetsmarknaden.

Benny Johanssons bild
ons, 2013-04-17 10:18 av Benny Johansson
Mörka moln över arbetsmarknaden oroar. Personalchefsindex är ingen munter läsning. En förbättring krävs inför valet 2014. Det är en viktig fråga för regeringen, som lägger olika förslag. Personalcheferna har också idéer om hur fler ungdomar kommer i arbete.

Det räcker att stapla rubrikerna i senaste personalchefsindex för att sinnet ska förmörkas. Sysselsättningsplanerna är på historiskt låga nivåer. 25% av personalcheferna förväntas minska personalstyrkan. Samtliga branscher utom offentlig förvaltning har lägre förväntningar. Stora företag förutspår en minskad sysselsättning framöver. Samtliga regioner förväntas minska sysselsättningen. Negativa förväntningar på sysselsättningen för visstidsanställda.

Det gäller att inte gå ner sig i dystopins träsk. Sveriges personalchefer listar fem viktiga politiska åtgärder för att få fler ungdomar i sysselsättning. Dessa återges i SvD. Högst på önskelistan kommer sänkt arbetsgivaravgift, därefter bättre utbildning, fler praktikplatser, mer ungdomsbidrag och flexiblare arbetsvillkor.

Med bättre utbildning menas att utbildningarna ska bli mer marknadsanpassade och mer yrkesinriktade. Det är säkerligen bra. Men det får inte drivas för långt. Syftet med akademisk utbildning är att förutom kunskap ge tekniker för kunskapsinhämtning, lära kritiskt tänkande mm. Kunskap som ska hålla över tid. Att göra dessa utbildningar väldigt yrkesinriktade gör också individen sårbarare på arbetsmarknaden. Men balansgången är inte enkel att tydliggöra och det behövs en dialog.

Regeringen har också föreslagit i Departementsskrivelsen Vissa lagförslag med anledning av trepartssamtalen (Ds 2013:20) ett stöd för yrkesintroduktion av personer som är yngre än 26 år. Det berör därför i liten utsträckning akademiker och medlemmar i Civilekonomerna. Men syftet är vällovligt. I förslaget ligger ett handledarstöd.

Själv är jag tvivlande till att åtgärderna får de efterlängtade effekterna.  Tyvärr får jag säga. Skälen till det är flera. Det finns redan idag olika former för anställningsstöd för olika grupper. Dessa används i alltför liten utsträckning. Risken är därför att nya stödformer går samma öde tillmötes. Nu är det visserligen ett stort fokus på frågan om ungdomsarbetslöshet och det skulle kunna bidra till att företag lägger resurser på att söka dessa bidrag. Men yrkesintroduktion sker ute i produktionen - vare sig den avser tjänster, produkter eller myndighetsutövning. Där är trycket idag så starkt att få upplever sig ha tid att introducera. Företagen vill ha unga med erfarenhet. Men någon annan får stå för introduktionen. I det perspektivet är det också lätt att bortse från den sänkta arbetsgivaravgiften.

Men - det gällde ju att inte gå ner sig i det dystopiska träsket påstod jag nyss. Vad gör man så? Åtgärder bör vara generella och säkert kan sänkta arbetsgivaravgifter vara bra. Men det behöver påvisas konkret vilka vinster företagen får. Det behövs en dialog med VD:ar och myndighetschefer, som kan ge tydligt stöd åt yrkesintroduktion och ge de resurser som behövs för att klara dessa. Det behövs ett bredare betraktelsesätt på vad som är bra för verksamheten. Att fler personer bereds tillfälle till arbetsplatsnära erfarenhet är bra för alla. Det gynnar alla företag om det finns en så stor rekryteringsbar grupp som möjligt. Insikter är bättre drivkrafter än stödformer. Praktik och yrkesintroduktion ger också tillfälle att lära känna möjliga anställda.

Viktigt är också att följa upp och utvärdera åtgärderna. Det är farligt att hamna i läget att politisk desperation inför valet 2014 leder till välmenande men verkningslösa reformer och projekt. Det handlar inte bara om ansvaret om skattemedel. Det handlar om ansvaret om dem som är målgruppen för åtgärderna.

Civilekonomerna - för en jämställd karriär.

Att se tillbaka ger perspektiv - ibland

Benny Johanssons bild
tis, 2012-10-23 15:11 av Benny Johansson
Ett diskussionsunderlag till förbundsstyrelsen om arbetslöshet, som jag skrev för 20 år sedan, ger upphov till tankar om tidens flykt och om relativiteten i våra utkikspunkter.

För exakt 20 år sedan skrev jag ett diskussionsunderlag till förbundsstyrelsen om arbetslöshet. Det är onekligen intressant att se hur perspektiven förändras. Först ska man ha i åtanke att vi då befann oss i en finanskris, där civilekonomer drabbades av arbetslöshet i större skala för första gången.

