• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

Oförklarligt ojämställt

Benny Johanssons bild
tis, 2013-01-29 11:39 av Benny Johansson
En jämställd karriär är temat för Civilekonomerna under 2013. Trots många års arbete står jämställdheten och stampar och det finns också tecken på tillbakagång. I denna krönika funderas kring varför det är så.

Civilekonomernas Robert Lundin, som är marknadsansvarig, funderar i följande krönika till Nyckeltalsinstitutet om varför jämställdhetsarbetet inte går i mål. Robert har varit vänlig nog att låta mig återge den här i Civilekonombloggen:

I vårt samhälle och vårt dagliga liv accepterar vi vissa risker och tillstånd som en naturlig del. Det vore opraktiskt att gå omkring och oroa sig för saker som man ändå inte kan påverka. Det finns 4,5 miljoner bilar samtidigt som 5000 personer skadas allvarligt och några hundra dör varje år i trafiken. Inga trevliga saker men det är uppenbarligen ett samhälle vi accepterar, där risker inte helt går att eliminera. Man kan ju låta bilen stå men vem orkar. Nollvisioner är en god intention men det finns - när tiden går och framstegen blir blygsammare - nästan något underförstått: det är tanken som räknas.

 

Efter denna analogi från bilvärlden – ett grepp som brukar fungera – kan man gå till ett för oss angeläget samhälleligt tema: jämställdhet.

 

Sveriges anses vara ett av världens mest jämställda länder vilket i sig är hedersamt. Olika drivkrafter har under 1900-talet fram till idag skapat ett samhälle som i varje fall inte är sämre än något annat land när det handlar om att ge kvinnor samma möjligheter som män. Nollvisionen känns nästan uppnådd, och en nöjd mättnadsfas gör att det sista finliret inte känns lika brådskande. Samtidigt finns en tendens att relatera jämställdhet till i värsta fall utopiskt 70-tal, ett begrepp som haft sin chans, eftersom det funnits så länge. Håller du med? Nja?

 

En effektiv gradmätare som alla förstår är lön. År 2012 gav Civilekonomerna ut den senaste rapporten Lön efter utbildning och kompetens där vi återigen kunde konstatera att det bland civilekonomer finns löneskillnader mellan män och kvinnor som inte går att förklara med annat än att det sker en diskriminering på grund av kön. Skillnaden har till och med ökat inom ett antal branscher sedan förra mätningen 2009. Den oförklarade löneskillnaderna uppgår till 14 % i den privata sektorn i sin helhet. Vi vet att kvinnor dessutom tar längre föräldraledigt vilket kan inverka negativt på deras karriärutveckling, och de slår i ett lönetak förr eller senare.

 

Är detta rimligt, även om vi är bäst i världen? Hur känns nollvisionen då? Civilekonomernas uppfattning är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar för inflytande och ansvar inom alla områden, i alla yrken och befattningar, samt få lika lön för lika eller likvärdiga arbeten. Vi ser därför allvarligt på de oförklarade löneskillnader som vi har blottlagt i statistiken.

 

Man kan då undra över varför – när vi nu nått så långt - det sista finliret ska vara så svårt. Det kan bero på uppgivenhet inför uppgiften: det går inte för att … Det kan bero på omedvetenhet: jag visste inte att det faktiskt såg ut så ... Det som brukar vara motiverande för att orka fram till målsnöret är att påvisa sakernas tillstånd, och ställa sig frågan: vill du att din fru/dotter/mor förtjänar en lägre lön och sämre karriärmöjligheter än en annan? Finns det insikt finns det en vilja. Finns det en vilja finns det en väg. Det Nyckeltalsinstitutet och andra bidrar med genom att mäta, belysa och ifrågasätta är kanske det som behövs för att vilja vara mer än bara bäst bland de sämsta. Det går att påverka - om man vill.