• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

arbetslöshet

Oroande utveckling på arbetsmarknaden.

Benny Johanssons bild
ons, 2013-04-17 10:18 av Benny Johansson
Mörka moln över arbetsmarknaden oroar. Personalchefsindex är ingen munter läsning. En förbättring krävs inför valet 2014. Det är en viktig fråga för regeringen, som lägger olika förslag. Personalcheferna har också idéer om hur fler ungdomar kommer i arbete.

Det räcker att stapla rubrikerna i senaste personalchefsindex för att sinnet ska förmörkas. Sysselsättningsplanerna är på historiskt låga nivåer. 25% av personalcheferna förväntas minska personalstyrkan. Samtliga branscher utom offentlig förvaltning har lägre förväntningar. Stora företag förutspår en minskad sysselsättning framöver. Samtliga regioner förväntas minska sysselsättningen. Negativa förväntningar på sysselsättningen för visstidsanställda.

Det gäller att inte gå ner sig i dystopins träsk. Sveriges personalchefer listar fem viktiga politiska åtgärder för att få fler ungdomar i sysselsättning. Dessa återges i SvD. Högst på önskelistan kommer sänkt arbetsgivaravgift, därefter bättre utbildning, fler praktikplatser, mer ungdomsbidrag och flexiblare arbetsvillkor.

Med bättre utbildning menas att utbildningarna ska bli mer marknadsanpassade och mer yrkesinriktade. Det är säkerligen bra. Men det får inte drivas för långt. Syftet med akademisk utbildning är att förutom kunskap ge tekniker för kunskapsinhämtning, lära kritiskt tänkande mm. Kunskap som ska hålla över tid. Att göra dessa utbildningar väldigt yrkesinriktade gör också individen sårbarare på arbetsmarknaden. Men balansgången är inte enkel att tydliggöra och det behövs en dialog.

Regeringen har också föreslagit i Departementsskrivelsen Vissa lagförslag med anledning av trepartssamtalen (Ds 2013:20) ett stöd för yrkesintroduktion av personer som är yngre än 26 år. Det berör därför i liten utsträckning akademiker och medlemmar i Civilekonomerna. Men syftet är vällovligt. I förslaget ligger ett handledarstöd.

Själv är jag tvivlande till att åtgärderna får de efterlängtade effekterna.  Tyvärr får jag säga. Skälen till det är flera. Det finns redan idag olika former för anställningsstöd för olika grupper. Dessa används i alltför liten utsträckning. Risken är därför att nya stödformer går samma öde tillmötes. Nu är det visserligen ett stort fokus på frågan om ungdomsarbetslöshet och det skulle kunna bidra till att företag lägger resurser på att söka dessa bidrag. Men yrkesintroduktion sker ute i produktionen - vare sig den avser tjänster, produkter eller myndighetsutövning. Där är trycket idag så starkt att få upplever sig ha tid att introducera. Företagen vill ha unga med erfarenhet. Men någon annan får stå för introduktionen. I det perspektivet är det också lätt att bortse från den sänkta arbetsgivaravgiften.

Men - det gällde ju att inte gå ner sig i det dystopiska träsket påstod jag nyss. Vad gör man så? Åtgärder bör vara generella och säkert kan sänkta arbetsgivaravgifter vara bra. Men det behöver påvisas konkret vilka vinster företagen får. Det behövs en dialog med VD:ar och myndighetschefer, som kan ge tydligt stöd åt yrkesintroduktion och ge de resurser som behövs för att klara dessa. Det behövs ett bredare betraktelsesätt på vad som är bra för verksamheten. Att fler personer bereds tillfälle till arbetsplatsnära erfarenhet är bra för alla. Det gynnar alla företag om det finns en så stor rekryteringsbar grupp som möjligt. Insikter är bättre drivkrafter än stödformer. Praktik och yrkesintroduktion ger också tillfälle att lära känna möjliga anställda.

Viktigt är också att följa upp och utvärdera åtgärderna. Det är farligt att hamna i läget att politisk desperation inför valet 2014 leder till välmenande men verkningslösa reformer och projekt. Det handlar inte bara om ansvaret om skattemedel. Det handlar om ansvaret om dem som är målgruppen för åtgärderna.

