Sista förhandlingsrycket: Blir det ett, två eller tre "märken"? Eller inget alls?

Tjänstemännen och akademikerna inom Teknikavtalet träffar nu återigen OpO  under eftermiddagen för att, med stor sannolikhet, få en tredje hemställan om nytt avtal att ta ställning till. Man har också sina delegationer inkallade hela fredag eftermiddag och kväll och mycket talar därför för att man är nära ett nytt avtal. UPPDATERING: Ett nytt avtal verkar vara på gång redan nu ikväll fredag. Se artikel i GP ikväll.

Förhandlingarna med LO-sidan och IF Metall verkar däremot, enligt tidningen Lag & Avtals nyhetsbrev i eftermiddags, återigen ha gått i stå. Man har inte fått någon ny hemställan från OpO  idag, som förväntats, och har därför istället skickat hem hela sin förhandlingsdelegation. På Livsmedelsföretagens avtalsområde har dessutom LO-förbundet Livs idag varslat om konflikt med verkan från den 1:a april, dvs skärtorsdagen. Nu börjar det alltså brännas!

Samtidigt väntar inom Handels område den sk "Heta helgen" då man måste göra upp om nytt avtal för att förhindra konfliktvarsel till påsken. Under veckan har Svensk Handels vd Dag Klackenberg flera gånger uttalat sig om huruvida han kommer vänta ut att industrin "sätter märket" eller inte. Klackenberg menar att i så fall måste industrin också leverera ett "märke" i tid (och i nivå)  som är möjligt att följa. Så har uppenbarligen inte skett i år. Av detta skäl kommer man inom handeln heller inte känna sig bundna av något "märke" utan att förhandla fritt utifrån vad som är rimligt för branschen i syfte att uppnå ett nytt avtal i tid för att undvika konflikt.

 Så långt allt gott och väl. Men vad betyder allt detta? Egentligen? Och nu ska jag återigen ägna mig åt kvalificerad gissningslek....

1) Det blir inget enhetligt "märke" att följa.

Min gissning är snarare att vi får två, eller kanske rentav tre, inledande avtal som kommer att lämna avtryck för resten av arbetsmarknaden.

Inom industrin kommer det sätta en löneökningsnivå (eller eventuellt två: en för arbetarna och en för tjänstemännen och akademikerna) och inom handeln en annan. Eftersom handelssektorn just nu går betydligt bättre än industrin (samtidigt som löneläget generellt är lägre inom handeln, bland annat beroende på att där finns betydligt fler kvinnor) kommer löneökningsnivåerna i procenttal här att bli högre. LO-förbundet Handels kommer helt enkelt inte att nöja sig med den (låga) löneökningsnivå som blir resultatet inom industrisektorn denna gång utan kräva mer eftersom företagen har råd att betala mer.

Kanske är det alltså så att perioden när "Den internationellt konkurrensutsatta sektorn" fått "sätta märket" snart är ett minne blott?

Om det nu sätts två (eller tre) märken, vilket av dessa kommer att få störst betydelse när resten av arbetsmarknaden, som nu ligger i startgroparna i sina förhandlingar, ska sätta sig till bords? Det handlar då om stora och viktiga områden, inte minst för oss Civilekonomer, som IT-branschen, tjänstesektorn, kommunala  och statliga sektorn.

2)  Olika avtalsperioder - otakt i framtida förhandlingar?

Inom Svenskt Näringsliv finns nu starka krafter som vill komma bort ifrån situationen med en superavtalsrörelse där industrin sätter märket, som i år.  Jag tror därför att vi kommer att se olika långa avtalsperioder för industrisektorn och resten av den privata arbetsmarknaden (främst handels och tjänstesektorn). Mycket talar alltså för att vi inte kommer att ha  sammanhållna avtalsrörelser i framtiden utan att det kommer att gå ske i viss otakt med till exempel förhandlingar inom tjänstesektorn på våren och inom industrin på hösten.

Det är onekligen upplagt för en spännande slutfas i förhandlingarna.  Hur ska det sluta? Har jag rätt eller fel i mina gissningar? Det ska verkligen bli spännande att följa utvecklingen de närmaste dagarna...