• warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.
  • warning: preg_match() [function.preg-match]: Compilation failed: disallowed Unicode code point (>= 0xd800 && <= 0xdfff) at offset 1811 in /home/civiense/public_html/sites/all/modules/contrib/ctools/includes/cleanstring.inc on line 157.

Avtalsrörelsen

Proppen har äntligen släppt - Kollektivavtal klara inom tjänstesektorn

Gästs bild
tors, 2010-05-27 16:12 av Gäst
Så kan då äntligen en lång avtalsförhandlingsvår snart läggas till handlingarna. Maken till segdragen avtalsrörelse har nog aldrig tidigare skådats. Den senaste månaden har förhandlingarna för akademiker och tjänstemän koncentrerats till handeln och tjänstesektorn. Nu ser vi äntligen resultat!

Förra veckan tecknades ett kollektivavtal för IDEA-området dvs för tjänstemän anställda inom ideella organisationer. Efter detta avtal har förhandlingarna inom tjänstesektorn äntligen lossnat.

Igår kom så äntligen beskedet att man efter medlarbud fått till nya kollektivavtal för de  stora och viktiga områdena Svensk Handel och Almega Tjänsteföretagen/Medieföretagen. De gamla avtalen löpte ut redan sista april så det var verkligen inte en dag för sent.  Många långa timmar har spenderats vid förhandlingsborden de senaste veckorna.

Vad innehåller då avtalen? Har det blivit så mycket bättre än de tidigare slutna avtalen?  Nej, är det enkla svaret på den frågan. Den enormt hårda samordningen inom Svenskt Näringsliv har omöjliggjort några större avvikelser ifrån tidigare fastslaget "märke". I stort sett följer man alltså de riktlinjer och löneökningsnivåer som tidigare dragits upp inom industrin. Avtalen löper dock på två år (till skillnad från industrins 18 eller 22 månader) och löper från 1/5 2010 till 30/4 2012.  Avtalen ger en löneökning om totalt 3,5% för två år uppdelat på två lönerevisioner med lönerevisiondatum första juli varje år. Läs mer om de nytecknade kollektivavtalen på www.civilekonomerna.se

Avtalsrörelsen är långt ifrån över. Ännu återstår exempelvis att förhandla inom den statliga sektorn. Cecilia Axelsson, arbetsmarknadsjournalist på SvD och E24  gjorde dock häromveckan ett försök att sammanfatta årets avtalsrörelse. Hon förutspår att utvärderingarna och uppföljningen av årets avtalsrörelse kommer att bli minst lika spännande som själva förhandlingarna. Jag håller helt med henne. Det finns en hel del att fundera över och utvärdera. Vad betyder det till exempel för de framtida förhandlingarna att Teknikföretagen ensidigt sa upp det viktiga Industriavtalet så snart årets nya avtal var i hamn? Och vad innebär det för framtiden att man träffade avtal med tjänstemän och akademiker före LO-förbunden inom industrin? Det har i vart fall skapat stark upprördhet hos LO.

Som sagt.  Uppföljningen och utvärderingen kommer bli spännande... Och snart är det ju dags att förhandla igen! Bara 16 månader kvar nu tills de första avtalen inom industrin löper ut.  Nu har vi ju ångan uppe så det finns ingen anledning att vila för länge....

 

 

 

Förhandlingarna inom handels- och tjänstesektorn i ett kritiskt skede.

Gästs bild
tors, 2010-04-22 13:46 av Gäst
Den senaste veckan har det pågått intensiva förhandlingar inom t ex handeln, telekombranschen och tjänsteföretagen. Medlarbud väntas också imorgon inom Almega Tjänsteföretagens område och gissningsvis väntar en lång helg av förhandlingar på en rad områden för att hinna i mål innan de gamla avtalen löper ut den sista april.

Jag åt idag som vanligt lunch med några kollegor, däribland Civilekonomernas förhandlingschef Claes Oldin. Helt naturligt kom vi då att prata om den (fortfarande) pågående avtalsrörelsen. Han gav då en liten inblick om läget i de  förhandlingar han själv nu sitter i för Akademikerförbundens räkning, nämligen de pågående förhandlingarna för akademiker och tjänstemän inom handelssektorn. På detta område  förhandlar man nämligen mycket intensivt under denna vecka. Vid 14-tiden idag skulle parterna, efter tidigare ajournering av förhandlingarna,  återsamlas för en lägesrapport ifrån arbetsgivarparten,  Svensk Handel. 

