Hur går det för svensk ekonomi just nu och hur påverkar det lönerna?

Den underförstådda frågan bakom dagens konferens var hur höga löneökningar  den svenska samhällsekonomin tål för år 2010, då vi fortfarande tampas med effekterna av den gångna finanskrisen.

Förmiddagen inleddes med ett föredrag av förste vice Riksbanskschefen Svante Öberg som redogjorde för det ekonomiska läget just nu och angav fyra viktiga frågor som, enligt hans uppfattning  arbetsmarknadens parter har att ta hänsyn till  i årets avtalsförhandlingar.

1) Hitta en lämplig nivå för löneökningstakten. Han  menade att det vore "svårt att tänka sig något annat än låga löneökningar.” men i sin analys prognostiserar Riksbanken ändå med ökningar på 2,5% per år fram till 2012, något lägre i början av perioden och något högre i slutet av perioden.

2) Det finns stora skillnader i förmåga att klara av löneökningar mellan olika sektorer av arbetsmarknaden. Den internationellt konkurrensutsatta sektorn (dvs exportnäringarna) har knappt alls återhämtat sig från sin stora nedgång medan tjänstesektorn och de näringar som riktar sig till hemmamarknaden går riktigt bra just nu. Detta delvis på grund av den expansiva finanspolitiken och skattelättnaderna för löntagarna.

 3) Vilken sektor ska därför ha en lönenormerande roll? Skulle denna roll tas över av tjänstesektorn, menade Svante Öberg, är det troligt att löneökningarna och inflationen blir högre.

4) Det råder stor osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen. Därför kan det vara svårt för parterna att teckna avtal för längre perioder.

Svante Öberg menade också att lönebildningen fungerat väldigt bra den senaste 10-15-årsperioden och en starkt bidragande orsak till detta har varit Industriavtalet med dess normerande verkan på löneökningarna.  

Därefter följde en paneldiskussion där, utöver Svante Öberg, även Mats Dillén, Konjunkturinstitutet, Cecilia Hermansson, Swedbank och Håkan Frisén från SEB deltog.

Under paneldiskussionen radades en mängd frågor upp på bordet. Delvis följda av viss gissningstävlan från paneldeltagarna. Hur hög kommer inflationen att bli framöver? Och hur hög kommer i så fall Riksbankens repo-ränta bli för att inflationsmålet på 2% ska uppnås? Hur ser återhämtningen på arbetsmarknaden ut? Är finanskrisen nu passerad?

En av slutsatserna från diskussionen var att, trots att återhämtningen nu ser ut att gå fortare än prognoserna tidigare sagt, så är läget ändå väldigt osäkert. Vissa parametrar ger en mer positiv syn (tex senaste inköpschefsindex och siffrorna över återhämtningen i sysselsättningen) medan andra parametrar  ger en mer negativ syn (lågt resursutnyttjande, svag produktion, svag återhämtning av exportindustrin).

Något entydigt svar på frågan om hur höga löneökningar samhällsekonomin tål fick vi dock inte svar på denna gång heller. Klart är dock att den tål löneökningar och att Riksbanken också  förväntar sig sådana. 

Glöm således arbetsgivarsidans orealistiska nollbud som ligger uppe på bordet i de pågående avtalsförhandlingarna!