Bristande löneuppräkning urholkar akademins resurser

Benny Johanssons bild
ons, 2011-07-06 17:50 av Benny Johansson
Det nuvarande systemet för resurstilldelning till den akademiska utbildningen räknas inte upp med faktiska löneökningstal för sektorn. I år får lärosätena 0,49 procent i löneuppräkning och nästa år 0,92 procent. Så låga torde lönehöjningarna inte bli ens i offentlig sektor. Detta gör att resurserna till humanistisk och samhällsvetenskaplig utbildning skulle behöva öka med 20 procent bara för att återställa till ursprungliga nivåer.

Vid en så kallad Akademisk kvart på Kårhuset Rindi i Visby gjorde Ann Fritzell på Sulf en genomgång av det nuvarande resurstilldelningssystemet.

När det tillskapades i mitten av 90-talet byggde beräkningarna på att studenterna skulle undervisas sex timmar per vecka i en grupp med 30 elever och 3 timmar i veckan i en grupp med 15 elever. Eftersom kostnaderna sedan har ökat behövs en 20 procentig ökning av anslagen bara för att återställa till den ursprungliga nivån. Lärosätenas teknik för att klara ekonomin är att ge färre timmar och göra större undervisningsgrupper. En spiral som om den fortsätter kommer att utarma den högre utbildningen.

Det finns inte heller något som pekar på att eleverna idag skulle behöva färre undervisningstimmar än på 90-talet, menade Ann Fritzell.

Det är verkligen dags att visa att talet om att det är via utbildning Sverige ska klara sig i världskonkurrensen inte bara är festretorik utan allvarligt menad politik.