Dagens lunchsamtal kom mycket att handla om vilka svårigheter det trots allt finns att få till ett avtal  för varje bransch,  trots att det redan finns ett antal andra centrala  avtal tecknade och trots att ett "märke" för löneökningarna satts  som accepterats av parterna. Det handlar ju om betydligt mer än bara löneökningsnivåerna och varje branschområde är unikt med sina specifika frågor och förutsättningar. Detta måste också återspeglas i det centrala kollektivavtalet för branschen. Inom handelns område finns , som bekant,  även redan  avtal   slutna med LO-förbundet Handels.  Trots detta finns det många frågor som ännu är olösta mellan parterna som nu förhandlar inom handelsområdet för akademikerna och tjänstemännens del.

Arbetsgivarna inom handeln (och inom  flera andra  områden inom tjänstesektorn) vill exempelvis helst teckna ett "sifferlöst avtal" med akademikerna. Man hänvisar till det  hittills enda tecknade avtalet inom tjänstesektorn för akademiker, avtalet för IT-sektorn, som inte innehåller några centralt angivna löneökningssiffror och menar att detta borde tjäna som riktmärke för andra akademikeravtal inom handels- och tjänstesektorn.

Här är det viktigt att slå fast att IT-avtalet inte utgör en regel utan ett undantag! Vår avsikt är INTE att generellt ta bort löneökningssiffrorna ur de centrala kollektivavtalen.  Att vi gjort ett undantag inom IT-området beror på att man där partsgemensamt arbetat fram en mycket omfattande modell för den lokala lönebildningen och för hur den kan kvalitetssäkras i olika steg. Med denna modell är vi villiga att pröva ett avtal utan centralt angivna löneökningssiffror. Men det innebär alltså inte att vi accepterat detta för något annat nytt och oprövat område!

Exempel på andra frågor som det återstår att finna lösningar på i branschförhandlingarna inom handels- och tjänstesektorn  just nu är:

  • lönerevisionsdatum
  • antalet månader med föräldralön samt själva avtalskonstruktionen kring föräldralönen
  • frågan om inhyrning via bemanningsföretag. Ska man tillämpa samma lösningar som för LO-förbunden eller ska en särskild ordning gälla för akademiker och tjänstemän?
  • regler om övertidsarbete och övertidsersättning. När ska man ha rätt att avtala bort övertids-ersättningen?
  • regler för tidsbegränsade anställningar
  • regler om kompetensutveckling och finansiering av denna

 

 Min gissning är att parterna kommer att hitta lösningar på dessa frågor. Det är inte helt osannolikt att lösningarna också kommer att se lite olika ut från bransch till bransch. Jag hoppas alltså att snart komma med goda nyheter om nytecknade akademikeravtal inom handels- och tjänstesektorn!

 

I skuggan av askmolnet...

Gästs bild
fre, 2010-04-16 15:13 av Gäst
... fortsätter den spännande avtalsrörelsen. Idag till exempel genom att LO-förbundet Pappers nu inlett avtalsrörelsens första strejk.

I morse lades arbetet på sex pappersbruk runtom i landet ner efter att förhandlingarna gentemot motparten Skogsindustrierna strandat. I första skedet berörs ca 3000 anställda men ett nytt varsel har också lagts för att senare ta ut ytterligare sex pappersbruk, med ca 2800 anställda, i strejk.  Läs mer om detta på exempelvis  e24 och Dagens Arbete.

Samtidigt tecknade Byggnads häromdagen, efter konstruktiva förhandlingar helt utan konfliktvarsel, ett nytt avtal med Sveriges Byggindustrier. Avtalet löper på två år med 3,5% löneökning över perioden.

På tjänstesidan slöts det första avtalet den 31/3 inom IT-området och nu pågår förhandlingarna för fullt inom de flesta områden inom tjänstesektorn. Mina ombudsmannakollegor på Civilekonomerna syns knappt till utan de sitter till stor del instängda med motparterna och förhandlingsdelegationerna för att diskutera nya avtal.