Civilekonomerna - för en jämställd karriär.

Att se tillbaka ger perspektiv - ibland

Benny Johanssons bild
tis, 2012-10-23 15:11 av Benny Johansson
Ett diskussionsunderlag till förbundsstyrelsen om arbetslöshet, som jag skrev för 20 år sedan, ger upphov till tankar om tidens flykt och om relativiteten i våra utkikspunkter.

För exakt 20 år sedan skrev jag ett diskussionsunderlag till förbundsstyrelsen om arbetslöshet. Det är onekligen intressant att se hur perspektiven förändras. Först ska man ha i åtanke att vi då befann oss i en finanskris, där civilekonomer drabbades av arbetslöshet i större skala för första gången.

Inledningen slår fast: "Arbetslöshetssituationen i Sverige är alarmerande. Olika källor ger olika resultat, men omkring 6% av arbetskraften saknar arbete".  Den 11 oktober i år var den, enligt Arbetsförmedlingen (Af), 8,4%. Ingen talar längre om massarbetslöshet och alarmerande läge. "Det största problemet just nu är den långsiktiga ökningen av antalet arbetslösa personer inom olika utsatta grupper, och många av dem har långa arbetslöshetstider bakom sig", skriver Af. Synen på vad som är normal arbetslöshet har förändrat sig.

Oroväckande nu är antalet varsel som ökar. Arbetslösheten bland civilekonomer var 1,7% i september, men vi ser att frågorna om uppsägning ökar och vi har ett ökande inflöde till inkomstförsäkringen.

Då, 1992 igen, var omkring 4 000 civilekonomer arbetslösa, vilket uppgick till 10-13%. Idag har inte Af, vad jag kunnat finna, siffror om detta. Vilket är olyckligt.

Mitt underlag fortsätter med att konstatera att c:a 12. 400 personer var inskrivna på ekonomlinjen och internationella ekonomlinjen. Prognosen var att 2 500 nya civilekonomer skulle bli klara 1992 och de närmaste åren. Idag omfattar ekonomutbildningarna 35 ooo inskrivna studenter och 6 000 utexamineras årligen.

Slutsatsen då blev att arbetslösheten bland civilekonomer måste uppmärksammas och åtgärdas. Inte minst åtgärder för de som blir långtidsarbetslösa och som riskerar att aldrig komma in i ekonomkarriären. Utifrån detta skisserades ett antal konkreta förslag.

Vi hade ett antal år med hög arbetslöshet bland medlemmarna och vi har haft fler kriser och åtföljande pucklar på arbetslöshetskurvan. Det pågår också en vardagsrationalisering, som fanns redan då. "Ekonomienheter och avdelningar har slagits ihop eller helt rationaliserats bort" - konstaterar jag i underlaget.

I lågkonjunkturen 2008 - 2009 kunde vi märka att arbetslösheten höll sig på låga nivåer för medlemmarna, trots att utvecklingen de senaste 20 åren inneburit att fler civilekonomer utexaminerats till en arbetsmarknad med ständiga förändringar och kryddad med regelbundna kriser.

Det är lätt att glömma att vi då hade en helt annan syn på vad arbetslöshet är. Den naturliga reaktionen, som Civilekonomerna inte hyllat, att minska utbildningen, hade snarast lett till andra problem vad gäller Sveriges produktion, export och tillväxt. Det vi då tyckte var många studenter är något vi idag närmast ler lite nostalgiskt åt. Tiden flyter på och det skadar inte att blicka bakåt för att bli påmind om hur den flutit och hur det påverkat oss och våra synsätt. Det som är nytt och ovant blir snart gammalt och invant.

Civilekonomerna - samlar Sveriges ekonomer i 75 år!

Facken och de arbetslösa medlemmarna

Benny Johanssons bild
tors, 2012-06-28 09:17 av Benny Johansson
Fackens insatser för sina arbetslösa medlemmar diskuteras från tid till annan, med lite olika förtecken. Civilekonomerna vill självklart ha en bra verksamhet för alla sina medlemmar oavsett om de har arbete eller för tillfället råkar vara arbetslösa.