Inledningen slår fast: "Arbetslöshetssituationen i Sverige är alarmerande. Olika källor ger olika resultat, men omkring 6% av arbetskraften saknar arbete".  Den 11 oktober i år var den, enligt Arbetsförmedlingen (Af), 8,4%. Ingen talar längre om massarbetslöshet och alarmerande läge. "Det största problemet just nu är den långsiktiga ökningen av antalet arbetslösa personer inom olika utsatta grupper, och många av dem har långa arbetslöshetstider bakom sig", skriver Af. Synen på vad som är normal arbetslöshet har förändrat sig.

Oroväckande nu är antalet varsel som ökar. Arbetslösheten bland civilekonomer var 1,7% i september, men vi ser att frågorna om uppsägning ökar och vi har ett ökande inflöde till inkomstförsäkringen.

Då, 1992 igen, var omkring 4 000 civilekonomer arbetslösa, vilket uppgick till 10-13%. Idag har inte Af, vad jag kunnat finna, siffror om detta. Vilket är olyckligt.

Mitt underlag fortsätter med att konstatera att c:a 12. 400 personer var inskrivna på ekonomlinjen och internationella ekonomlinjen. Prognosen var att 2 500 nya civilekonomer skulle bli klara 1992 och de närmaste åren. Idag omfattar ekonomutbildningarna 35 ooo inskrivna studenter och 6 000 utexamineras årligen.

Slutsatsen då blev att arbetslösheten bland civilekonomer måste uppmärksammas och åtgärdas. Inte minst åtgärder för de som blir långtidsarbetslösa och som riskerar att aldrig komma in i ekonomkarriären. Utifrån detta skisserades ett antal konkreta förslag.

Vi hade ett antal år med hög arbetslöshet bland medlemmarna och vi har haft fler kriser och åtföljande pucklar på arbetslöshetskurvan. Det pågår också en vardagsrationalisering, som fanns redan då. "Ekonomienheter och avdelningar har slagits ihop eller helt rationaliserats bort" - konstaterar jag i underlaget.

I lågkonjunkturen 2008 - 2009 kunde vi märka att arbetslösheten höll sig på låga nivåer för medlemmarna, trots att utvecklingen de senaste 20 åren inneburit att fler civilekonomer utexaminerats till en arbetsmarknad med ständiga förändringar och kryddad med regelbundna kriser.

Det är lätt att glömma att vi då hade en helt annan syn på vad arbetslöshet är. Den naturliga reaktionen, som Civilekonomerna inte hyllat, att minska utbildningen, hade snarast lett till andra problem vad gäller Sveriges produktion, export och tillväxt. Det vi då tyckte var många studenter är något vi idag närmast ler lite nostalgiskt åt. Tiden flyter på och det skadar inte att blicka bakåt för att bli påmind om hur den flutit och hur det påverkat oss och våra synsätt. Det som är nytt och ovant blir snart gammalt och invant.

Civilekonomerna - samlar Sveriges ekonomer i 75 år!

Facken och de arbetslösa medlemmarna

Benny Johanssons bild
tors, 2012-06-28 09:17 av Benny Johansson
Fackens insatser för sina arbetslösa medlemmar diskuteras från tid till annan, med lite olika förtecken. Civilekonomerna vill självklart ha en bra verksamhet för alla sina medlemmar oavsett om de har arbete eller för tillfället råkar vara arbetslösa.

Det pågår en diskussion där det hävdas att facken saknar intresse för sina arbetslösa medlemmar. Det hävdas till och med att parterna (som ju inte alltid har gemensamma intressen i varje givet ögonblick) stänger ute människor från arbetsmarknaden. Resonemanget är underligt för oss som är verksamma på den marknad som arbetsmarknaden faktiskt är. Det låter som om vi parter skulle liksom sitta kring ett bord och bestämma vilka som ska vara insiders och vilka som ska vara outsiders. Så är det självfallet inte!

På den marknad som arbetsmarknaden är blir civilekonomer då och då utan arbete. Under en tio-årsperiod har faktiskt ungefär en tredjel av medlemmarna varit med om en arbetslöshetsperiod. Det råder ett starkt förändringstryck, företag läggs ner eller omstruktureras mm. För individen kan resultatet bli en period av arbetslöshet.

I dessa situationer är Civilekonomernas Inkomstförsäkring ett bra ekonomiskt skydd, som kompletterar den alltmer urholkade ersättningen från arbetslöshetsföräkringen. De flesta civilekonomers arbetslöshet är av denna kortvariga och övergående natur.

Civilekonomernas karriärservice är exempel på medlemstjänster som primärt syftar till ökad rörlighet, och ger ett bra stöd i en fas där man söker arbete. Vi vet att kontakter är ett bra medel för att hitta nytt arbete och i vår seminarieverksamhet och de nätverk Civilekonomerna medverkar till finns naturliga arenor för att knyta kontakter.

Långsiktigt sker ett arbete där civilekonomutbildningen ska vara arbetslivsanknuten och hålla en hög kvalitet. Det syftar naturligtvis till att produkten - civilekonomerna - ska klara konkurrensen på arbetsmarknaden och ha ett rikt arbetsliv.

