Är det fel på lärarna eller är det fel på studenterna?

Utbildningsdiskussionen löper vidare. I Metro idag uttalar sig Erik Arroy, ordförande i SFS, under rubriken Studenterna:  det är lärarna som är dåliga. Det gör han nu inte i oträngt mål utan efter ett utspel från högskolelektorn Ebba Lisberg Jensen som uttalat att studenter har svårt att förstå frågor och instruktioner. Studenterna är ovana att citera och vet inte vad begrepp som "inledning" innebär, har hon sagt enligt artikeln.

I den temperaturmätning som Civilekonomerna gjorde inför den utbildningspolitiska debatt som förbundet nyligen arrangerade Kan vi bli mer konkurrenskraftiga (se tidigare blogginlägg) har de lärare som svarat givit uttryck för liknande åsikter som Ebba Lisberg Jensen gjort.  Utbildningen blir mer och mer gymnasielik, sammanfattade några respondenter det hela med.

I förbundets temperaturmätning kom det också fram att studenternas kunskaper också har förändrats i positiv riktning över tid. Engelskakunskaperna är överlag bättre. Studenternas förtrogenhet med elektroniska hjälpmedel överstiger många gånger lärarnas förmåga. Studenterna är duktiga på att i realtid söka den information som behövs.

Frågeställningen tål att diskuteras. Däremot vore det olyckligt att gräva skyttegravar mellan studenter och lärare. Den förändring som sker kan inte kritiseras bort. Svaret torde snarast ligga i att det behövs mer av smågrupper som ger möjlighet till individuell handledning. Om lärarna får tid får utökad tid med studenterna kan de bättre förstå dem och bättre handleda dem till framgångsrika studier.

Alltså: Arbeta gemensamt för att få en bra utbildnings- och läraresituation på landets universitet och högskolor.

Civilekonomerna - förbundet för ekonomer och civilekonomer