Det pågår en diskussion där det hävdas att facken saknar intresse för sina arbetslösa medlemmar. Det hävdas till och med att parterna (som ju inte alltid har gemensamma intressen i varje givet ögonblick) stänger ute människor från arbetsmarknaden. Resonemanget är underligt för oss som är verksamma på den marknad som arbetsmarknaden faktiskt är. Det låter som om vi parter skulle liksom sitta kring ett bord och bestämma vilka som ska vara insiders och vilka som ska vara outsiders. Så är det självfallet inte!

På den marknad som arbetsmarknaden är blir civilekonomer då och då utan arbete. Under en tio-årsperiod har faktiskt ungefär en tredjel av medlemmarna varit med om en arbetslöshetsperiod. Det råder ett starkt förändringstryck, företag läggs ner eller omstruktureras mm. För individen kan resultatet bli en period av arbetslöshet.

I dessa situationer är Civilekonomernas Inkomstförsäkring ett bra ekonomiskt skydd, som kompletterar den alltmer urholkade ersättningen från arbetslöshetsföräkringen. De flesta civilekonomers arbetslöshet är av denna kortvariga och övergående natur.

Civilekonomernas karriärservice är exempel på medlemstjänster som primärt syftar till ökad rörlighet, och ger ett bra stöd i en fas där man söker arbete. Vi vet att kontakter är ett bra medel för att hitta nytt arbete och i vår seminarieverksamhet och de nätverk Civilekonomerna medverkar till finns naturliga arenor för att knyta kontakter.

Långsiktigt sker ett arbete där civilekonomutbildningen ska vara arbetslivsanknuten och hålla en hög kvalitet. Det syftar naturligtvis till att produkten - civilekonomerna - ska klara konkurrensen på arbetsmarknaden och ha ett rikt arbetsliv.

I vissa fall tar det längre tid att hitta ett nytt arbete. Så är det ofta om man nått den svindlande åldern av 45 +. Då får åtgärderna anpassas efter det. Civilekonomerna har, och har haft, olika projekt under årens lopp i syfte att stärka långtidsarbetslösa medlemmars ställning i arbetssökningsprocessen.

Det är  bra med en diskussion kring vad fackliga organisationer gör och kan göra samt hur det görs. En strävan är att hela tiden förbättra insatserna. Vår verksamhet syftar självklart till att vara till gagn för alla medlemmar. Men det är också viktigt att diskutera vem som skall ansvara och vem som skall finansiera olika insatser i syfte att få ned arbetslösheten. En sådan diskussion skulle förmodligen gagna arbetslösa medlemmar mer än svepande och löst grundande påståenden.

Civilekonomerna - hemvisten för Sveriges ekonomer i 75 år.

Danmark är inget idealland

Benny Johanssons bild
tors, 2011-09-29 07:25 av Benny Johansson
Danmark utmålas av en del debattörer som närmast ett paradisiskt land. Ungdomsarbetslösheten är låg. Det beror på att det inte finns någon lag om anställningsskydd med besvärande turordningsregler. Sägs det. Men dansk ekonomi brottas med betydande problem och unga akademiker dansar inte på rosor.

Den danska ungdomsarbetslösheten är låg i jämförelse med Sverige och andra länder. En del förklarar det med flexicurity, där arbetsgivarens flexibilitet att säga upp helt fritt kombineras med ekonomisk trygghet genom hög arbetslöshetsersättning. Märkligt då att detta sesam öppna dig inte gynnar de nyexaminerade akademikerna, kan man  tycka. Generella regler som gynnar anställning borde rimligen inte bara gynna personer med lägre utbildning.

För nyexaminerade i Danmark ligger arbetslösheten på mellan 27 procent och, för vissa grupper, farligt nära 30 procent. Om vi fortsätter att generalisera resonemangen skulle alltså nyexaminerade akademiker må bättre på en arbetsmarknad som den svenska än vad de uppenbarligen gör på den danska arbetsmarknaden.

Professor Niels Kaergård på Köpenhamns universitet säger till och med att flexicurity fungerar bäst för den outbildade arbetskraften som kan gå in och ut ur enkla jobb och där ingen speciell utbildningsinsats krävs för att sköta jobbet.  Ju högre utbildad och mer specialiserad man är desto svårare är det att gå mellan jobb. För de grupperna blir tryggheten viktigare.