Även om något slags  "märke" (eller rentav flera "märken"?) förvisso är satt så återstår det för varje avtalsområde många frågor att lösa. Inte minst diskuteras branschspecifika frågor som inte direkt berörs av "märket". Man diskuterar också frågor som avtalsperiodens längd, lönerevisionsdatum, löneökningssiffror i avtalet eller ej, antalet månader med föräldralön, utformning av löneprocessen etc.  Bland de branscher där förhandlingar nu pågår kan nämnas Telekomområdet, Svensk Handel, Almega Tjänsteföretagen, Revisions och konsult-området, Bemanningsföretagen, Fastigo och KFS.  På många områden inom tjänstesektorn brådskar det nu ordentligt då de flesta avtal löper ut den 30/4. Därför har man nu på vissa områden träffat medlare för att reda ut var parterna står i förhållande till varandra.

Fortsättning följer alltså!

Första avtalet klart inom tjänstesektorn!

Gästs bild
ons, 2010-03-31 15:42 av Gäst
Avtalsrörelsen rullar nu på i ett högt tempo och avtal efter avtal har slutits de senaste dagarna. Flera avtal inom industrins område har nu kommit på plats och idag slöts det första nya avtalet inom tjänstesektorn. Det nya avtalet rör akademiker inom IT-branschen.

Efter långa och stundtals intensiva förhandlingar har parterna inom IT-sektorn (dvs akademikerförbunden Sveriges Ingenjörer, Jusek och Civilekonomerna och arbetsgivareorganisationen  IT och Telekomföretagen inom Almega) idag slutit ett nytt tvåårigt kollektivavtal.

Det nya avtalet för IT-branschen är det första som sluts inom tjänstesektorn och innehåller flera viktiga nyheter:

1) Det är ett helt sifferlöst avtal  som bygger på lokal lönebildning utifrån lönesamtalsmodellen och lokal förhandling mellan parterna. Parterna är dock helt överens om att det är ett löneökningsavtal.

2) Avtalet gäller för  två år dvs från 1 april 2010 till 31 mars 2012.  De avtal som slutits tidigare i år har gällt för 18 månader (tjänstemän och akademiker inom industrin) eller för 22 månader (LO-förbunden inom industrin).

3) Avtalet innehåller  intressanta lösningar som förstärker och förbättrar den lokala löneprocessen och som visar på ett mycket branschanpassat och modernt  synsätt för en modern bransch. Parterna har enats om ett omfattande stödpaket till de lokala parterna för att garantera kvaliteten i löneprocessen ute på företagen.

4) Avtalet ger också flera förbättringar vad gäller de allmänna avtalsvillkoren som tex förbättringar vad gäller stödet till föräldralediga. Dessa får nu rätt till ytterligare en månad med föräldralön (nu maximalt 5 månader) samt att det tillkommit tydliga skrivningar om rätt till lönesamtal under  föräldraledigheten.

Läs gärna mer om avtalet på Civilekonomernas eller Almegas hemsida.

 

Nytecknade avtal inom industrin och varsel om konflikt inom handeln

Gästs bild
tis, 2010-03-23 17:45 av Gäst
Det blev en händelserik helg och en lika dramatisk start på den nya veckan. Vid tvåtiden i lördags natt kom beskedet att Sveriges Ingenjörer (som företräder Saco-förbunden) och Unionen träffat kollektivavtal med Teknikarbetsgivarna och Industri & Kemi-gruppen. IF Metall har dock inte tecknat avtal ännu och därför varslade LO-förbundet Handels i måndags om strejk inför påskhandeln i syfte att trycka på i avtalsförhand-lingarna inom handelssektorn och, indirekt, i industriförhandlingarna .

