• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

Anna Ekström

Kan vi bli mer konkurrenskraftiga?

Benny Johanssons bild
ons, 2013-03-20 13:14 av Benny Johansson
Det var frågan när Civilekonomerna bjöd in till utbildningspolitisk debatt. Utgångspunkten var PISA-mätningarna som visar sämre förkunskaper i viktiga ämnen samtidigt som resurserna till ekonomutbildningarna är alltför begränsade. Svaret på frågan var - inte oväntat - ja.

Ett underlag för debatten var en temperaturmätare om lärarnas uppfattning om studenters förkunskaper och studieintresse som Civilekonomerna genomförde i samarbete med Föreningen Företagsekonomi i Sverige (FEKIS).

"De har större social kompetens och lättare att prata inför andra, men på bekostnad av väsentligt lägre kunskapsnivå och ambitionsnivå".

Över 70% av de svarande anser att studenternas förkunskaper har förändrats under de senaste 10 - 15 åren. Studenterna kräver mer lärarledd undervisning och fler instruktioner. "Studenterna vill bli matade istället för att söka kunskap". På pluskontot räknas att studenterna blivit bättre på kommunikation och kreativ problemlösning. Ett antal pekar på att förkunskaper inom ekonomirelaterad allmänbildning sjunkit bland studenterna. "Mycket tid får läggas på språk och grammatik istället för analys".

Debattörerna, universitetskanslern Lars Haikola, statssekreterare Peter Honeth (FP), generaldirektör Anna Ekström och Ibrahim Baylan som är utbildningspolitisk talesperson för (S) var förvånansvärt samstämmiga. En påpekade att när man tappar förmåga att i skrift uttrycka sig på ett klokt sätt tappar man i nästan alla andra färdigheter också. Kunskaperna i språk och matematik måste höjas. Moderator var professor Lars Engwall, som med akademisk säkerhet ledde samtalet.

Studenterna ber inte oftare idag om tips på litteratur att fördjupa sig i. Dagens studenter har mer frånvaro vid undervisningsmoment som inte är obligatoriska, men lärarna anser inte att de är mer nyfikna och frimodiga, vilket nog många av oss skulle ha trott. Däremot är de mer resultatorienterade. Variationen i en nybörjargrupp är större idag vad gäller betyg och studieförutsättningar. Anna Ekström är bekymrad över att skillnaderna mellan olika skolor ökar. Det kommer att spä på bekymren i framtiden i den högre utbildningen.

"Det är inte vi lärare som ska jobba mer det är studenterna", var ett frisvar i temperaturmätningen på frågan Hur skulle en 20 procentig ökning av resursfördelningen påverka din undervisning? Svaret var entydigt att kvaliteten skulle öka i utbildningen genom mindre grupper, mer individuell handledning/feed-back. Fler lärarledda timmar i undervisningen skulle också öka kvaliteten. Panelen fick inte just den frågan men tyckte att läget idag ändå är hyfsat, men att man kan oroa sig över utvecklingstendenserna. Det gäller särskilt i relation till att Sverige som utbildningsnation har stora ambitioner.

Ibrahim Baylan pläderade för en borgfred när det gäller debatten om lärarna. Peter Honeth ur aspekten med svårigheterna att rekrytera till lärarutbildningen. Bilden av läraryrket behöver förändras, vilket Anna Ekström nappade på och uppmanade publiken att skicka in namn på lärare som varit föredömen.

Om debatten skulle upprepas om 10 år trodde paneldeltagarna att i stort sett samma frågor skulle ventileras, men utifrån att mycket kommer att uträttas under den kommande tioårsperioden. Peter Honeth sa t.ex. att vid det laget är resursfördelningssystemet förändrat. Och det är något som vi inom Civilekonomerna önskat och krävt. Kanske det bidrog till att jag kände mig nöjd med debatten genom att den genomsyrades av en vilja att gemensamt korrigera det som är fel och vända de oroande utvecklingstendenserna. Till slut kan den ljusnande framtid bli studenternas!

Civilekonomerna - hög kvalitet i utbildningen är en viktig grund för civilekonomers renommé och löneutveckling

 

Ett decennium av framgång

Benny Johanssons bild
tors, 2011-03-31 12:39 av Benny Johansson
Anna Ekström är att gratulera till utnämningen som Generaldirektör för Skolverket. Hon kan se tillbaka på ett framgånsrikt decennium för Saco och Saco:s medlemsförbund. Nu startar en viktig process för att få en ny ordförande för akademikerfederationen.

Saco och dess förbund har vuxit stadigt under sin existens. De senaste 10 åren, med Anna Ekström som ordförande, är inget undantag. Ökat medlemstal och ökad fokusering på akademikernas bidrag till näringsliv och offentlig verksamhet  har givit  Saco och förbunden en bas för ökat fokus i samhällsdebatten. Anna Ekströms person har möjliggjort en högre utväxling av denna grundförutsättning.

Anna Ekström har  varit en lyckad företrädare för Saco. Hon är kommunikativ och kan förklara svåra sammanhang. Samtidigt som hon tydligt gett uttryck för Saco:s och Saco-förbundens partipolitiska oberoende  och förbundens individfokus (det konsultativa arbetssättet, som det kallades internt inom dåvarande Civilingenjörsförbundet) har hon lika tydligt och med starka argument värnat parternas integritet och den svenska modellen. Anna är inte rädd att säga ifrån när det behövs och har alltid "på fötter". Hon har visat att det går att förena ett service-tänkande med styrkan av att sluta sig samman i akademikerförbunden.