I Danmark är det precis som i Sverige. Det finns ett tak i arbetslöshetsförsäkringen över vilket man inte får ersättning. Det gör också, fortfarande enligt Niels Kaergård, att ersättningen blir låg för akademiker och ger därmed inte ekonomisk trygghet i så stor utsträckning. Martin Teilman, som är direktör för Akademikernas Centralorganisation (AC - motsvarigheten till Saco i Danmark) håller med: "För akademikerna har flexicurity aldrig varit viktig". Han ser å andra sidan inte heller några problem med att det är lätt att säga upp folk.

Den slagordsmässiga diskussionen kring turordningensreglerna skulle må bra av att fördjupa kunskaperna. Det går aldrig att vara säker på att ett lands system fungerar lika bra i ett annat land. Med tanke på den danska ekonomins stora utmaningar på kort och lång sikt verkar inte heller flexicurity vara betydelsefull för att ekonomin ska blomstra. Fria regler på arbetsmarknaden har inte heller hindrat andra länder från en dålig ekonomisk utveckling: Usa, Irland, Östeuropa. För att ta några exempel som åberopats i den svenska debatten.

Det är också intressant att unga akademiker har en så hög arbetslöshet i detta förlovade land. Eftersom Danmark liksom andra länder strävar uppåt i näringskedjan borde arbetsmarknadsreglerna understödja de unga akademikernas etablering - om man ska nyttiggöra sig investeringar i högre utbildning och locka till högre utbildning.

Regeringen ser hot vid horisonten

Benny Johanssons bild
tis, 2011-09-20 13:11 av Benny Johansson
Årets budgetproposition är redan ordentligt genomlyst och diskuterad - innan den föreläggs riksdagen. Regeringen förväntar sig sämre tider och föreslår mer pengar till Arbetsförmedlingen. Till de kontroversiella förslagen hör sänkningen av restaurangmomsen.

Arbetslösheten väntas stiga nästa år, från 7,5 procent till 7,8 procent. En ökande arbetslöshet gör det också svårare för långtidsarbetslösa att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Regeringens förslag ska ses mot den bakgrunden. Inom Civilekonomerna kan vi konstatera en uppgång av nyarbetslösa i augusti månad.

Åtgärder måste finnas i form av kvalificerad rådgivning för akademiker, snabba insatser för att förhindra långtidsarbetslöshet, gärna praktikplatser och särskilt fokus på invandrarakademiker som kan bidra till att stärka företagens kontaktnät med andra länder.

"Vi kan inte äta oss ur krisen", kommenterar Saco:s ordförande Göran Arrius förslaget om sänkt restaurangmoms. Från Civilekonomernas håll ser vi gärna att pengarna istället används för att vi även i framtiden ska kunna ha mat på våra bord.

Sverige behöver ökade satsningar på forskning och utveckling i små och medelstora företag. En skatterabatt för forskning och utveckling i små och medelstora företag samt skatteavdrag upp till en nivå som finns i jämförbara länder för privata donationer för forskning anser vi är vägar som gynnar utvecklingen av Sverige som kunskapsnation och som gör att vi stärker oss i den internationella konkurrrensen. Det är märkligt hur regeringen bitit sig fast (sic!) vid förslaget om sänkt restaurangmoms där flertalet bedömare är mycket tveksamma om effekterna.

Givet ett visst reformutrymme finns flera andra angelägna projekt att satsa på. Att avskaffa den så kallade värnskatten, som många bedömare anser är direkt skadlig för ekonomin, är en sådan åtgärd. Att prioritera resurser till utbildning är en annan.

Om det aldrig blir politiskt opportunt att investera i framtiden genom satsningar på utbildning och forskning  som ger direkt effekt på sysselsättningen på både kort och lång sikt finns det anledning att bli bekymrad över framtiden!

Oroligt konjunkturläge

Benny Johanssons bild
tis, 2011-09-06 16:27 av Benny Johansson
Arbetsförmedlingen rapporterar att antalet nyanmälda platser fortsätter att vara fler än förra året. Dessa siffror gäller vecka 33. Civilekonomerna anar nu en mer stillastående arbetsmarknad. I augusti ökade antalet nyarbetslösa något.