De nytecknade avtalen inom industrin är på 18 månader med två lönerevisioner om tillsammans lägst 2,6% i löneökning för perioden. Dessutom ska 0,2% av lönesumman per år avsättas till kompetensutveckling (dvs 0,3% totalt under perioden) och ytterligare en månad med föräldralön (utfyllnad av föräldrapenningen) ges till föräldralediga. För Akademikernas del finns också enligt avtalet den nya möjligheten att lokalt träffa  kollektivavtal om att en annan lönemodell nämligen helt lokal lönebildning utan löneökningssiffror angivna och med individuell lönesättning efter lönesamtal. Det krävs dock att det finns lokal akademikerförening på arbetsplatsen och att man träffar ett särskilt avtal om saken. På detta sätt ges en möjlighet att testa om arbetsgivarnas fagra ord om lokal lönebildning och nollavtal fungerar i praktiken inom industrisektorn.

Det som kanske överraskade en smula var att IF Metall inte var med i båten och träffade avtal samtidigt. Redan i fredags kom ju beskedet att man lagt ner förhandlingarna och skickat hem sin delegation samtidigt som Sveriges Ingenjörer och Unionen förhandlade vidare för fullt.  Många har också reagerat på att det nu tycks som en spricka har uppstått mellan LO-förbunden å ena sidan och TCO- och Saco-förbunden å andra sidan. 

Man påstår att det väletablerade och framgångsrika fackliga samarbetet inom industrin, som lett till ett sammanhållet Industriavtal och reallöneökningar i lång följd av år, nu skulle vara ett minne blott. Är det korrekt?

Njaej, är mitt enkla svar på den frågan. Visst har tjänstemännen och Saco nu gått före och för första gången tecknat avtal utan att vänta på IF Metall och LO-förbunden. Detta är unikt. Men årets avtalsrörelse är också rätt unik. Exempelvis genom att Sveriges ekonomi nu är så tudelad. Delar av landet är dessutom hårdare märkt av konjunkturen än andra. Stora delar av industrin går  fortfarande uruselt (särskilt tillverknings- och exportindustrin) samtidigt som andra delar går bra (exempelvis råvaruindustrin). Hemmamarknaderna, dvs handels- och tjänstesektorerna, går riktigt bra, delvis på grund av regeringens stimulansåtgärder som gör att vanligt folk har mer pengar i plånboken att röra sig med.  Det har med andra ord inte varit särskilt lätt för parterna att enas om hur stort löneökningsutrymme den svenska ekonomin tål. Speciellt inte om man har industrin som utgångspunkt.

Varför tecknade då inte IF Metall också avtal i lördags natt tillsammans med tjänstemännen och akademikerna? 

Det finns, som jag kan se det, främst tre skäl: 

1) Den främsta orsaken till detta är LO:s strikta påbud om avtalssamordning mellan sina medlemsförbund. Inom LO var man uppenbarligen livrädda för att få ett för lågt satt "märke" från Industrin som resten av arbetsmarknaden skulle tvingas ärva.  Istället har man centralt från LO tagit det taktiska beslutet att låta handeln försöka få till ett märke  som kan gälla för LO-området och som är högre än vad man hade kunnat pressa fram på industrins område.

2) Den andra faktorn är frågan om kringgående av företrädelserätten genom inhyrning via bemanningsföretag. Frågan har topp-prioritet för LO-förbunden, särskilt inom industrin, samtidigt som man var långt ifrån en samsyn mellan parterna hur man ska hantera frågan.

3) Den tredje viktiga frågan var avtalsperiodens längd.  LO  var inte intresserade av att inom industrin acceptera en avtalsperiod som avvek från det gängse dvs, två eller tre år med en stor sammanhållen avtalsrörelse inför nytt avtal. Man ser hellre en sammanhållen avtalsrörelse på vårkanten, där industrin går i täten, och vill helst ha ett 22 månaders-avtal.

 

Har de träffade avtalen inom industrin inneburit att det nu satts ett så kallat märke på 2,6%?

Njaej, är mitt enkla svar även på denna fråga. Det betyder att man enats om en löneökningstakt som industrin tål att hålla för de närmaste 18 månaderna för tjänstemän och akademiker. Inget annat. Nya avtal som träffas framöver kan bli på både kortare och längre avtalstid än de 18 månader som man enats om inom industrin. Procentsatsen för löneökningarna kan därför bli både högre eller  lägre för andra avtalsområden och för andra grupper beroende på avtalstid. Inom handeln, som nu är på tapeten i och med Handelsanställdas förbunds varslade strejk inför påsken, finns också andra viktiga frågor att lösa som till exempel rätten till heltid, en viktig fråga för LO-förbunden generellt.

