• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

arbetslöshetsförsäkring

Facken och de arbetslösa medlemmarna

Benny Johanssons bild
tors, 2012-06-28 09:17 av Benny Johansson
Fackens insatser för sina arbetslösa medlemmar diskuteras från tid till annan, med lite olika förtecken. Civilekonomerna vill självklart ha en bra verksamhet för alla sina medlemmar oavsett om de har arbete eller för tillfället råkar vara arbetslösa.

Det pågår en diskussion där det hävdas att facken saknar intresse för sina arbetslösa medlemmar. Det hävdas till och med att parterna (som ju inte alltid har gemensamma intressen i varje givet ögonblick) stänger ute människor från arbetsmarknaden. Resonemanget är underligt för oss som är verksamma på den marknad som arbetsmarknaden faktiskt är. Det låter som om vi parter skulle liksom sitta kring ett bord och bestämma vilka som ska vara insiders och vilka som ska vara outsiders. Så är det självfallet inte!

På den marknad som arbetsmarknaden är blir civilekonomer då och då utan arbete. Under en tio-årsperiod har faktiskt ungefär en tredjel av medlemmarna varit med om en arbetslöshetsperiod. Det råder ett starkt förändringstryck, företag läggs ner eller omstruktureras mm. För individen kan resultatet bli en period av arbetslöshet.

I dessa situationer är Civilekonomernas Inkomstförsäkring ett bra ekonomiskt skydd, som kompletterar den alltmer urholkade ersättningen från arbetslöshetsföräkringen. De flesta civilekonomers arbetslöshet är av denna kortvariga och övergående natur.

Civilekonomernas karriärservice är exempel på medlemstjänster som primärt syftar till ökad rörlighet, och ger ett bra stöd i en fas där man söker arbete. Vi vet att kontakter är ett bra medel för att hitta nytt arbete och i vår seminarieverksamhet och de nätverk Civilekonomerna medverkar till finns naturliga arenor för att knyta kontakter.

Långsiktigt sker ett arbete där civilekonomutbildningen ska vara arbetslivsanknuten och hålla en hög kvalitet. Det syftar naturligtvis till att produkten - civilekonomerna - ska klara konkurrensen på arbetsmarknaden och ha ett rikt arbetsliv.

I vissa fall tar det längre tid att hitta ett nytt arbete. Så är det ofta om man nått den svindlande åldern av 45 +. Då får åtgärderna anpassas efter det. Civilekonomerna har, och har haft, olika projekt under årens lopp i syfte att stärka långtidsarbetslösa medlemmars ställning i arbetssökningsprocessen.

Det är  bra med en diskussion kring vad fackliga organisationer gör och kan göra samt hur det görs. En strävan är att hela tiden förbättra insatserna. Vår verksamhet syftar självklart till att vara till gagn för alla medlemmar. Men det är också viktigt att diskutera vem som skall ansvara och vem som skall finansiera olika insatser i syfte att få ned arbetslösheten. En sådan diskussion skulle förmodligen gagna arbetslösa medlemmar mer än svepande och löst grundande påståenden.

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.

Nöjdheten är stor med Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa

Benny Johanssons bild
fre, 2012-06-15 12:51 av Benny Johansson
Arbetslöshetsförsäkringen är under diskussion. Ska den vara obligatorisk eller frivillig (som den är idag). Vem ska sköta administrationen? Det finns för- och nackdelar med olika lösningar. Under alltihop ligger olika synsätt vad gäller dagens koppling mellan A-kassorna och de fackliga organisationerna.

Årets medlemsundersökning visar att A-kassornas medlemmar är nöjda med kassornas service och administration, men inte med själva försäkringen.

För oss är resultatet glädjande. Civilekonomerna samarbetar, liksom övriga Saco-förbund och Vårdförbundet, med Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa (AEA). Just AEA får en toppnotering med 76 av 100 möjliga. Kassorna i sin helhet får 70.

En jämförelse med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan visar att nöjdheten för dessa är betydligt lägre. Arbetsförmedlingen ligger på 49,4 och Försäkringskassan på 52,7. Inget tyder alltså på att administrationen av arbetslöshetsförsäkringen skulle förbättras om någon av dessa skulle överta den. A-kassorna och inte minst vår AEA får goda vitsord.