I vecka 33 fick Arbetsförmedlingen in 12 917 nya jobb, vilket är drygt 3 200 fler än samma vecka förra året. Det beskriver alltså läget i medio augusti. Antalet öppet arbetslösa har sjunkit med drygt 26 000 personer på ett år, vilket är positivt.

Civilekonomernas medlemmar har klarat finanskrisen med jämförelsevis låga arbetslöshetstal. Våra indikationer nu säger att vi har en mer stillastående arbetsmarknad - väldigt få samtal till vår medlemsjour handlar om löne- och avtalsfrågor. Dessutom kan vi notera en liten, men dock uppgång, vad gäller nyarbetslösa.

För bara någon månad sen sa alla prognoser att arbetslösheten skulle fortsätta att sjunka.

Det är väldigt fascinerande - detta med prognoser. Kikarsiktet riktas uppåt i goda tider och väldigt mycket neråt i dåliga tider. Tyvärr, när det gäller nedgångar, förstärker säkert detta kraften i dem. Har ni förresten tänkt på att de som inte delar den positiva prognosen kallas för "domedagsprofeter", som ju inte klingar så positivt. Men för den skull kan de ha rätt.

De som pratat om att konjunkturerna kommer att svänga snabbare än förut verkar få rätt. Den här nedgången (eller vad vi nu är i början av) var inte så allmänt förutsedd, men ändå så självklar när förklaringarna sätter in.

Civilekonomernas medlemmar klarade finanskrisen bra. Nu hoppas vi att oron nu är en darrning som snart går över eller att företagen väljer att behålla sina civilekonomer för den nytta de gör och att de behövs på plats när konjunkturen vänder. Vilket också kan ske snabbare än förväntat.

Skönt i vart fall att medlemmar har ett gott skydd vid arbetslöshet, i form av a-kassa och inkomstförsäkring och att våra karriärtjänster stärker även vid arbetslöshet.

Rekordlåg arbetslöshet för civilekonomer

Benny Johanssons bild
ons, 2011-06-29 09:26 av Benny Johansson
Arbetslösheten bland civilekonomer var 1,49 procent i april. Det är en siffra som vi bara sett under de allra bästa konjunkturlägena de senaste 10 åren. Optimisten hoppas det håller i sig. Pessimisten befarar en vändning.

Noteringen på 1,49 procent är den lägsta sedan åren före IT-kraschen samt sedan högkonjunkturen april 2008 till mars 2009.

Under den senaste krisen var den högsta noteringen 2,2 procent, medan den högsta siffran den senaste tioårsperioden uppmättes i september 2004 och var 4,3 procent. Det stöder vårt intryck att civilekonomer rent generellt klarat den stora krisen bra. Detta trots att den inleddes som en finanskris. Många företag valde att behålla sin kompetens för att kunna agera snabbt när konjunkturen vänder. Vi ser också en förberedelse för den arbetskraftsbrist som är i begynnelsen.

De tidigare perioder under 2000-talet som visat lägre siffror har varat i 7 respektive 12 månader.  Det blir intressant att se hur lång tid den goda konjunkturen håller i sig denna gång. Osäkerhetsmoment saknas förvisso inte.

Bakom siffran 1,49 procent döljer sig 348 individer. Många av dessa är arbetslösa en kortare tid, andra har en längre period av arbetslöshet framför sig. Att vara medlem i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa ger ett ekonomiskt grundskydd. Medlemskap i Civilekonomerna förstärker med inkomstförsäkring. En bra grund är själva utbildningen. Arbetslöshetssiffror för arbetskraften i sin helhet är betydligt högre.

Arbetslöshet kan av olika skäl drabba vem som helst. Civilekonomer befinner sig  på en allt rörligare arbetsmarknad. Då kan de fördelar utbildningen ger behöva kompletteras med de fördelar medlemskap i förbundet och a-kassan ger. För även om det går bra nu kan man tyvärr vara säker på att det kommer att gå sämre sen.

Arbetsmarknaden för tjänstemän förbättras

Benny Johanssons bild
tis, 2011-06-07 13:14 av Benny Johansson
Nio av tio uppsagda tjänstemän går vidare till ny försörjning. Det meddelar Trygghetsrådet TRR, som är vana att redovisa bra siffror för verksamheten. Service- och tjänstesektorn rekryterar flest tjänstemän.