De närmaste dagarna kommer vi att bli varse om avtalssamordningen inom Svenskt Näringsliv gör det möjligt för Svensk Handel att teckna avtal med Handelsanställdas förbund eller om man måste avvakta en överenskommelse med IF Metall inom industrin. Och i så fall på vilken nivå detta avtal inom handeln kommer att hamna på?

Min gissning är att vi kommer slippa strejk inom handeln eftersom man kommer att träffa avtal innan dess. Detta avtal kommer dessutom troligen mer får effekten av ett märke för framtida avtal än de två avtal som redan tecknats inom industrin. Detta både för LO-området och för tjänstemän och akademiker.  Jag gissar också att vi kommer att se längre avtalsperiod inom handeln och dessutom med löneökningsnivåer på en  högre nivå än industrins 2,6%. Vad tror ni? 

 

Sista förhandlingsrycket: Blir det ett, två eller tre "märken"? Eller inget alls?

Gästs bild
fre, 2010-03-19 16:13 av Gäst
Nu i helgen är sista chansen att komma överens om nya avtal inom såväl industrin som inom handelssektorn för att undvika varsel om konflikt inför påskhelgen. Klockan tickar allt snabbare...

Tjänstemännen och akademikerna inom Teknikavtalet träffar nu återigen OpO  under eftermiddagen för att, med stor sannolikhet, få en tredje hemställan om nytt avtal att ta ställning till. Man har också sina delegationer inkallade hela fredag eftermiddag och kväll och mycket talar därför för att man är nära ett nytt avtal. UPPDATERING: Ett nytt avtal verkar vara på gång redan nu ikväll fredag. Se artikel i GP ikväll.

Förhandlingarna med LO-sidan och IF Metall verkar däremot, enligt tidningen Lag & Avtals nyhetsbrev i eftermiddags, återigen ha gått i stå. Man har inte fått någon ny hemställan från OpO  idag, som förväntats, och har därför istället skickat hem hela sin förhandlingsdelegation. På Livsmedelsföretagens avtalsområde har dessutom LO-förbundet Livs idag varslat om konflikt med verkan från den 1:a april, dvs skärtorsdagen. Nu börjar det alltså brännas!

Samtidigt väntar inom Handels område den sk "Heta helgen" då man måste göra upp om nytt avtal för att förhindra konfliktvarsel till påsken. Under veckan har Svensk Handels vd Dag Klackenberg flera gånger uttalat sig om huruvida han kommer vänta ut att industrin "sätter märket" eller inte. Klackenberg menar att i så fall måste industrin också leverera ett "märke" i tid (och i nivå)  som är möjligt att följa. Så har uppenbarligen inte skett i år. Av detta skäl kommer man inom handeln heller inte känna sig bundna av något "märke" utan att förhandla fritt utifrån vad som är rimligt för branschen i syfte att uppnå ett nytt avtal i tid för att undvika konflikt.

 Så långt allt gott och väl. Men vad betyder allt detta? Egentligen? Och nu ska jag återigen ägna mig åt kvalificerad gissningslek....

1) Det blir inget enhetligt "märke" att följa.

Min gissning är snarare att vi får två, eller kanske rentav tre, inledande avtal som kommer att lämna avtryck för resten av arbetsmarknaden.

Inom industrin kommer det sätta en löneökningsnivå (eller eventuellt två: en för arbetarna och en för tjänstemännen och akademikerna) och inom handeln en annan. Eftersom handelssektorn just nu går betydligt bättre än industrin (samtidigt som löneläget generellt är lägre inom handeln, bland annat beroende på att där finns betydligt fler kvinnor) kommer löneökningsnivåerna i procenttal här att bli högre. LO-förbundet Handels kommer helt enkelt inte att nöja sig med den (låga) löneökningsnivå som blir resultatet inom industrisektorn denna gång utan kräva mer eftersom företagen har råd att betala mer.