Medlemsundersökningen visar att AEA:s personal alltid bemöter medlemmarna på ett trevligt sätt (index 84), att det är lätt att få kontakt med AEA (index 82), att den information AEA lämnar är tillförlitlig (index 81) mm.

Oavsett om man föredrar ett obligatorium eller inte är det viktigt att observera att ett överförande av administrationen av försäkringen till samhällets organ kräver en hel del insatser om nuvarande nöjdhet ska kunna bibehållas och förbättras. Å andra sidan kan en obligatorisk försäkring mycket väl administreras av dagens kassor.

Det finns en hel del synpunkter och även okunskap kring denna fråga. Akademikerförbunden har valt att ha en gemensam A-kassa för alla förbund. Därmed har man inte de täta band som kritiseras hos andra A-kassor, men utövar ägarstyrning inom de ramar statsmakterna sätter upp. Det är dessutom möjligt för medborgarna att välja vilken A-kassa man vill. Det finns förbund utanför Saco-kretsen och Vårdförbundet, som rekommenderar AEA för den som har en akademisk examen.

Det medlemmarna inte är nöjda med däremot är den ersättning man får ut vid arbetslöshet. På frågan om försäkringen erbjuder god ekonomisk trygghet blir indexvärdet 33, och det är en sänkning med 15 enheter sedan föregående mätning för två år sedan. Dagpenningtaket är på 680 kronor och det har varit oförändrat sedan 2002. Även om försäkringen administreras av fristående kassor, så är villkoren bestämda av staten.

Risken finns att diskussionen om vem som ska vara huvudman för verksamheten mer uppfattas som en dimridå för att dölja att försäkringen materiellt sett håller på att urholkas till löjlighetens gräns när den officiellt ska motsvara 80 procent av inkomsten. Lägg krutet där istället!

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.

Danmark är inget idealland

Benny Johanssons bild
tors, 2011-09-29 07:25 av Benny Johansson
Danmark utmålas av en del debattörer som närmast ett paradisiskt land. Ungdomsarbetslösheten är låg. Det beror på att det inte finns någon lag om anställningsskydd med besvärande turordningsregler. Sägs det. Men dansk ekonomi brottas med betydande problem och unga akademiker dansar inte på rosor.

Den danska ungdomsarbetslösheten är låg i jämförelse med Sverige och andra länder. En del förklarar det med flexicurity, där arbetsgivarens flexibilitet att säga upp helt fritt kombineras med ekonomisk trygghet genom hög arbetslöshetsersättning. Märkligt då att detta sesam öppna dig inte gynnar de nyexaminerade akademikerna, kan man  tycka. Generella regler som gynnar anställning borde rimligen inte bara gynna personer med lägre utbildning.

För nyexaminerade i Danmark ligger arbetslösheten på mellan 27 procent och, för vissa grupper, farligt nära 30 procent. Om vi fortsätter att generalisera resonemangen skulle alltså nyexaminerade akademiker må bättre på en arbetsmarknad som den svenska än vad de uppenbarligen gör på den danska arbetsmarknaden.

Professor Niels Kaergård på Köpenhamns universitet säger till och med att flexicurity fungerar bäst för den outbildade arbetskraften som kan gå in och ut ur enkla jobb och där ingen speciell utbildningsinsats krävs för att sköta jobbet.  Ju högre utbildad och mer specialiserad man är desto svårare är det att gå mellan jobb. För de grupperna blir tryggheten viktigare.

I Danmark är det precis som i Sverige. Det finns ett tak i arbetslöshetsförsäkringen över vilket man inte får ersättning. Det gör också, fortfarande enligt Niels Kaergård, att ersättningen blir låg för akademiker och ger därmed inte ekonomisk trygghet i så stor utsträckning. Martin Teilman, som är direktör för Akademikernas Centralorganisation (AC - motsvarigheten till Saco i Danmark) håller med: "För akademikerna har flexicurity aldrig varit viktig". Han ser å andra sidan inte heller några problem med att det är lätt att säga upp folk.