Få personer har ett sådant kontaktnät som Anna. Dessutom har hon en personlig relation till väldigt många olika människor - från den enklaste förbundsdirektör till aktiva i Saco-föreningar på landets arbetsplatser samt inflytelserika toppolitiker. De sistnämnda såväl i Sverige som internationellt. Att hon älskar det Saco hon nu lämnar har också visat sig i hennes vilja att medverka vid möten i lokala Saco-föreningar trots att det naturligtvis alltid är en stark kamp om uppmärksamheten i en Saco-ordförandes kalender.

Det kommer förhoppningsvis bli tillfälle att uttrycka vår tacksamhet till Anna. Nu riktas blicken mot det på senaste tid så hårt medialiserade föreningsorgan som kallas valberedning. Hur ska profilen på en kommande Saco-ordförande se ut? Vilka personer finns som kan fylla den? Det är stora stövlar som ska fyllas!

Bara valtaktik att behålla den skadliga värnskatten

Benny Johanssons bild
mån, 2011-03-21 11:00 av Benny Johansson
I Dagens Industri skriver ordförandena för Saco och TCO om värnskatten. Skälet till att regeringen inte vill avskaffa den är risken för påståenden om att de gynnar höginkomsttagarna. Så är det säkerligen. Samtidigt blir allt fler är överens om att värnskatten är till nackdel för landets totala ekonomi. Tänk om den poängen istället blev huvudpunkt i regeringens retorik.

I artikeln får regeringen också beröm. Den höjde 2009 inkomstgränsen för när statlig skatt ska tas ut. Det för med sig att högst 15 procent av inkomsttagarna ska betala statlig skatt. Men, säger artikelförfattarna, av de som arbetar heltid betalar nästan 30 procent statlig skatt och av heltidsarbetande med akademisk utbildning är det nästan hälften som betalar statlig skatt.

Det anmärkningsvärda med detta är att senast nu Långtidsutredningen menar att skatten är kontraproduktiv. Arbetstid och produktivitet skulle öka, om värnskatten tas bort,  så att skatteintäkterna inte förändras negativt.

Att straffbeskatta utbildning och ansvarstagande på arbetsplatserna är naturligtvis i längden ekonomiskt vansinne, skriver de båda ordförandena.

Dessutom är det faktiskt värre än de skriver. I socialförsäkringssystemet tar man ut avgifter med en procent av inkomsten. Däremot är det så att det inkomstbortfall man försäkras mot har ett tak. Av heltidsarbetande akademiker är det inte många som får det tänkta inkomstbortfallet täckt. Avgifter över tak är också i praktiken en skatt. Det behöver också uppmärksammas när skatterna diskuteras!

Fackförbund som ökar och fackförbund som minskar - medlemsmässigt.

Benny Johanssons bild
mån, 2011-01-31 15:24 av Benny Johansson
Hur det gick för de olika fackförbunden med medlemsutvecklingen 2010 är intressant läsning så här års. Av de tre centralorganisationerna var det bara Saco som ökade sitt samlade medlemstal 2010.

Det är LO-tidningen som först rapporterar den samlade utvecklingen. Bland LO:s medlemsförbund minskade samtliga sitt medlemstal under 2010. Den totala minskningen blev - 2,4 procent. Transport minskade minst, med - 0,2 procent, och GS mest med - 6,6 procent. Att LO-förbunden minskar hänger naturligtvis också samman med strukturomvandling och konjunktur. Att IF Metall påverkas medlemsmässigt av att 50 000 arbeten för metallare försvinner i lågkonjunkturen är knappast förvånande. Själva säger de att de behåller sin organisationsgrad.

TCO-förbunden minskar också [med - 0,4 procent], men Lärarförbundet [+ 2,7 procent], Journalistförbundet [+ 1,9 procent] och Vårdförbundet [+ 1,1 procent]ökar. Även Lärarnas Riksförbund, som är med i Saco, ökar.

 Det största tjänstemannaförbundet Unionen har tappat strax under 4000 medlemmar, vilket är - 0,7 procent.  Även några av TCO-förbunden påverkas av strukturförändringar. Inom t.ex. bank och finans ökar akademikergrupperna och det påverkar Finansförbundets medlemstal.

Saco-förbunden ökade med 2,1 procent. Civilekonomerna ökade näst mest med 5,1 procent. Akademikerförbundet SSR ökade mest med 5,8 procent.

Det är naturligtvis roligt att Civilekonomerna åter tillhör de förbund som växer kraftigast i Saco, och därmed på hela den svenska arbetsmarknaden. Vi har också glädjande bra siffror när det gäller medlemmarnas nöjdhet med den service vi ger. Det finns naturligtvis ett samband mellan dessa båda saker.

Samtidigt är det lätt att instämma i vad Saco:s ordförande, Anna Ekström, säger i sin kommentar: Vi behöver en stark fackföreningsrörelse för att hålla uppe den svenska modellen som helt bygger på att vi har många medlemmar och kan teckna kollektivavtal.