Kanske är det alltså så att perioden när "Den internationellt konkurrensutsatta sektorn" fått "sätta märket" snart är ett minne blott?

Om det nu sätts två (eller tre) märken, vilket av dessa kommer att få störst betydelse när resten av arbetsmarknaden, som nu ligger i startgroparna i sina förhandlingar, ska sätta sig till bords? Det handlar då om stora och viktiga områden, inte minst för oss Civilekonomer, som IT-branschen, tjänstesektorn, kommunala  och statliga sektorn.

2)  Olika avtalsperioder - otakt i framtida förhandlingar?

Inom Svenskt Näringsliv finns nu starka krafter som vill komma bort ifrån situationen med en superavtalsrörelse där industrin sätter märket, som i år.  Jag tror därför att vi kommer att se olika långa avtalsperioder för industrisektorn och resten av den privata arbetsmarknaden (främst handels och tjänstesektorn). Mycket talar alltså för att vi inte kommer att ha  sammanhållna avtalsrörelser i framtiden utan att det kommer att gå ske i viss otakt med till exempel förhandlingar inom tjänstesektorn på våren och inom industrin på hösten.

 

Det är onekligen upplagt för en spännande slutfas i förhandlingarna.  Hur ska det sluta? Har jag rätt eller fel i mina gissningar? Det ska verkligen bli spännande att följa utvecklingen de närmaste dagarna...

 

 

Parterna i nya diskussioner

Gästs bild
tis, 2010-03-16 12:43 av Gäst
Knappt hade bläcket torkat från mitt senaste blogginlägg när jag mycket glädjande fick meddelande om att parterna nu satt sig vid förhandlingsbordet igen.

Igår fortsatte, enligt mina uppgifter,  överläggningarna mellan parterna till långt inpå natten.  I ett rum satt arbetsgivarna i förhandlingar med tjänstemännen, dvs Unionen och Sveriges Ingenjörer samtidigt som diskussionerna med LO-förbundet IF Metall försegick separat i ett annat rum.  Samtidigt fanns också delegationerna, med valda branschrepresentanter, i närheten för att biträda förhandlingarna. Dialogen avbröts frampå nattkröken för att återupptas igen nu på förmiddagen.

 Att passivt från parterna avvakta nya bud från OpO och föra en dialog via mellanhand är helt uppenbart inte den mest konstruktiva förhandlingsmetoden när tiden, som nu,  är mycket knapp. Det är därför mycket glädjande att parterna nu tycks prata direkt med varandra igen. Låt oss hoppas att man hittar konstruktiva lösningar på de problem som jag erfar främst finns på bordet idag:

  1.  Löneökningsnivån
  2. Avtalsperiodens längd
  3. Tidpunkten för lönerevisionen
  4. Frågan om kringgående av LAS genom inhyrning via bemanningsbolag.

För att undvika varsel och en eventuell konflikt inom handeln till påskhelgen bör man få till ett avtal imorgon onsdag eller allra senast innnan måndag. Vad tror ni? Kommer parterna att lyckas med det?

 

 

Dags för parterna att förhandla på riktigt!

Gästs bild
mån, 2010-03-15 17:52 av Gäst
Ännu en händelserik avtalsförhandlingshelg är nu avklarad. Dessvärre utan att parterna kunnat närma sig varandra. Tvärtom verkar det nu som om man står ännu längre ifrån varandra än tidigare! Att ett nytt avtal kommer till stånd är parternas, inte OpO:s ansvar. Min uppfattning är därför att det nu är dags att sätta sig ner och på allvar prata avtal. Utan OpOs inblandning!

I lördags fick parterna ett nytt förslag ifrån OpO att ta ställning till. Besked skulle lämnas till medlarna senast söndag eftermiddag men redan på lördagkvällen hade Sverigs Ingenjörer  och Unionen tagit ställning: man tackade bestämt nej till budet som ansågs alltför lågt. Det usla budet som skulle ge lönehöjningar på i praktiken 0,5% för ett år med start 1 juli 2010, uppfattades av de fackliga parterna närmast som en provokation. En löneökning på 0,5% för en industriarbetare med en lön på 25 000 kr/mån blir ju futtiga 125 kr i påslag per individ.  Knappt ens värt  att fördela... Dessutom var det ett alltför lågt bud för att leda till reallönehöjningar då inflationen ju under perioden beräknas till betydligt mer än 0,5%.  