I vissa fall tar det längre tid att hitta ett nytt arbete. Så är det ofta om man nått den svindlande åldern av 45 +. Då får åtgärderna anpassas efter det. Civilekonomerna har, och har haft, olika projekt under årens lopp i syfte att stärka långtidsarbetslösa medlemmars ställning i arbetssökningsprocessen.

Det är  bra med en diskussion kring vad fackliga organisationer gör och kan göra samt hur det görs. En strävan är att hela tiden förbättra insatserna. Vår verksamhet syftar självklart till att vara till gagn för alla medlemmar. Men det är också viktigt att diskutera vem som skall ansvara och vem som skall finansiera olika insatser i syfte att få ned arbetslösheten. En sådan diskussion skulle förmodligen gagna arbetslösa medlemmar mer än svepande och löst grundande påståenden.

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.

Intressant om arbetsmarknaden

Benny Johanssons bild
tors, 2012-05-24 11:07 av Benny Johansson
Att jämföra erfarenheter av arbetsmarknaden är alltid intressant för oss som följer dess förändring. Igår gavs möjlighet för företrädare för akademikerförbunden inom privat sektor att träffa representanter för Trygghetsrådet TRR.

Trygghetsråd finns det flera på arbetsmarknaden. De har tillkommit genom förhandlingar mellan parterna och finansieras genom att pengar tas från lönesumman på de företag som är medlemmar. Dessa har i regel kollektivavtal, men hängavtal kan också förekomma. TRR har 32 000 företag med cirka 700 000 anställda som medlemmar.

Trygghetsråden är ett uttryck för den omsorg som fackliga organisationer och arbetsgivare visar de medlemmar som drabbas av arbetsbrist. Trygghetsråden är också framgångsrika i att lyckas med att uppsagda tjänstemän får nytt arbete på likvärdig eller högre nivå.

Några viktiga händelser som  TRRarbetar med är Astra Zeneca:s nedläggning, andra förändringar inom Life Science och  Skyways konkurs.

De tendenser TRR ser i stockholmsregionen är att industriproduktion försvinner, tjänstesidan dominerar, Life Science tynar bort och flygbranschen minskar.

Kontakter är bästa sättet att få ett nytt arbete, 55 procent angav det som bästa sättet under första kvartalet i år. Civilekonomernas undersökning, Tre år efter examen, har också kontakter högst på listan, men intemed samma dominans.

Internetrekrytering ökar och 30 procent får arbete den vägen. För civilekonomerna, Tre år efter examen, var siffran 15 procent. De som tar del av TRR:s service är äldre än tre år efter examen, siffrorna speglar säkert att med olika grad av etablering på arbetsmarknaden så är vägarna till nytt arbete lika, men har olika tyngd.

I sommar en bok från TRR som handlar om arbetsmarknad och hur den fungerar för personer i olika åldrar. Det ska bli intressant läsning.

 

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.

Överskott på ekonomer 2020?

Benny Johanssons bild
mån, 2012-01-30 13:35 av Benny Johansson
Länsstyrelsen i Stockholm har presenterat en prognos för länet där de räknar med att det blir ett överskott av ekonomer fram till år 2020. Prognoser bygger på antaganden och framskrivningar. De är därför kvalificerade bedömningar. Vi har mött prognoser tidigare som predikar överskott av ekonomer, men hittills har verkligheten sett annorlunda ut. Ekonomers arbetsmarknad breddas och prognoserna kommer på skam.

Det går mestadels relativt bra för ekonomer på arbetsmarknaden.  Det visar de årliga uppföljningar som Civilekonomerna gör tillsammans med landets lärosäten och publicerar i rapporten Tre år efter examen. År 2007 hade 92 procent av ekonomerna arbete inom sex månader efter examen,   detta trots att Statistiska Centralbyrån (SCB)  i sin Arbetskraftsbarometer säger att det då fanns god tillgång till nyutexaminerade ekonomer.  SCB refererar till bedömningar från arbetsgivarhåll, som framhåller att det däremot råder brist på yrkeserfarna sökande.

SCB:s Arbetskraftsbarometer säger att på såväl ett som tre års sikt bedömer arbetsgivarna att antalet anställda med ekonomutbildning kommer att öka.

Detta gäller nu hela landet och inte specifikt Stockholm. Stockholm är en stor och viktig avnämarregion för ekonomer. Hittills har arbetsmarknaden för ekonomer varit bättre i Stockholmsregionen än på andra håll i landet.

SCB talar om ett till tre års sikt. Om tre år är det 2015, sen är det fem år kvar till 2020, som Länsstyrelsens prognos sträcker sig till. Naturligtvis finns det alltid en risk att ekonomutbildningen fortsätter att användas som en arbetslöshetsregulator och att Länsstyrelsens prognos infrias. Att använda en del av de medel som idag används för ekonomutbildningarna till att minska antalet platser och höja kvaliteten i utbildningen skulle i det läget verkligen vara ett Kinder överraskningsägg som gynnar alla parter. Även om det skulle gå ut över Länsstyrelsens prognos.

 

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år