Den slagordsmässiga diskussionen kring turordningensreglerna skulle må bra av att fördjupa kunskaperna. Det går aldrig att vara säker på att ett lands system fungerar lika bra i ett annat land. Med tanke på den danska ekonomins stora utmaningar på kort och lång sikt verkar inte heller flexicurity vara betydelsefull för att ekonomin ska blomstra. Fria regler på arbetsmarknaden har inte heller hindrat andra länder från en dålig ekonomisk utveckling: Usa, Irland, Östeuropa. För att ta några exempel som åberopats i den svenska debatten.

Det är också intressant att unga akademiker har en så hög arbetslöshet i detta förlovade land. Eftersom Danmark liksom andra länder strävar uppåt i näringskedjan borde arbetsmarknadsreglerna understödja de unga akademikernas etablering - om man ska nyttiggöra sig investeringar i högre utbildning och locka till högre utbildning.

Rekordlåg arbetslöshet för civilekonomer

Benny Johanssons bild
ons, 2011-06-29 09:26 av Benny Johansson
Arbetslösheten bland civilekonomer var 1,49 procent i april. Det är en siffra som vi bara sett under de allra bästa konjunkturlägena de senaste 10 åren. Optimisten hoppas det håller i sig. Pessimisten befarar en vändning.

Noteringen på 1,49 procent är den lägsta sedan åren före IT-kraschen samt sedan högkonjunkturen april 2008 till mars 2009.

Under den senaste krisen var den högsta noteringen 2,2 procent, medan den högsta siffran den senaste tioårsperioden uppmättes i september 2004 och var 4,3 procent. Det stöder vårt intryck att civilekonomer rent generellt klarat den stora krisen bra. Detta trots att den inleddes som en finanskris. Många företag valde att behålla sin kompetens för att kunna agera snabbt när konjunkturen vänder. Vi ser också en förberedelse för den arbetskraftsbrist som är i begynnelsen.

De tidigare perioder under 2000-talet som visat lägre siffror har varat i 7 respektive 12 månader.  Det blir intressant att se hur lång tid den goda konjunkturen håller i sig denna gång. Osäkerhetsmoment saknas förvisso inte.

Bakom siffran 1,49 procent döljer sig 348 individer. Många av dessa är arbetslösa en kortare tid, andra har en längre period av arbetslöshet framför sig. Att vara medlem i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa ger ett ekonomiskt grundskydd. Medlemskap i Civilekonomerna förstärker med inkomstförsäkring. En bra grund är själva utbildningen. Arbetslöshetssiffror för arbetskraften i sin helhet är betydligt högre.

Arbetslöshet kan av olika skäl drabba vem som helst. Civilekonomer befinner sig  på en allt rörligare arbetsmarknad. Då kan de fördelar utbildningen ger behöva kompletteras med de fördelar medlemskap i förbundet och a-kassan ger. För även om det går bra nu kan man tyvärr vara säker på att det kommer att gå sämre sen.

Arbetslöshetsförsäkringen lovar mer än den håller

Benny Johanssons bild
tors, 2011-02-17 18:01 av Benny Johansson
Ersättning från arbetslöshetsförsäkringen ska ge 80 procent av inkomsten vid arbetslöshet. Genom den fiffiga konstruktionen med ett tak för dagpenningen blir det allt färre som idag verkligen har 80 procent av inkomsten. Bara en liten minoritet - mindre än 4 procent - av före detta heltidsarbetande får idag den nivån.

Det är Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO, som publicerat en rapport om Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2011.

Om ersättningen skulle följt med löneutvecklingen skulle den vara 30 procent högre. Det är mycket pengar som arbetslösa förlorar.

Det är svårt att förstå att konstruktionen får fortleva. Om nu ansvariga anser att arbetslösa inte bör få 80 procent av sin inkomst i ersättning bör i så fall rimligen en ny procentsats beslutas och kommuniceras!

Idag lever många i tron att de ska få en högre ersättning än vad de får. Det ekonomiska uppvaknandet vid en arbetslöshet kan bli mycket brutal för individerna. Naturligtvis skadar det också förtroendet mellan medborgaren och staten, när löfte och verklighet misstämmer.

Arbetslöshetsersättningen bör snarast åter bli 80 procent av tidigare inkomst.

Medlemmar i Civilekonomerna har en inkomstförsäkring som ger den som uppfyller villkoren att få arbetslöshetsförsäkring 80 procent av inkomsten upp till 80 000:-. Det är ett skydd som har räddat många ur en prekär situation när arbetslösheten överraskat.