SvD beskriver på ett bra sätt hur läget ser ut just nu. Tonläget har helt klart höjts och det börjar utåt pratas om beredskap för konflikt. Nu är det rejält bråttom om industrin ska få sätta märket. Ska industrins avtal dessutom vara värt att följa för andra sektorer måste löneökningssiffran komma upp!

OpO har nu gjort två försök att nå fram till parterna. Det första förslaget, som kom förra helgen, avslogs av båda sidor. Den gångna helgens förslag, som knappast kan betraktas som ett seriöst försök att nå enighet,  avslogs av samtliga fackliga organisationer och accepterades av vissa arbetsgivareorganisationer (tex Teknikarbetsgivarna) men avslogs av andra (tex Skogsindustrierna).

Det är dags att sluta förlita sig på OpOs hjälp och börja förhandla direkt med varandra istället! Att ett nytt avtal kommer till stånd inom industrin är ju parternas, inte OpOs ansvar. Då är det också upp till parterna att visa att man är villiga att ta det ansvaret. Kom igen nu, snacka med varandra! Lös problemen! Och det snabbt...

 Samordning inom Svenskt Näringsliv i all ära men om inte parterna inom industrin lyckats göra upp inom några dagar går budet över till handeln. Förhandlarna inom handelssektorn  kommer inte  sitta och rulla tummarna! Handeln vill ju med alla medel undvika en strejk till påsk och kommer garanterat  se till att man har ett avtal på plats innan dess.  Fast det är kanske precis det Teknikarbetsgivarna och Svenskt Näringsliv vill? Skicka vidare ansvaret till en bransch som går bättre än "den  internationellt konkurrensutsatta sektorn". Fast man inte vågar säga det högt?

OpOs första bud ratat - precis som det ska vara!

Gästs bild
mån, 2010-03-08 14:36 av Gäst
Under helgen har parterna inom industrin jobbat hårt. I lördags fick man ett förhandlingsbud ifrån OpO att fundera över. Efter intensiva diskussioner, vardera på sin kant, avvisades budet av alla inblandade på söndag kväll. Först meddelade arbetsgivarsidan sitt nej, sedan de fackliga organisationerna. Men detta var väntat. Självklart avvisas det första medlarbudet! Det finns ju fortfarande lite tid kvar att spela på... Tid att få till ett bättre avtal!

En del information om vad budet innehöll har läckt ut till media. I korthet handlar det om löneökningsnivåer på 2,4% under en avtalsperiod om 18 månader. 

Budet ratades av parterna av olika skäl: Arbetsgivarna menar att 2,4%  i löneökning under perioden är för mycket samtidigt som de fackliga organisationerna menar att det är för lite. Inget nytt under solen där heller alltså.

Några små saker är dock värda att notera:

1) Parterna diskuterar nu de facto löneökningssiffror! Med tanke på att Svenskt Näringsliv gått ut stenhårt  med föresatsen att man endast ska teckna sifferlösa avtal så är det glädjande att konstatera att så icke kommer att bli fallet. Nä,  frågan blir snarare hur stor siffran ska vara. Facken inom industrin vill säkerställa reallöneökningar, det är anledningen att man ansåg det första budet för lågt.

2) Frågan om avtalsperiodens längd är verkligt avgörande! Flera varianter på avtalslängd finns nu uppe på bordet för diskussion. Allt ifrån ett 12-månadersavtal (som Facken inom Industrin ju utsprungligen yrkade) via OpOs första tidplan med förslag på 19-månadersavtal till det lagda budet med avtalsperiod om 18 månader. Man diskuterar också längre varianter med avtalsperiod uppåt 2 år. Men varför är denna fråga avgörande? Jo för genom att avtala om en "okonventionell" avtalslängd riskerar man i framtiden att få en

3) Splittrad avtalsrörelse? En avgörande faktor till att OpOs första bud ratades var att avtalsperioden på 18 månader skulle göra att nästa löneavtalsförhandlingar skulle ske på hösten, inte på våren som annars är brukligt. På vilket sätt skulle det påverka industrins möjligheter att   även fortsättningsvis "sätta märket" om till exempel handelssektorn fortsätter med sina löneförhandlingar på våren och industrin har sina på hösten?