De mest eftertraktade yrkesgrupperna just nu är ingenjörer och ekonomer, enligt TRR Rekryteringsservice.

Erfarenhet börjar värderas - andelen uppsagda tjänstemän 50 år och äldre som har fått ny anställning har ökat med tio procentenheter jämfört med hur det var för ett år sedan. TRR:s VD, Calle Leinar, uttrycker belåtenhet med detta.

Egna kontakter är den vanligaste vägen in i ett nytt arbete. Sex av tio har tagit sig vidare den vägen. Elva procent har gått via bemannings- och rekryteringsföretag.

Civil- och andra ekonomer är väl lämpade att få jobb i den tjänstesektor som nu växer. Det är också glädjande att längre erfarenhet börjar uppskattas. I andra änden växer traineeprogrammen och många nyexaminerade förefaller att ha lätt att få arbete just nu. Arbetslösheten sjunker, från redan låga nivåer, bland Civilekonomernas medlemmar. Just nu är det med andra ord positivt för de flesta på arbetsmarknaden. Det är roligt att kunna förmedla den typen av nyheter.

Arbetslöshetsförsäkringen lovar mer än den håller

Benny Johanssons bild
tors, 2011-02-17 18:01 av Benny Johansson
Ersättning från arbetslöshetsförsäkringen ska ge 80 procent av inkomsten vid arbetslöshet. Genom den fiffiga konstruktionen med ett tak för dagpenningen blir det allt färre som idag verkligen har 80 procent av inkomsten. Bara en liten minoritet - mindre än 4 procent - av före detta heltidsarbetande får idag den nivån.

Det är Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO, som publicerat en rapport om Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2011.

Om ersättningen skulle följt med löneutvecklingen skulle den vara 30 procent högre. Det är mycket pengar som arbetslösa förlorar.

Det är svårt att förstå att konstruktionen får fortleva. Om nu ansvariga anser att arbetslösa inte bör få 80 procent av sin inkomst i ersättning bör i så fall rimligen en ny procentsats beslutas och kommuniceras!

Idag lever många i tron att de ska få en högre ersättning än vad de får. Det ekonomiska uppvaknandet vid en arbetslöshet kan bli mycket brutal för individerna. Naturligtvis skadar det också förtroendet mellan medborgaren och staten, när löfte och verklighet misstämmer.

Arbetslöshetsersättningen bör snarast åter bli 80 procent av tidigare inkomst.

Medlemmar i Civilekonomerna har en inkomstförsäkring som ger den som uppfyller villkoren att få arbetslöshetsförsäkring 80 procent av inkomsten upp till 80 000:-. Det är ett skydd som har räddat många ur en prekär situation när arbetslösheten överraskat.

Arbetslöshet bland civilekonomer

Benny Johanssons bild
tors, 2011-02-03 09:23 av Benny Johansson
Detta inlägg är en fördjupning av innehållet i förbundsledaren i Civilekonomen nr 1/2011.

Arbetslösheten bland civilekonomer har under 2010 sjunkit med15 procent - från 2,23 procent till 1,85. Det mått vi har är antal ersättningstagare i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa. I absoluta tal var 459 personer arbetslösa i december 2010 mot  542 ett år tidigare.

 

Det gör att arbetslösheten bland civilekonomer var 1,85 procent i december. Till detta kommer ett okänt antal civilekonomer som inte är med i a-kassan, annan a-kassa eller ännu inte hunnit kvalificera sig för att få ersättning. Hur många dessa är vet man inte, men sammantaget kan ändå arbetslösheten för gruppen civilekonomer bedömas som låg i relation till befolkningen i övrigt.

 

Arbetslöshet är alltid en risksituation för den enskilde och en stressfaktor. Det kommer alltid att vara viss arbetslöshet när personer under en period är i rörelse från ett arbete till ett annat. Det som bekymrar oss är att, trots den efterfrågan som börjat uppstå på arbetskraft igen, arbetslösheten bland civilekonomer inte sjunkit mer än vad den har gjort. Utvecklingen så här långt på det nya året ser positiv ut, så förhoppningen är att siffrorna ska sjunka ytterligare.

 

Vill du kommentera artikeln - klicka på rubriken!