• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

Sekelgamla löneskillnader fixas svårligen i löneförhandlingar

Benny Johanssons bild
mån, 2013-02-11 11:29 av Benny Johansson
I slutet av 1800-talet kunde de - ogifta - kvinnorna ta de första stegen ut på arbetsmarknaden. De fick lägre lön än männen. Dessa löneskillnader lever kvar, som Civilekonombloggen konstaterar och för också ett resonemang om dessa verkligen kan åtgärdas inom ramen för sedvanliga löneförhandlingar

Det är nyttigt att läsa historia. I helgen har jag ägnat mig åt Sveriges Historia 1830 - 1920, som tar tematiska grepp om utvecklingen. För mig som är född i det förra årtusendet känns det förra sekelskiftet inte så oerhört avlägset. Att läsa om arbetsmarknadens utveckling blir en väckar-klocka.

Kvinnornas formella möjligheter på arbetsmarknaden var då ytterligt begränsade, liksom möjligheterna till högre studier som började öppnas upp. Synen var att kvinnans område var hemmet, de saknade förmåga till logiskt tänkande och att behärska sina drifter. Mannens plats var det offentliga rummet, styrkan det logiska och abstrakta tänkandet och mannen ansågs kunna behärska sina drifter. Det har väl funnits en del tydliga exempel på motsatsen, men det tog inte den här analysen hänsyn till.

Lärarinneyrket skulle bli ett viktigt arbete för ogifta kvinnor. Lärarinnan sågs som den goda modern och på det viset kunde yrket fortfarande räknas till hemmets domän. Eftersom männen hade försörjningsbörda fick de högre löner. Så byggdes löneskillnaderna in. Den billigare arbetskraften var attraktiv för stat och kommun, så det var av statsfinansiella skäl som yrket feminiserades.

Kring 1900 kännetecknades arbetsmarknaden av en anstormning av kvinnor. Den billigare arbetskraften lockade arbetsgivare både i den privata och offentliga sektorn. Postverket, Televerket, statlig förvaltning, folkskolan, sjukvården, industriföretagens och den offentliga förvaltningens kontor är exempel på arbetsplatser som feminiserades.

Elin Wägner har, i boken Norrrtullsligan,  skrivit om ett gäng unga kvinnor som arbetade på kontor och hur deras vardag såg ut. Inte vid sekelskiftet, men ändå betecknande.  Idag skulle man nog snarast tala om utsatthet; sexuella trakasserier, problem att få ekonomin att gå ihop. En stockholmsskildring som också är läsvärd av det skälet och det pigga språket.

Redan vid denna tid grundades alltså fenomenet med den segregerade svenska arbetsmarknaden. Idag handlar diskussionen mycket om hur s.k. felavlönade grupper ska få en rimlig lönesättning och hur den ska se ut. Lärarna fick ett avtal som för första året översteg den s.k. normen som sätts av den konkurrensutsatta sektorn. I längden är det ohållbart att tro att det går att höja stora gruppers lönenivå inom ramen för löneförhandlingar. Dessa kan knappast vara botemedlet mot sekelgamla försyndelser.

Det går inte heller att höja gruppers löner utan att det kostar pengar, något som inte verkar stå helt klart för ansvariga inom dessa sektorer. De pengarna bör satsas på att inrätta tjänster med en annan lönestruktur än idag. Och det bör vara en process som går vid sidan av löpande avtalsförhandlingar.

Civilekonomerna - för en jämställd karriär!