• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

arbetslivskoppling

Oroande utveckling på arbetsmarknaden.

Benny Johanssons bild
ons, 2013-04-17 10:18 av Benny Johansson
Mörka moln över arbetsmarknaden oroar. Personalchefsindex är ingen munter läsning. En förbättring krävs inför valet 2014. Det är en viktig fråga för regeringen, som lägger olika förslag. Personalcheferna har också idéer om hur fler ungdomar kommer i arbete.

Det räcker att stapla rubrikerna i senaste personalchefsindex för att sinnet ska förmörkas. Sysselsättningsplanerna är på historiskt låga nivåer. 25% av personalcheferna förväntas minska personalstyrkan. Samtliga branscher utom offentlig förvaltning har lägre förväntningar. Stora företag förutspår en minskad sysselsättning framöver. Samtliga regioner förväntas minska sysselsättningen. Negativa förväntningar på sysselsättningen för visstidsanställda.

Det gäller att inte gå ner sig i dystopins träsk. Sveriges personalchefer listar fem viktiga politiska åtgärder för att få fler ungdomar i sysselsättning. Dessa återges i SvD. Högst på önskelistan kommer sänkt arbetsgivaravgift, därefter bättre utbildning, fler praktikplatser, mer ungdomsbidrag och flexiblare arbetsvillkor.

Med bättre utbildning menas att utbildningarna ska bli mer marknadsanpassade och mer yrkesinriktade. Det är säkerligen bra. Men det får inte drivas för långt. Syftet med akademisk utbildning är att förutom kunskap ge tekniker för kunskapsinhämtning, lära kritiskt tänkande mm. Kunskap som ska hålla över tid. Att göra dessa utbildningar väldigt yrkesinriktade gör också individen sårbarare på arbetsmarknaden. Men balansgången är inte enkel att tydliggöra och det behövs en dialog.

Regeringen har också föreslagit i Departementsskrivelsen Vissa lagförslag med anledning av trepartssamtalen (Ds 2013:20) ett stöd för yrkesintroduktion av personer som är yngre än 26 år. Det berör därför i liten utsträckning akademiker och medlemmar i Civilekonomerna. Men syftet är vällovligt. I förslaget ligger ett handledarstöd.

Själv är jag tvivlande till att åtgärderna får de efterlängtade effekterna.  Tyvärr får jag säga. Skälen till det är flera. Det finns redan idag olika former för anställningsstöd för olika grupper. Dessa används i alltför liten utsträckning. Risken är därför att nya stödformer går samma öde tillmötes. Nu är det visserligen ett stort fokus på frågan om ungdomsarbetslöshet och det skulle kunna bidra till att företag lägger resurser på att söka dessa bidrag. Men yrkesintroduktion sker ute i produktionen - vare sig den avser tjänster, produkter eller myndighetsutövning. Där är trycket idag så starkt att få upplever sig ha tid att introducera. Företagen vill ha unga med erfarenhet. Men någon annan får stå för introduktionen. I det perspektivet är det också lätt att bortse från den sänkta arbetsgivaravgiften.

Men - det gällde ju att inte gå ner sig i det dystopiska träsket påstod jag nyss. Vad gör man så? Åtgärder bör vara generella och säkert kan sänkta arbetsgivaravgifter vara bra. Men det behöver påvisas konkret vilka vinster företagen får. Det behövs en dialog med VD:ar och myndighetschefer, som kan ge tydligt stöd åt yrkesintroduktion och ge de resurser som behövs för att klara dessa. Det behövs ett bredare betraktelsesätt på vad som är bra för verksamheten. Att fler personer bereds tillfälle till arbetsplatsnära erfarenhet är bra för alla. Det gynnar alla företag om det finns en så stor rekryteringsbar grupp som möjligt. Insikter är bättre drivkrafter än stödformer. Praktik och yrkesintroduktion ger också tillfälle att lära känna möjliga anställda.

Viktigt är också att följa upp och utvärdera åtgärderna. Det är farligt att hamna i läget att politisk desperation inför valet 2014 leder till välmenande men verkningslösa reformer och projekt. Det handlar inte bara om ansvaret om skattemedel. Det handlar om ansvaret om dem som är målgruppen för åtgärderna.

Civilekonomerna - för en jämställd karriär.

Arbetslivsanknytning - för och emot

Benny Johanssons bild
tors, 2011-07-07 11:33 av Benny Johansson
S.E.R.O. och Civilekonomerna anordnade igår ett seminarium i Almedalen om en bra ekonomutbildning kräver arbetslivskoppling. På vår hemsida, www.civilekonomerna.se, kan du läsa ett kort referat av diskussionen.I detta inlägg ska jag kommentera några aspekter på frågan.

Civilekonomer har nu ganska lätt att få arbete. Hela 52 procent får arbete redan innan studierna är avslutade och 92 procent har fått det inom sex månader. Det visar den årliga undersökning som förbundet gör varje år tillsammans med landets lärosäten: Civilekonomer Tre år efter examen.

Rapporten visar också att personliga egenskaper anses vara den viktigaste faktorn för att få första jobbet. Det tycker 61 procent, medan 52 procent anser att en akademisk examen oavsett lärosäte är den viktigaste faktorn. Först på tredje plats kommer arbetslivserfarenhet. Det tycker en tredjedel är den viktigaste faktorn.

Dessa data tyder ju inte på att det idag är något stort problem för studenterna att få arbete och att de värderar personliga egenskaper högt. Arbetslivsanknytningen skulle med det inte vara något stort problem.

Många studenter arbetar dessutom vid sidan av studierna. Nästan var tredje arbetar mer än 25 procent. Det är enbart 19 procent som ägnar sig helt åt studierna.

På det viset har många studenter idag en arbetslivskoppling, även om det inte går att veta hur många av dessa arbeten som är relevanta i relation till den utbildning man går. Nästan var fjärde har haft en eller flera praktikplatser. Begreppet har man då själv fått definiera. Av de som haft flera praktikplatser har 70 procent fått arbete innan de avslutat utbildningen mot 52 procent för samtliga.

Det visar att praktik är ett plus vid insteget på arbetsmarknaden. Frågan är dock om det fortfarande skulle vara ett plus om 100 procent av studenterna har det.

Det finns också data med annan tolkningsmöjlighet. När studenterna får frågan om vad de saknar i utbildningen uppger inte mindre än 60 procent just mer praktik. Att man gör detta ännu tre år efter inträdet på arbetsmarknaden är en viktig signal.

Men att ordna praktikplatser till ett stort antal studenter är inte lätt. Det finns över 30 000 som studerar på ekonomlinjerna. Hur många praktikplatser behövs det? Vem ska ordna dem? Vilken ersättning ska utgå? Hur upprätthåller man kvaliteten? Ska utbildningen förlängas eller ska praktiken rymmas inom nuvarande utbildningslängd?

Behovet och viljeinriktningen må vara klar men många frågetecken återstår att räta ut.