Att arbetsgivarsidan kraftigt ogillar den typen av sammanhållen avtalsrörelse vi nu är mitt uppe i, med mängder av avtal som löper ut inom loppet av bara några månader, känner vi väl till. De önskar naturligtvis att bryta upp denna ordning. Men frågan är om det inte vore att bita sig själv i svansen? I vart fall vad gäller möjligheten för industrin att tydligt få "sätta märket" även i framtiden. Risken är stor att man istället lämnar över lönebildningsbollen till andra branscher.

Tidplanen för ett nytt avtal för industrin är som sagt tajt. Ett nytt avtal bör, som jag tidigare resonerat, finnas på plats senast om en vecka.  Att det första budet från OpO nu avvisats betyder bara att man måste fortsätta att jobba i ett högt tempo för att få fram ett nytt och bättre förslag.

Fortsättning följer...

 

Snabbt avtal inom industrin, men hur snabbt?

Gästs bild
tors, 2010-03-04 11:46 av Gäst
Att parterna nu har bråttom att förhandla fram ett nytt avtal med OpOs hjälp är helt uppenbart. Men frågan är hur bråttom man har? När måste ett avtal finnas klart? Här försöker jag mig på en liten räkneövning kring hur lång tid parterna faktiskt har. Slutsats: jag tror att ett nytt avtal finns på plats efter helgen den 13-14 mars. Vad tror ni?

I dagens upplaga av  DN skriver Cecilia Jacobsson en intressant artikel om läget just nu i avtalsförhandlingarna (artikeln finns dock endast i pappersversionen, ej på webben). I artikeln berättar hon bland annat att OpO nu, enligt hennes uppgifter,  lämnat över ett första förslag till parterna, en skiss om hur ett avtal kan komma att se ut.  OpO väntar således på respons på detta förslag men gissningen är att förhandlingarna nu kommer ta fart i ett högt tempo.

Som jag tidigare berättat är den absoluta ambitionen ifrån parterna att detta avtal för industrin ska vara vägledande för övriga branscher. Det ska som man säger "sätta märket".  Näst i tur bland de tunga avtalsområdena står då handelssektorn vars avtal går ut samtidigt som  industrins avtal, alltså den sista mars. Man vill till varje pris undvika att detta avtal löper ut utan att ett nytt avtal är träffat, att det ska bli sk "avtalslöst tillstånd" och därmed fritt fram för parterna att vidta stridsåtgärder. Då riskerar man nämligen att Handelsanställdas förbund tar ut sina medlemmar i strejk from den 1 april, något som skulle påverka den viktiga påskhandeln och ge ett enormt ekonomiskt avbräck för handelssektorn.

När måste därför ett avtal inom industrin finnas klart? Jag ska försöka mig på att göra en egen  logisk  räkneövning bakifrån...  För att ta ut de anställda i strejk måste man ju enligt MBL varsla motparten om detta senast 7 arbetsdagar i förväg. Det betyder att Handelsanställdas förbund, om de vill ta ut sina medlemmar i strejk från den 1 april, måste varsla arbetsgivarna  senast den 23 mars.  Senast  måndagen den  22 mars måste alltså ett nytt avtal finnas undertecknat på bordet för att förhindra ett sånt varsel. På Handelsanställdas förbunds hemsida kan man också mycket riktigt läsa att man satt ut  förhandlingsdagar, med inkallad delegation,  den 16 och 17 mars. Detta uppenbart i syfte att slutförhandla avtalet, min anmärkning.  Rimligtvis måste då, för att man ska ha en chans att förhandla vidare inom handelssektorn, ett nytt avtal inom industrin bli klart innan dess. 

Min kvalificerade gissning, efter denna räkneövning, är därför att vi ser en slutförhandling av avtalet inom industrin helgen den 13-14 mars och ett nytt avtal klart väldigt snart efter det, kanske redan samma helg. Vad tror ni?